Fonder tråkig och krånglig julklapp
Låt dig inte luras av bankernas säljare att fondandelar är en bra julklapp till barn. Åtminstone bör du tänka igenom syftet och fundera på konsekvenserna – här är 6 tips.
I början på veckan läste jag en notis på E24 att Danske Bank betalt en undersökning där 2182 svenskar svarat på frågor om de kan tänka sig att ge fondandelar i julklapp, samt i så fall för hur mycket och till vem.
Först tänkte jag bara ”Det här var en ovanligt dum nyhet”, för det är ungefär som att fråga om folk tycker att en kokbok är OK som julklapp. Jo, någon släkting finns det väl ofta som gillar att prova nya recept.
Tråkig
Men sedan reagerar jag på att drygt hälften kan tänka sig fondsparande som julklapp till barn. Nog visar det en trist inställning? För hur kul är det att få ett papper med texten ”God jul, härmed får du 123,45 andelar i Storbankens Småbolagsfond” i guldbokstäver?
Kontanter är den klassiska presenten om man är osäker på vad personen själv helst vill ha och vill överlåta glädjen att välja – både när pengarna ska spenderas och på vad. Men att sätta in pengarna i en fond, där de förväntas stanna i många år, nog är det snarare motsatsen till en julklapp?
Självklart tycker banker och försäkringsbolag att barnsparande är bra. De gillar alltid lösningar där pengarna finns insatta många år, så att de hinner dra sina avgifter många gånger. Privatekonomer kommer kanske alltid att argumentera för mer sparande och färre roliga presenter.
E24 har även med det klassiska argumentet för att ge bort fondsparande till barn: De blir lite missnöjda nu, men mer glada i framtiden. Visst, det stämmer väl ganska ofta att om man inte köper något nu, så är man senare glad att pengarna finns kvar. Fast nog finns även de som tänker tillbaka och önskar att de spenderat mer när de hade chansen?
Krånglig
Här är sex tips till dig som ändå, trots min kritik, funderar på att ge fondsparande i julklapp:
(1) Fråga föräldrarna om andra alternativ. Små barn har ofta tillräckligt med leksaker redan, men samtidigt har föräldrarna ofta svårt att få ekonomin att gå ihop. Så en bra lösning kan vara att fråga föräldrarna om det finns något större som barnen behöver och som de behöver bidrag till – skidor, skridskor och vinterkläder är klassiker. Men man kan också tänka lite framåt och ge bidrag till scoutläger, studsmatta eller simskola. Ja, allra bästa julklappen är kanske att mormor eller farfar åtar sig att följa med barnet till exempel till simskolan.
(2) Arvs- och gåvoskatten försvann för två år sedan. Att vi i Sverige redan har ett så stort fondsparande insatt på barnens personnummer beror till stor del på tidigare skatteplanering, särskilt det gamla fribeloppet på 10.000 kronor per år. Men i dag finns inte längre någon anledning att ha bråttom.
Tvärtom så blir det ofta krångligare för alla inblandade att hantera och förvalta barnsparandet, plus att avgifterna lätt blir fler och högre. Större belopp betyder dessutom att överförmyndaren ska kontrollera att barnens tillgångar inte missköts av föräldrarna. Normalt är det mer praktiskt och enklare att ge när barn och barnbarn faktiskt behöver pengarna, samt att se till att ha skrivit ett testamente där alla man vill ge till finns med (se ”Barnspara inte, skriv testamente”).
(3) Tänk igenom vad syftet är med barnsparandet och vilka belopp som behövs för detta syfte. Kanske är det i första hand en cykel eller ett ridläger nästa sommar som är aktuellt – då kanske det är roligare och enklare med ett presentkort med ett löfte att betala just detta?
Har du tänkt dig att pengarna om många år ska räcka till som hjälp på väg ut i vuxenvärlden - flytta hemifrån, utbildning, skaffa egen lägenhet – då behöver insättningen anpassas till målet. 1000 kronor i dag växer knappast till 100.000 om 20 år även om bankerna gärna vill att vi ska tro det (då krävs en avkastning på 26 procent per år, netto efter skatt och avgifter). Realistiskt är att 1000 kronor i dag investerat i aktier växer till 5000 kronor om 20 år (det motsvarar drygt 8 procent per år).
(4) Fundera på vad som kommer att hända när barnet fyller 18 år. Då blir vi i Sverige normalt myndiga och får bestämma själv över våra tillgångar, men det är inte alltid en bra ålder att plötsligt få tillgång till en större summa pengar. Kanske försvinner allt på en charterresa eller en sportbil som blir en mardröm att försäkra. För att behålla kontrollen kan du vid insättningen skriva ett gåvobrev där du utser en särskild förvaltare och anger villkor för uttag. Villkoren måste anges samtidigt som gåvan, sedan är det för sent.
Banker och försäkringsbolag rekommenderar ibland en annan lösning (som de tjänar extra på), att pengarna investeras i fonder via en kapitalförsäkring där givaren behåller kontrollen och behåller möjligheten att ändra förmånstagare. Men det är konstigt att kalla detta för ”julklapp” när mottagaren inte ens blir ägare rent juridiskt.
Nej, som sagt är det normalt enklare att du fortsätter att spara själv. Och ger gåvor när de faktiskt behövs.
(5) Kontrollera att fondbolaget du väljer har en enkel hantering. Ofta räcker det att du vet barnets namn, adress och personnummer samt att du fyller i dessa uppgifter vid en insättning via bankgiro eller plusgiro. Men allt fler kräver att man fyller i krångliga blanketter och en del kräver till och med fotokopia på barnets pass, något jag skrivit om i ”Det går (ännu) att fondspara utan ID-kopia”.
(6) Välj en bred blandfond. Jag håller fast vid det jag skrivit tidigare, att ett rimligt risktagande för småbarn får man med en ”1/3-fond” som fördelar pengarna mellan svenska aktier, utländska aktier och räntebärande.
Ett vanligt argument för att välja fonder med högre risk till barnsparande är att spartiden är lång. Men högre risk ger i första hand bara större osäkerhet om slutresultaten, något som knappast är givarens mening. Historiskt finns gott om högriskplaceringar som givit dåligt resultat även efter 20 år (se ”Högriskfondernas förbannelse består”, länk ovan till höger). Dessutom är det risk att ingen byter till fonder med lägre risk mot slutet av spartiden.
Glädje och fest
Slutligen vill jag påpeka att denna text inte är någon allmän kritik mot att spara. Fortsätt gärna spara i fonder själv. Men jag tycker att just julafton och sparande passar illa ihop – låt julen bestå av glädje och fest i nuet, inte av sparande inför en oviss framtid.
