Framgång 5 år i rad

En gång per år brukar jag utvärdera de sex portföljer som ingår i Morningstars PPM-test. Varje gång är det spännande, för även om jag har följt de enskilda fondernas utveckling, så vet jag inte resultatet totalt sett. Den här gången var det extra spännande, eftersom jag i år haft fel om dollarkursen.

Slutsatsen den här gången är att framgången håller i sig, försprånget har fortsatt att öka. Fyra av sex portföljer ligger nu ännu längre före Premiesparfonden, de har stigit minst 12 procent efter fem år. Premiesparfonden är fortfarande på minus, de andelar som ”icke-väljarna” betalade 100 kronor för vid starten är värda 95 kronor i dag.

Två portföljer ligger efter Premiesparfonden, men har minskat avståndet det senaste året. Och alla sex portföljerna fortsätter att ligga långt före både Generalindex och världsindex. Tabellen nedan ger en sammanfattning:

Sammanfattning av de första 17 perioderna
Avkastning i procent, från 18/9 2000 till 9/11 2005
Tidsperiod	År 1	År 2	År 3	År 4	period 15	period 16	period 17	År 5	Totalt
Morningstars PPM-portföljer, avkastning %
Portfölj 1	-11	-10	6	10	6	6	6	19	12
Portfölj 2	-25	-18	5	7	7	10	11	30	-11
Portfölj 3	-26	-14	5	7	6	9	11	28	-8
Portfölj 4	-10	-8	16	9	7	4	5	17	22
Portfölj 5	-22	-9	19	10	9	4	6	21	12
Portfölj 6	-20	4	31	9	12	6	9	29	52
Snitt	-19	-9	13	9	8	6	8	24	12
Jämförelser med index och med "icke-väljarna", avkastning %
WLDX*	-25	-22	0	5	4	9	10	24	-24
AFGX**	-45	-12	8	20	8	6	12	28	-19
Pspar***	-28	-12	9	11	6	6	9	23	-5
* WLDX = MSCI World Index, omräknat till svenska kronor
** AFGX = Affärsvärldens generalindex, alla aktier på Stockholmsbörsen
*** Pspar = Premiesparfonden förvaltar pengarna om du inte gör ett PPM-val, under period 1 ersätts den med MSCI World i kronor från 18/9 till fondens start 3/11.

Under dessa fem år har jag ändrat PPM-portföljerna sjutton gånger, vilket ger lika många tidsperioder att utvärdera. En tabell med alla sjutton får dock inte plats i denna spalt, så jag har sammanfattat de första fyra åren här ovan.

Men detaljer om de första fjorton perioderna finns i tidigare artiklar. År ett är period 1 till 4, som jag berättat om i ”Minus 19% första PPM-året”. År två är period 5 till 9, som tas upp i ”PPM-portföljerna ökar försprånget”. År tre är period 10 och 11, som kommenteras i ”Lärdomar av tre PPM-år”. År fyra är period 12 till 14, som diskuteras i ”Bättre än index 4 år i rad” (länkar ovan till höger).

Den förra utvärderingen gjordes per den 6 oktober 2004 och den här utvärderingen gäller därför sedan dess fram till förra veckans uppdatering (se ”Dubbel andel Japan i PPM-portföljerna”). Under detta det femte året har de sex portföljerna ändrats tre gånger och period 15 till 17 redovisas därför separat i tabellen. Detaljer om dessa tre perioder finns i separata analyser (länkar till ovan höger).

Framgången består

Resultatet totalt sett det senaste året kan utvärderas på olika sett. Vill man vara negativ kan man konstatera att tre av portföljerna har utvecklats klart sämre än världsindex och att även genomsnittet är en aning sämre än världsindex. Vill man vara positiv (och det vill jag såklart) finns det flera argument för att framgången består:

1. Snittresultatet det senaste året är plus 24 procent, lite bättre än Premiesparfonden som ”bara” klättrat 23 procent.
2. Tre av portföljerna har med god marginal överträffat världsindex.
3. Andelen räntefonder har i snitt varit 34 procent och det är en stark prestation att hänga med världsindex och nå en värdeökning på 24 procent med så stor andel räntebärande. Den lägre risken har gjort det lättare att sova gott på nätterna och innebär en slags försäkring (se nedan).
4. Mitt eget PPM-sparande, portfölj 6 där jag vågar ta ut svängarna ordentligt, har fortsatt att överträffa världsindex och har nu totalt under fem år stigit 52 procent. Inräknat de nya pengar som har satts in varje år är den genomsnittliga värdeökningen på mitt PPM-konto per 9 november hela 60 procent.
5. Tack vare det försprång som byggts upp under de föregående fyra åren har alla sex portföljer även det senaste året stigit betydligt mer än världsindex – åtminstone räknat i kronor (procentenheter sedan start). Till exempel har portfölj 4 bara stigit 17 procent det senaste året, men det innebär att värdeförändringen total sett har ändrats från +5 till +22 procent. Världsindex hade för ett år sedan en värdeförändring på -39 procent sedan starten och trots det senaste årets uppgång är värdeförändringen totalt sett -24 procent, alltså bara 15 procentenheter bättre.

En försäkring är ofta onödig, efteråt

Men de två senaste åren har fyra av de sex PPM-portföljerna, med facit i hand, haft en onödig andel placerat i räntefonder. Totalt sett har de sex portföljerna sedan februari 2004 i snitt haft ungefär en tredjedel placerat i räntefonder med låg risk. För de två lågriskportföljerna 1 och 4 är huvudargumentet att skydda pensionsspararnas pengar. För de tre aktiva portföljerna är huvudargumentet inte bara att minska förlusten under nästa börsras utan även att ha ”kontanter” för att kunna passa på och köpa när fondandelarna är billigare.

Hittills har dessa ränteplaceringar varit onödiga och minskat andelen som varit placerad i aktiefonder med högre avkastning. Visst kan detta ses som ett misslyckande, ungefär som att gräma sig om sakförsäkringar inte givit utdelning – för att huset inte brunnit och bilen inte blivit stulen. Och visst är det så, en försäkring visar sig ofta ha varit onödig, efteråt. Men tryggheten har också ett värde.

Dessutom finns det aktiefonder med olika hög risk och många av de fonder som ingår i PPM-portföljerna ger högre risk och därmed normalt högre avkastning än världsindex när aktiemarknaderna stiger. Risken i PPM-portföljerna har alltså inte varit så mycket lägre som andelen räntefonder ger intryck av. Ett bra exempel är hösten och vintern 2004 då East Capital Balkan gav ett kraftigt positivt bidrag till de tre aktiva portföljerna.

”Högriskfondernas förbannelse”

Fördelen med att blanda räntefonder med högriskfonder är att så länge valet av förvaltare är rätt, så är chansen stor att överträffa världsindex oavsett hur aktiemarknaderna utvecklas. Dessutom visar utvecklingen under 2001 och 2002 att det är väldigt mycket värt att klara sig bra under ett börsras. Många upptäckte för sent att en nedgång på 50 procent betyder att det krävs en uppgång på 100 procent för att komma tillbaka till startpunkten. Denna trista matematik brukar jag kalla ”högriskfondernas förbannelse”.

Det omvända gäller också. Visst är det trevligt att i dag glädja sig åt en värdeökning på till exempel 60 procent. Men det krävs bara en nedgång framöver på 38 procent för att hela den värdeökningen ska vara utraderad.

En effekt av detta är att människor som placerar enbart i högriskfonder i genomsnitt kommer att lyckas klart sämre än världsindex. En minoritet kommer att få mycket hög avkastning, men baksidan är att majoriteten kommer att halka efter en genomsnittlig globalfond. Alla de som enbart satsade på IT-fonder i PPM-valet hösten 2000 har upplevt baksidan, medan de som valde HQ Ryssland hade tur och är vinnare.

Nu efter fem år har dessutom nya insättningar och värdeökning gjort att det totala sparkapitalet är mer än tre gånger större än vid starten. En normal heltidsarbetande har nu fått drygt 50.000 kronor insatt hos PPM och i takt med att kapitalet fortsätter att öka blir det allt viktigare att undvika förluster. Dålig avkastningen de första PPM-åren går att ta igen, men misslyckade fondval kostar framöver allt mer. Därför känner jag ett stort ansvar att hjälpa de läsare som litar på mig och ska göra mitt allra bästa för att lyckas lika bra de kommande fem åren.