Stigande räntor bromsar USA
Höjda räntor och fortsatt stigande oljepriser bromsar tillväxten i USA. Den senaste månaden har den svenska kronan stärkts 5 procent mot dollarn, vilket sänkt värdet på USA-fonderna.
Den amerikanska centralbanken, Fed, höjde den här veckan sin styrränta till 3,5 procent. Räntehöjningarna började förra våren, då styrräntan var 1,0 procent, och sedan dess har varje beslut varit en höjning på 0,25 procentenheter. Efter dessa tio höjningar är marknadens förväntningar att det kommer ytterligare tre höjningar under hösten, vilket betyder att styrräntan troligen kommer att vara 4,25 procent vid årets slut.
Betydligt mer osäkert är om räntehöjningarna kommer att fortsätta under år 2006. Det finns argument för fortsatta höjningar, främst att inflationen i USA visar tecken på att öka. Fed skriver i veckans uttalande att dagens 3,5 procent är ”tillmötesgående” och stimulerar den ekonomiska aktiviteten. Om man liknar räntepolitiken vid bilkörning, så betyder att även om centralbanken har släppt på gasen, så är foten fortfarande kvar på gaspedalen. Enligt senaste omgången av Merrill Lynch globala undersökning anser flertalet fondförvaltare att en ”neutral” styrränta är 4,0 procent. Skulle inflationen ta fart under hösten så kommer Fed alltså att börja bromsa ekonomin genom att höja styrräntan ytterligare nästa år. I slutet av år 2000, innan räntesänkningarna under lågkonjunkturen började, var styrräntan 6,0 procent.
Till detta kommer effekterna av stigande oljepriser. På spotmarknaden i USA passerade priserna 65 dollar per fat den här veckan och har därmed nått ett nytt rekord. Höga oljepriser är negativt för den ekonomiska aktiviteten på flera sätt. Den direkta effekten kan liknas vid en skattehöjning, som bromsar ekonomin. På sikt ökar risken att prishöjningarna slår igenom i resten av ekonomin och ger stigande inflation. Importen av olja kostar förstås mer vilket ger sämre bytesbalans, något som ger press nedåt på valutakurserna och kanske ytterligare bidrag till inflationen.
Plus 2% i dollar, 16% i kronor
Aktiebörserna i New York har trots detta återhämtat sig under sommaren, men MSCI USA har sedan årets början bara stigit 2 procent. Efter ökad pessimism under våren är det troligen goda nyheter i företagens halvårsrapporter plus positiv statistik (bland annat att tillväxten var fortsatt hög under andra kvartalet och att arbetslösheten minskar) som givit en rekyl.
Tack vare att svenska kronan försvagats och dollarns återhämtat sig (vilket tillsammans gjort att dollarn i år stigit från 6,61 till 7,56 kronor), har USA-fonderna i genomsnitt stigit 16 procent hittills under 2005. Men resten av året finns risk att utvecklingen ur svenskt perspektiv blir dystrare. Kronan har stärkts den senaste månaden, särskilt efter positiv svensk BNP-statistik förra veckan.
Som högst var dollarkursen 7,96 i början på juli, men därefter har dollarn försvagats och kronan stärkts. Effekten är att amerikanska aktier blir mindre värda, i snitt minus 2 procent den senaste veckan. Skulle kronan fortsätta att stärkas och återvända till nivån vid årets början så är det troligt att USA-fonderna tappar i värde.
Betydligt mer osäkert är om räntehöjningarna kommer att fortsätta under år 2006. Det finns argument för fortsatta höjningar, främst att inflationen i USA visar tecken på att öka. Fed skriver i veckans uttalande att dagens 3,5 procent är ”tillmötesgående” och stimulerar den ekonomiska aktiviteten. Om man liknar räntepolitiken vid bilkörning, så betyder att även om centralbanken har släppt på gasen, så är foten fortfarande kvar på gaspedalen. Enligt senaste omgången av Merrill Lynch globala undersökning anser flertalet fondförvaltare att en ”neutral” styrränta är 4,0 procent. Skulle inflationen ta fart under hösten så kommer Fed alltså att börja bromsa ekonomin genom att höja styrräntan ytterligare nästa år. I slutet av år 2000, innan räntesänkningarna under lågkonjunkturen började, var styrräntan 6,0 procent.
Till detta kommer effekterna av stigande oljepriser. På spotmarknaden i USA passerade priserna 65 dollar per fat den här veckan och har därmed nått ett nytt rekord. Höga oljepriser är negativt för den ekonomiska aktiviteten på flera sätt. Den direkta effekten kan liknas vid en skattehöjning, som bromsar ekonomin. På sikt ökar risken att prishöjningarna slår igenom i resten av ekonomin och ger stigande inflation. Importen av olja kostar förstås mer vilket ger sämre bytesbalans, något som ger press nedåt på valutakurserna och kanske ytterligare bidrag till inflationen.
Plus 2% i dollar, 16% i kronor
Aktiebörserna i New York har trots detta återhämtat sig under sommaren, men MSCI USA har sedan årets början bara stigit 2 procent. Efter ökad pessimism under våren är det troligen goda nyheter i företagens halvårsrapporter plus positiv statistik (bland annat att tillväxten var fortsatt hög under andra kvartalet och att arbetslösheten minskar) som givit en rekyl.
Tack vare att svenska kronan försvagats och dollarns återhämtat sig (vilket tillsammans gjort att dollarn i år stigit från 6,61 till 7,56 kronor), har USA-fonderna i genomsnitt stigit 16 procent hittills under 2005. Men resten av året finns risk att utvecklingen ur svenskt perspektiv blir dystrare. Kronan har stärkts den senaste månaden, särskilt efter positiv svensk BNP-statistik förra veckan.
Som högst var dollarkursen 7,96 i början på juli, men därefter har dollarn försvagats och kronan stärkts. Effekten är att amerikanska aktier blir mindre värda, i snitt minus 2 procent den senaste veckan. Skulle kronan fortsätta att stärkas och återvända till nivån vid årets början så är det troligt att USA-fonderna tappar i värde.
