Avanza chockar fondbranschen med Zero

Nätmäklaren Avanza har startar en indexfond helt utan avgifter. Den lär bli populär, men behöver inte bli bästa OMX-fond. Utvecklingen 2005 visar att SPP är svårslagen.

Jonas Lindmark | 08-05-06 | E-mail Article

Avanza bjuder på en ”gratisbiljett” som VD Nicklas Storåkers uttrycker det i dagens pressmeddelande om den nya indexfonden Avanza Zero. Det är en bra liknelse, som leder tanken till gratisbussen till Ikea-varuhuset eller till stranden en bit utanför byn – väl där så blir de flesta sugna och köper något. Men det är möjligt att bara titta eller bada. Och åka gratis hem igen.

Liknande ”gratis” indexfonder som följer S&P500-index har funnits i USA: Stockjungle.com och X.com hette två. De är numera nedlagda, vilket visar en nackdel med att lita på något som är gratis.

”Inte konkurrera”

Chocken för övriga svenska fondbolag borde ändå vara stor. Visst har det länge varit känt att nätmäklaren Avanza breddar verksamheten, bland annat genom att även erbjuda försäkringssparande och pensionssparande. Men när det nya fondbolaget offentliggjordes 7 december innehöll pressmeddelandet lugnande besked: ”Avanza startar verksamheten i syfte att erbjuda svenska privatsparare en ny typ av fonder som inte finns på marknaden idag. Verksamheten kommer därför inte direkt konkurrera med de över 550 fonder från andra fondbolag som Avanza redan distribuerar.” (länkar nedan till höger)

Inte konkurrera – pyttsan! Något mer extremt sätt att konkurrera med svenska fondbolag än att erbjuda en Sverigefond som har 0,00 procent i TER (alltså varken årlig förvaltningsavgift eller några andra kostnader i fondens resultaträkning) det är väl svårt att komma på. Vinnare är förstås svenska folket, som både får ett bra nytt alternativ och som dessutom kan tjäna indirekt via ökad konkurrens.

Den direkta kostnaden att förvalta Avanza Zero är enligt dagens pressmeddelande mellan 2 och 4 miljoner kronor. Det är en rimlig marknadsföringskostnad, med tanke på att Avanzas vinst förra året blev 106 miljoner och att marginalintäkten från merförsäljning till nya kunder är mycket hög.

Max 1 miljon

Avanza Zero har dessutom en gräns för insättningar på maximalt 1 miljon kronor. För att spara i fonden krävs också en depå hos Avanza, enda undantaget är PPM. Att ha ett högsta belopp för insättning är en nyhet, som visar att fonden i första hand är ett sätt att locka fler kunder (ungefär som ”Max en julskinka per kund”).

Kravet att kunderna måste spara via en depå är väsentligt, av två skäl. Dels ger det Avanza fri rättighet att marknadsföra andra produkter, vilket inte hade varit möjligt mot andelsägare i fondbolaget. Dels betyder det att Avanza slipper fondlagens krav på information, till exempel att skicka ut årsrapporter till andelsägare som begär det och att skicka årsbesked med TKA i kronor.

Just avkastning och totalkostnadsandel (TKA) för Avanza Zero blir intressant att granska framöver. Det Avanza lovar i fondbestämmelser och broschyrer är ”Inga avgifter” och ”Inga andra avgifter”. Men fondernas kostnader för att köpa och sälja aktier kallas inte för en avgift, de ses som en nödvändig del av förvaltningen. Däremot ingår även transaktionskostnader i beräkningen av nyckeltalet TKA.

”Fonden kommer inte betala något courtage på sin affärer, så även TKA kommer vara noll. Affärerna kommer göras direkt i marknaden, så några andra indirekta kostnader kommer inte heller att belasta fonden” säger Avanzas VD Nicklas Storåkers.

TKA plus stordrift avgör
Indexfonder
som följer OMXS30,
helår 2005
Förvaltn
avgift
%
TER
%
Omsättn
hast
%
TKA
%
Avkastn
2005
%
Skillnad*
SPP Indexfond Sverige** 0,20 0,23 10 0,24 33,16 0,00
Aktiespararna Topp Sverige 0,30 0,30 4 0,31 32,90 -0,19
Xact OMXS30 0,30 0,30 70*** 0,30 32,75 -0,35
Handelsbanken 30 i Topp Index 0,50 0,50 20 0,52 32,74 -0,14
Kaupthing Sverige Index30 0,40 0,40 2**** 0,46 32,73 -0,21
Erik Penser Aktieindex Sverige 0,50 0,52 22 0,55 32,48 -0,37
OMXS30-index
(utan utdelningar)
29,40
Avanza Zero 0 0 ? ? ? ?
* Skillnad: Avkastningen före kostnader, mätt som TKA, jämfört med den bästa OMX-fonden. ** SPP: En köpavgift på 2% vid direktinvestering gör fonden främst intressant via PPM och pensionsförsäkring, samt vid mycket långsiktigt sparande. *** OMXS30: Xact Fonder gör alla affärer "netto" men 70% är hög omsättning vilket belastar avkastningen. En börshandlad fond, så investeraren får egna kostnader för både courtage och "spread". **** Kaupthing: Fel i årsrapporten, korrekt omsättning är snarare 20%, inklusive andelsutgivning är snittcourtaget ungefär 0,07% vilket är högt för en indexfond.


Tabellen ovan innehåller en jämförelse under år 2005 av fem OMX-fonder plus den börshandlade fonden Xact OMXS30. Den visar att det inte bara är TER eller ens TKA som avgör spararnas avkastning: SPP-fonden har givit en högre avkastning under år 2005 än som förklaras enbart av lägre TKA. Även när det gäller indexfonder finns alltså olika skicklighet hos förvaltarna och en stor förvaltare som Handelsbanken (som även förvaltar åt Xact och SPP) kan uppnå stordriftsfördelar som delvis gynnar kunderna. Till exempel är det lättare att tjäna på att låna ut aktier. Dessutom har stora fonder normalt en mer stabil fondförmögenhet, vilket ger lägre transaktionskostnader.

Korta svängningar kan ge kostnader på sikt

Även om Avanza Fonder gör alla aktieaffärer ”netto” (utan courtage) via Avanzas egna system, så finns en ”spread” (skillnad mellan aktiernas köp- och säljkurs) och i snitt är hälften av denna en kostnad. Summa transaktionskostnader styrs av hur ofta affärerna görs, vilket mäts med nyckeltalet omsättningshastighet (Xact-fonden i tabellen ovan är ett avskräckande exempel).

Omsättningen styrs i sin tur av hur stabilt sparkapitalet är i Zero. Risken finns att många aktiva aktiespekulanter kommer att använda Zero som ”kassa” så snart deras pengar under några dagar inte är placerade i enskilda aktier.

Kortsiktiga svängningar i Zeros förvaltade kapital kan betyda att transaktionskostnaderna blir höga på sikt. Störst är risken för svängningar i början, när fonden inte är så stor. Andelsägare som är med från start den 22 maj riskerar att få vara med och subventionera en stor andel transaktioner under de första månaderna.
Jonas Lindmark är sedan augusti 2000 analyschef och redaktör på Morningstar i Sverige. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. You can contact the author via this feedback form.
© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar