Finansinspektionen bryter mot fondlagen

Måndag den här veckan flög jag upp till Umeå för att svara på frågor från Sverker Olofsson i ”Plus” i TV1. Många människor har förlorat pengar på att spara i en garantifond hos Erik Penser Fonder och jag kunde bara bekräfta att informationen har varit vilseledande och att förlusten är ett faktum.

Det som jag tycker är mest upprörande i detta och många andra liknande fall är att Finansinspektionen (FI) så tydligt struntar i att hjälpa de människor som råkat illa ut. Jag har skrivit om detta tidigare, i till exempel ”Sluta lita på Skambankerna”. Och för drygt en månad sedan skrev jag om FI:s varning av Penser Fonder i ”Fler än Erik Penser borde skämmas” (länkar till höger).

I båda fallen är det uppenbart att FI struntar i de människor som har förlorat pengar. Den som inte tror mig kan läsa de två besluten (länkar till höger). På 4 respektive 21 sidor står inte ett ord om kompensation till de drabbade kunderna. Och varningen av Erik Penser tar inte ens upp kritiken från ”Plus”, att marknadsföringen varit vilseledande och att garantin inte uppfyllts. Dessutom är det FI som godkänt namnändringen till ”Garantifond” och höjningen av årsavgiften från 0,7 till 1,0 procent.

Bryter mot fondlagen

Förra veckan kom så bevis för att Finansinspektionen bryter mot fondlagen, genom att godkänna fondbestämmelserna för en fond som heter Avanza Zero, trots att de förbjuder allmänheten att bli andelsägare direkt i fondens register. Det jag främst tycker är upprörande är nonchalansen med allmänhetens rätt till information enligt fondlagen, som jag fått bekräftat vid telefonsamtal med ansvariga på Finansinspektionen.

Värdepappersfonder har funnits i över 30 år i Sverige och den grundläggande strukturen är ganska enkel, med fem parter:
Fondbolag startas av företag eller individer som vill förvalta fonder.
Fonder bildas med kapital från allmänheten och förvaltas av ett fondbolag. Fondens förvaltning avgränsas av dess fondbestämmelser.
Allmänheten köper fondandelar i fonder och blir andelsägare, vilket bokförs i ett register som fondbolaget har ansvar för.
Förvaringsinstitutet kontrollerar fondens tillgångar, dels depåer med innehav av värdepapper, dels bankgiro och postgiro där allmänheten kan sätta in pengar. Förvaltningen sker genom att fondbolaget skickar order till förvaringsinstitutet, som kontrollerar att dessa order inte bryter mot fondlagen eller fondbestämmelserna.
Finansinspektionen ger tillstånd till fondbolag, fondbestämmelser och förvaringsinstitut, samt granskar att dessa följer fondlagen.

Den grundläggande strukturen finns redan i definitionen av en "värdepappersfond" i kapitel 1, paragraf 1, i fondlagen:

Värdepappersfond: en fond vars andelar kan lösas in på begäran av andelsägare och som består av finansiella tillgångar, om den bildats genom kapitaltillskott från allmänheten och ägs av dem som skjutit till kapital samt förvaltas enligt bestämmelserna i 5 kap.

Avgörande är alltså att en värdepappersfond bara är en "fond" om den bildas och ägs av allmänheten. Men förra veckan godkände Finansinspektionen plötsligt en ny struktur som strider mot fondlagen. Nätmäklaren Avanza fick tillstånd att starta fonden Avanza Zero, trots att det i fondbestämmelserna står "Fondandelar kan endast köpas och lösas in via en depå hos Bankaktiebolaget Avanza (556573-5668) eller via ett individuellt premiepensionskonto hos Premiepensionsmyndigheten." Avanza har hårdragit en möjlighet som finns i kapitel 4 paragraf 12 i nya fondlagen:

Har en fondandelsägare lämnat sina andelar för förvaltning till någon som har fått tillstånd till registrering som förvaltare, får förvaltaren på andelsägarens uppdrag anges i det register som avses i 11 § första stycket i stället för andelsägaren. I registret skall det särskilt anmärkas att fondandelen förvaltas för någon annans räkning. Förvaltaren skall till andelsägaren lämna den information förvaltaren får från fondbolaget, om inte andelsägaren avstått från sådan information.

Undviker krav på information

I kapitel 4 i fondlagen finns flera andra paragrafer som tydligt talar om all information som andelsägaren har rätt till. Viktigast är:
(A) ”Fondbolaget skall till varje fondandelsägare skriftligen bekräfta att dennes fondandelsinnehav har registrerats.”
(B) ”Fondbolaget skall varje år skriftligen informera varje andelsägare i en investeringsfond om hur stort belopp av de totala kostnaderna för fonden under det närmast föregående året som hänför sig till andelsinnehavet.” (22 §)
(C) ”Fondbolaget skall i samband med att bolaget lämnar sådan information som avses i 22 § tillfråga andelsägarna om de vill ha årsberättelsen och halvårsredogörelsen.”

Allt detta slipper Avanza Zero. Nätmäklarna kanske förnekar problemet, men det vore enkelt för FI att begära exakta uppgifter om hur stor procent av depåerna som fått ovanstående information det senaste året.

Problemet är att de som har skaffar en depå hos en nätmäklare som Avanza normalt avstår från information direkt från fondbolagen. Det sker med automatik redan i depåavtalet eller vid varje transaktion. Vad värre är, nätmäklarna vägrar att lämna ut andelsägarnas namn och adress till fondbolagen. För fondbolagen är det alltså Bank AB Avanza som är andelsägare.

En nätmäklare som Avanza bygger hela sin affärsidé på de minimala kostnaderna att hantera fler kunder via internet. Fondlagens krav att skicka information "skriftligen" (punkterna A-C ovan) undviks elegant.

Snedvrider konkurrensen

Det principiellt intressanta är att Avanza nu har fått tillstånd att bryta mot logiken i det undantag som finns i paragraf 12. Finansinspektionen (FI) har godkänt ett krav i fondbestämmelserna att allmänheten måste ha en depå hos Avanza för att bli andelsägare. Men det som står i paragraf 12 är "Har en fondandelsägare lämnat sina andelar till förvaltning..." Ändå har FI accepterat att det är omöjligt för allmänheten att lämna andelar i Avanza Zero till förvaltning hos någon, eftersom allmänheten inte får köpa andelar direkt. Det är enligt fondbestämmelserna omöjligt för allmänheten att stå med namn och personnummer i fondens register, där kommer bara att finnas två ägare registrerade: Bank AB Avanza och PPM.

Alla andra fondbolag har nu möjlighet att starta samma typ av fond, som enbart är öppen indirekt via en depå hos en bank eller börsmäklare. Många banker och försäkringsbolag har tidigare klagat på höga kostnader för information till andelsägarna. Nu är det fritt fram att kringgå informationskraven i fondlagen.

Dessutom är det uppenbart att FI:s lagbrott snedvrider konkurrensen mellan nya fonder av samma typ som Avanza Zero och gamla fonder som tar emot andelsägare direkt. Vinsterna från att slippa skicka ut information till andelsägarna är särskilt stora för de fondföretag som har riktigt många kunder, så storbankerna kommer nog att vara mest intresserade att snabbt flytta sina kunder till nya fonder via depåer.

Kostnader i kronor och öre

Det tydligaste exempel på information som går förlorad är att fondbolagen enligt fondlagen är tvungna att en gång per år rapportera de totala kostnaderna (TKA) för individens fondsparande, räknat i kronor och öre. Detta är mycket tydlig information som rimligen påverkar människors beslut om vilket fondbolag de väljer att spara hos framöver (se förra veckans krönika ”Bankrånet är folkets fria val”, länk ovan till höger).

Just när det gäller Avanza Zero påstås TKA för individen bli 0 kronor (se ”Avanza chockar fondbranschen med Zero”). Men det allvarliga är att alla nya fonder framöver kan slippa informera, även fonder som har både höga TKA och dåliga resultat jämfört med index och konkurrenter.