Årets bästa kvartal
Det tredje kvartalet blev årets klart bästa för den globala aktiemarknaden. Särskilt stark blev uppgången i Japan, men USA fortsätter att oroa.
Tredje kvartalet blev årets klart bästa för den globala aktiemarknaden. MSCI världsindex steg 7 procent räknat i dollar, vilket är det tredje bästa kvartalet under de senaste två årens börsuppgång. Aktiemarknaden har därmed med råge återhämtat nedgången under båda första och andra kvartalet, då världsindex sammanlagt backade 2 procent.
Upplevelsen för svenska fondsparare är dock helt annorlunda, för omräknat i svenska kronor har världsindex haft en klart annorlunda utveckling. Dollarkursen är visserligen på exakt samma nivå som för två år sedan, men däremellan har USA-dollarn först försvagats kraftigt, åtföljt av en brant återhämtning under första halvåret i år, samtidigt som den svenska kronan haft den omvända utvecklingen.
Resultatet är att världsindex i kronor steg mycket brant under våren och andra kvartalets uppgång på 11 procent var den största hittills under 2000-talet. Under tredje kvartalet stannar världsindex uppgång på 5 procent räknat i svenska kronor. Skillnader mellan dollar och kronor syns tydligt om man väljer 1 år för fonddiagrammen här på Morningstar och växlar valuta mellan "SEK" och "US Dollar".
Märklig utveckling
Som jag flera gånger tidigare påpekat är dock ett ”dollarperspektiv” bäst om man vill försöka förstå vad som händer på den globala aktiemarknaden. Och då ser man en märklig utveckling.
De ”tunga” nyheter som kommit under tredje kvartalet är nämligen till stor del negativa. Oljepriserna har fortsatt uppåt, två ovanligt förödande orkaner har orsakat förödelse på USA:s sydkust som tvingar fram ökade statliga utgifter och späder på risken för ökad inflation. Räntehöjningarna i USA har fortsatt och ser ut att hålla på längre än tidigare förväntat. Tillväxten i börsföretagens vinster har stannat av. Undantaget är främst Japan, där president Koizumi spelade högt och vann 2/3-majoritet i valet till underhuset 11 september, vilket drastiskt ökat chansen till ekonomiska reformer framöver.
Under tredje kvartalet har samtidigt dollarkursen för första gången på länge varit relativt stabil. Istället har börsutvecklingen varierat kraftigt mellan de stora blocken – USA, Europa och Japan. Tredje kvartalet har givit särskilt Japan revansch med besked, uppgången där är 21 procent i lokal valuta och 19 procent i dollar. Även övriga ”emerging markets” (Asien, Latinamerika och Östeuropa) har stigit kraftigt. USA-index har samtidigt bara stigit 3 procent, men USA står för nästan halva den globala aktiemarknaden och världsindex har därför ”bara” klättrat 7 procent.
Naturligt med vinsthemtagning
Den första veckan i oktober har börjat med vinsthemtagning och det är naturligt, med tanke på att framtidsutsikterna har mörknat i USA, som både dominerar aktiemarknaden och vars import varit motor i de senaste årens högkonjunktur. Frågan nu är förstås om vi nu passerat årets högstanotering, eller om uppgången fortsätter ett tag till. Helt klart är att starka kvartal tidigare nästan alltid har följts av svagare, som en del av aktiemarknadens naturliga svängningar.
Dessutom har argumenten för en svagare dollarkurs blivit starkare i takt med att USA:s finanser försvagas. Det tar nu de tio starkaste ländernas överskott i bytesbalansen (Japan, Tyskland, Ryssland, Saudiarabien, Kina, Norge, Schweiz, Kanada, Singapore och Nederländerna) för att väga upp skillnaden mellan export från och import till USA. Köptrycket från amerikanska konsumenter har gjort att importen är mer än 50 procent större än exporten.
Jag fortsätter tvivla
Min slutsats är, precis som tidigare, att det mest är en fråga om när det fortsatta dollarraset sker (vilket skulle vara negativt för aktiekurserna räknat i kronor). Det enda säkra hindret vore kraftigt stigande räntor i USA, som stramar åt konsumtionen och minskar importen. Fast då skulle bostadsbubblan i USA brista (se ”Börskrasch när bostadsbubblan spricker”), vilket förstås också skulle ge lågkonjunktur och fallande aktiekurser. Fast visst är det möjligt att börsuppgången fortsätter ett tag till – det är det alltid – men jag fortsätter att tvivla.
Upplevelsen för svenska fondsparare är dock helt annorlunda, för omräknat i svenska kronor har världsindex haft en klart annorlunda utveckling. Dollarkursen är visserligen på exakt samma nivå som för två år sedan, men däremellan har USA-dollarn först försvagats kraftigt, åtföljt av en brant återhämtning under första halvåret i år, samtidigt som den svenska kronan haft den omvända utvecklingen.
Resultatet är att världsindex i kronor steg mycket brant under våren och andra kvartalets uppgång på 11 procent var den största hittills under 2000-talet. Under tredje kvartalet stannar världsindex uppgång på 5 procent räknat i svenska kronor. Skillnader mellan dollar och kronor syns tydligt om man väljer 1 år för fonddiagrammen här på Morningstar och växlar valuta mellan "SEK" och "US Dollar".
Märklig utveckling
Som jag flera gånger tidigare påpekat är dock ett ”dollarperspektiv” bäst om man vill försöka förstå vad som händer på den globala aktiemarknaden. Och då ser man en märklig utveckling.
De ”tunga” nyheter som kommit under tredje kvartalet är nämligen till stor del negativa. Oljepriserna har fortsatt uppåt, två ovanligt förödande orkaner har orsakat förödelse på USA:s sydkust som tvingar fram ökade statliga utgifter och späder på risken för ökad inflation. Räntehöjningarna i USA har fortsatt och ser ut att hålla på längre än tidigare förväntat. Tillväxten i börsföretagens vinster har stannat av. Undantaget är främst Japan, där president Koizumi spelade högt och vann 2/3-majoritet i valet till underhuset 11 september, vilket drastiskt ökat chansen till ekonomiska reformer framöver.
Under tredje kvartalet har samtidigt dollarkursen för första gången på länge varit relativt stabil. Istället har börsutvecklingen varierat kraftigt mellan de stora blocken – USA, Europa och Japan. Tredje kvartalet har givit särskilt Japan revansch med besked, uppgången där är 21 procent i lokal valuta och 19 procent i dollar. Även övriga ”emerging markets” (Asien, Latinamerika och Östeuropa) har stigit kraftigt. USA-index har samtidigt bara stigit 3 procent, men USA står för nästan halva den globala aktiemarknaden och världsindex har därför ”bara” klättrat 7 procent.
Naturligt med vinsthemtagning
Den första veckan i oktober har börjat med vinsthemtagning och det är naturligt, med tanke på att framtidsutsikterna har mörknat i USA, som både dominerar aktiemarknaden och vars import varit motor i de senaste årens högkonjunktur. Frågan nu är förstås om vi nu passerat årets högstanotering, eller om uppgången fortsätter ett tag till. Helt klart är att starka kvartal tidigare nästan alltid har följts av svagare, som en del av aktiemarknadens naturliga svängningar.
Dessutom har argumenten för en svagare dollarkurs blivit starkare i takt med att USA:s finanser försvagas. Det tar nu de tio starkaste ländernas överskott i bytesbalansen (Japan, Tyskland, Ryssland, Saudiarabien, Kina, Norge, Schweiz, Kanada, Singapore och Nederländerna) för att väga upp skillnaden mellan export från och import till USA. Köptrycket från amerikanska konsumenter har gjort att importen är mer än 50 procent större än exporten.
Jag fortsätter tvivla
Min slutsats är, precis som tidigare, att det mest är en fråga om när det fortsatta dollarraset sker (vilket skulle vara negativt för aktiekurserna räknat i kronor). Det enda säkra hindret vore kraftigt stigande räntor i USA, som stramar åt konsumtionen och minskar importen. Fast då skulle bostadsbubblan i USA brista (se ”Börskrasch när bostadsbubblan spricker”), vilket förstås också skulle ge lågkonjunktur och fallande aktiekurser. Fast visst är det möjligt att börsuppgången fortsätter ett tag till – det är det alltid – men jag fortsätter att tvivla.
