Massiv dos dåliga nyheter

Arbetslösheten ökar, bostadspriserna faller, kreditförlusterna slår rekord, förväntningarna på framtiden faller brant – inte konstigt att aktiekurserna i USA faller. Men sett i dollar är börsnedgången hittills liten.

Jonas Lindmark | 23-01-08 | E-mail Article
Det är en massiv dos dåliga nyheter som ligger bakom den senaste månadens branta börsnedgång i USA, som även smittat av sig på resten av världen. Men det är kombinationen av dessa dåliga nyheter och gamla problem som förklarar den dramatiska reaktionen.

Redan första veckan i januari offentliggjordes en kraftig ökning av amerikansk arbetslöshet, en förändring som i modern tid alltid tidigare följts av recession i USA (minskad BNP minst två kvartal i följd). Bostadsmarknaden, som ligger bakom mycket av övriga problem, fortsätter att försvagas med fallande priser och minskat nybyggande. Flera banker har rapporterat rekordstora avskrivningar för kreditförluster i samband med ”sub prime” bostadslån. Och olika typer av mätningar av förväntningarna på framtiden visar en brant nedgång till nivåer som signalerar lågkonjunktur.

Gårdagens räntesänkning (Fed sänkte sin styrränta 0,75 procentenheter en vecka före ordinarie möte, den största "nödfalls" sänkningen någonsin) försöker motverka. Men effekten av lägre räntor på den reala ekonomin är långsam.

Bakom finns en hel rad gamla problem: Energipriserna fortsätter att vara rekordhöga, vilket bromsar resten av ekonomin. Den federala budgeten har underskott efter tidigare skattesänkningar och kriget i Irak, vilket minskar möjligheten att stimulera ekonomin framöver. Dollarkursen är svag men underskottet i bytesbalansen med omvärlden är nästan lika stort som tidigare, vilket riskerar att ge höjda långräntor. Det privata sparandet är lågt, eftersom mycket av den ökade konsumtionen de senaste åren har skett på kredit, vilket gör att försök till stimulans kanske främst ger ökat sparande (ett problem Japan haft i många år).

Liten nedgång räknat i dollar

Från en topp i november 2005 har dollarkursen backat 21 procent, från 8,20 kronor till dagens nivå kring 6,50 kronor. Det gör att USA-fondernas utveckling har varit trist sett ur svenskt perspektiv de senaste två åren. Men sett i dollar (som är den dominerande valutan globalt), är det först under den senaste veckan som New York-börserrna backat på allvar.

Från ett nytt ”all-time-high” i början på oktober (strax över toppen våren 2000) backade MSCI USA-index 10 procent på tre månader. Därefter har index backat ytterligare 7 procent på två veckor. Men fortfarande är nedgången i breda index som S&P 500 och Dow Jones inte de 20 procent som brukar krävas för att räknas som ett börsras (”bear market”).

Från ett europeiskt perspektiv är utvecklingen sämre. Räknat i euro nådde MSCI USA årets topp redan i juni och nedgången sedan dess är 22 procent. Dessutom var det räknat i euro även i juni långt kvar innan amerikanska aktier når tillbaka upp till toppen i mars 2000, då dollarn var 54 procent starkare mot euron än nu.

Mitt intryck är därför att en långsiktig optimism fortfarande dominerar på aktiemarknaden i USA. Många experter skriver också i sina kommentarer att de räknar med fortsatta problem under våren, men att tillväxten i USA:s ekonomi kommer att ta ny fart under hösten. Våren 2001 diskuterades denna typ av prognoser mycket och kallades då ”V-kurva”. Optimisterna hoppades då på en återhämtning redan under hösten (mina kommentarer i maj 2001 finns i ”USA-konjunkturen gör nog optimisterna besvikna”, länk ovan till höger).

U- eller L-kurva

Själv är jag precis som 2001 skeptisk och tvivlar på att problemen i USA:s ekonomi går att lösa så snabbt. Har jag rätt så är det troligast att vi får se en U-kurva (en längre lågkonjuktur) och det finns risk för en ”L-kurva” (ovanligt lång svag period, utan brant återhämtning). Räntesänkningar hjälper rimligen inte mot USA:s långsiktiga problem (svag dollar, underskott i bytesbalansen, lågt sparande).

Därför tror jag att aktiekurserna i USA kommer att backa mer. Men dessutom skulle en längre lågkonjunktur i USA rimligen slå undan fötterna för mycket av optimismen på tillväxtmarknaderna, vars aktiekurser stigit mycket kraftigt fram till årsskiftet, eftersom råvaruboomen då rimligen tappar luften helt. Paradoxalt nog har därför USA-fonder i så fall god chans att tappa mindre än genomsnittet det kommande året, eftersom förväntningarna inbakade i aktiekurserna på USA-bolag i dag inte är lika höga.
Jonas Lindmark är sedan augusti 2000 analyschef och redaktör på Morningstar i Sverige. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. You can contact the author via this feedback form.
© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar