Recession i USA bekräftad
Den senaste veckan har flera bekräftelser kommit på att USA:s ekonomi nu är i recession. Men dubbel politisk stimulans kan ge en snabb återhämtning under hösten som gör USA-fonderna till vinnare. Fast de underliggande problemen tar längre tid att lösa.
I fredags eftermiddag offentliggjordes statistiken om sysselsättning och arbetslöshet i USA. Under mars steg arbetslösheten med 0,3 procentenheter till 5,1 procent och antalet anställda utanför jordbruket minskade med 80.000 personer.
Mars är tredje månaden i rad som sysselsättningen i USA sjunker och nedgång tre månader i rad har historisk bara inträffat i samband med lågkonjunkturer. Visserligen bör man vara skeptisk till statistiken under enskilda månader, eftersom felmarginalen då är stor. Bureau of Labor Statistics påpekar att med 90 procent sannolikhet ligger den verkliga sysselsättningen inom +/- 280.000 anställda och den verkliga arbetslösheten inom +/- 0,19 procentenheter av deras resultat.
Men trenden som bildas under en rad månader är betydligt säkrare och den rapporterade arbetslösheten i USA är nu 0,7 procentenheter högre än för ett år sedan. Sysselsättningen har minskat jämfört med för ett halvår sedan, trots att USA:s befolkning ökar med ungefär 3 miljoner människor per år, vilket betyder att det behövs drygt 100.000 nya jobb varje månad enbart för att hålla en konstant andel sysselsatta.
Bekräftelser
Trenderna under det senaste året är mycket tydliga, men ändå är det intressant att få bekräftelser på att USA:s ekonomi nu är i recession (krympande BNP under minst två kvartal). En sådan bekräftelse kom onsdag förra veckan när centralbanken Federal Reserves chef Ben Bernanke svarade på frågor i kongressen och för första gången medgav att BNP nu slutat växa och kanske även minskar. Det krävs överväldigande bevis innan en centralbankschef medger att han har misslyckats med att uppnå ett av bankens mål. I dag blev även protokollet från räntebeslutet 18 mars (då styrräntan i USA sänktes ytterligare 75 punkter till 2,25 procent) offentligt och där finns ett liknande medgivande: "many participants thought some contraction in economic activity in the first half of 2008 now appeared likely."
Och i går sa Martin Feldstein, chefen för National Bureau of Economic Research (som anses ha bäst kunskap om konjunkturutvecklingen i USA) att landet sedan i december är på väg att glida ned i en recession (men NBER har ännu inte officiellt bestämt vilken månad recessionen startade, länk till deras statistik finns ovan till höger). Deras åsikter speglar folkets, enligt en undersökning av University of Michigan anser 86 procent av amerikanerna att en recession har börjat.
Orsakerna är fallande bostadspriser och slapphänt utlåning, som skapat en kreditkris och sänkt förtroendet mellan aktörer i finansbranschen, som i sin tur skadat framtidstron mer allmänt. Nu gör underliggande ekonomiska samband att återhämtningen kommer att ta tid, eftersom USA under många år sparat för lite och dragit på sig ett gigantiskt underskott i bytesbalansen mot omvärlden.
Snabbare återhämtning för USA-fonder
Redan under tredje kvartalet räknar dock ekonomerna med en återhämtning, när ekonomin stimuleras dubbelt av både sänkta räntor och av tillfälliga bidrag på 170 miljarder dollar (över 100 miljoner amerikaner kommer att få checkar på minst 300 dollar var). De sittande politikerna gör sitt bästa för att få fler väljare nöjda fram till de federala valen i november. Men därefter finns risk att tillväxten i USA åter tappar farten och att nedgången fortsätter under nästa år.
Paradoxalt nog kan USA-fonderna ändå bli vinnare framöver. Under flera år har de haft en dålig utveckling jämfört med Europa och tillväxtmarknaderna, vilket betyder att förväntningarna sedan länge är betydligt lägre på börserna i New York – och lägre förväntningar är förstås lättare att överträffa. Detta var tydligt under första kvartalet då MSCI index för Europa, Japan och USA alla föll 15 procent räknat i svenska kronor. Samtidigt föll tillväxtmarknaderna mer och förra årets vinnare Kina och Indien (där förväntningarna har varit högst) tillhörde de som föll allra mest.
Om kreditkrisen i USA fortsätter att smitta av sig på resten av världen (exempel på fallande bostadspriser finns redan i Europa), samtidigt som den snabba politiska reaktionen i USA ger en snabbare återhämtning där, så kan USA-aktier mycket väl bli vinnare det närmaste året. Detta särskilt om dollarn återhämtar sig något. Även branschfonder inriktade på branscher där amerikanska företag dominerar, som IT och läkemedel, kan då överraska positivt. Dock finns risk att den glädjen blir tillfällig, för de underliggande problemen i USA:s ekonomi kommer till stor del att vara olösta, så konjunkturen kanske åter försvagas under 2009.
Mars är tredje månaden i rad som sysselsättningen i USA sjunker och nedgång tre månader i rad har historisk bara inträffat i samband med lågkonjunkturer. Visserligen bör man vara skeptisk till statistiken under enskilda månader, eftersom felmarginalen då är stor. Bureau of Labor Statistics påpekar att med 90 procent sannolikhet ligger den verkliga sysselsättningen inom +/- 280.000 anställda och den verkliga arbetslösheten inom +/- 0,19 procentenheter av deras resultat.
Men trenden som bildas under en rad månader är betydligt säkrare och den rapporterade arbetslösheten i USA är nu 0,7 procentenheter högre än för ett år sedan. Sysselsättningen har minskat jämfört med för ett halvår sedan, trots att USA:s befolkning ökar med ungefär 3 miljoner människor per år, vilket betyder att det behövs drygt 100.000 nya jobb varje månad enbart för att hålla en konstant andel sysselsatta.
Bekräftelser
Trenderna under det senaste året är mycket tydliga, men ändå är det intressant att få bekräftelser på att USA:s ekonomi nu är i recession (krympande BNP under minst två kvartal). En sådan bekräftelse kom onsdag förra veckan när centralbanken Federal Reserves chef Ben Bernanke svarade på frågor i kongressen och för första gången medgav att BNP nu slutat växa och kanske även minskar. Det krävs överväldigande bevis innan en centralbankschef medger att han har misslyckats med att uppnå ett av bankens mål. I dag blev även protokollet från räntebeslutet 18 mars (då styrräntan i USA sänktes ytterligare 75 punkter till 2,25 procent) offentligt och där finns ett liknande medgivande: "many participants thought some contraction in economic activity in the first half of 2008 now appeared likely."
Och i går sa Martin Feldstein, chefen för National Bureau of Economic Research (som anses ha bäst kunskap om konjunkturutvecklingen i USA) att landet sedan i december är på väg att glida ned i en recession (men NBER har ännu inte officiellt bestämt vilken månad recessionen startade, länk till deras statistik finns ovan till höger). Deras åsikter speglar folkets, enligt en undersökning av University of Michigan anser 86 procent av amerikanerna att en recession har börjat.
Orsakerna är fallande bostadspriser och slapphänt utlåning, som skapat en kreditkris och sänkt förtroendet mellan aktörer i finansbranschen, som i sin tur skadat framtidstron mer allmänt. Nu gör underliggande ekonomiska samband att återhämtningen kommer att ta tid, eftersom USA under många år sparat för lite och dragit på sig ett gigantiskt underskott i bytesbalansen mot omvärlden.
Snabbare återhämtning för USA-fonder
Redan under tredje kvartalet räknar dock ekonomerna med en återhämtning, när ekonomin stimuleras dubbelt av både sänkta räntor och av tillfälliga bidrag på 170 miljarder dollar (över 100 miljoner amerikaner kommer att få checkar på minst 300 dollar var). De sittande politikerna gör sitt bästa för att få fler väljare nöjda fram till de federala valen i november. Men därefter finns risk att tillväxten i USA åter tappar farten och att nedgången fortsätter under nästa år.
Paradoxalt nog kan USA-fonderna ändå bli vinnare framöver. Under flera år har de haft en dålig utveckling jämfört med Europa och tillväxtmarknaderna, vilket betyder att förväntningarna sedan länge är betydligt lägre på börserna i New York – och lägre förväntningar är förstås lättare att överträffa. Detta var tydligt under första kvartalet då MSCI index för Europa, Japan och USA alla föll 15 procent räknat i svenska kronor. Samtidigt föll tillväxtmarknaderna mer och förra årets vinnare Kina och Indien (där förväntningarna har varit högst) tillhörde de som föll allra mest.
Om kreditkrisen i USA fortsätter att smitta av sig på resten av världen (exempel på fallande bostadspriser finns redan i Europa), samtidigt som den snabba politiska reaktionen i USA ger en snabbare återhämtning där, så kan USA-aktier mycket väl bli vinnare det närmaste året. Detta särskilt om dollarn återhämtar sig något. Även branschfonder inriktade på branscher där amerikanska företag dominerar, som IT och läkemedel, kan då överraska positivt. Dock finns risk att den glädjen blir tillfällig, för de underliggande problemen i USA:s ekonomi kommer till stor del att vara olösta, så konjunkturen kanske åter försvagas under 2009.
