Stjärnfonderna stadigt bättre än snittet
Under de senaste fyra åren har världsindex backat 30 procent. Om du hade investerat hos vinnarna av utmärkelsen ”Årets stjärnförvaltare” hade avkastningen istället blivit plus 15 procent.
För femte gången offentliggjorde Dagens Industri och Morningstar i början på veckan vinnarna av utmärkelsen ”Årets stjärnförvaltare”. Fakta finns i tre andra artiklar (länkar till höger).
Det är med gott självförtroende vi gör det, för bland vinnarna de föregående fyra åren har 19 av 25 fortsatt att prestera bra resultat året efter. Ofta mycket bra. Mätt som relativ avkastning har vinnarnas fond i snitt presterat en avkastning under året efter de fick sin guldstjärna i ”Årets stjärnförvaltare” som är 6,3 procentenheter bättre än snittet i deras kategori.
Avkastningen i absolut tal är kanske ännu mer imponerande. Samtidigt som MSCI världsindex har backat 30 procent under de fyra åren 2001-2004, så är den ackumulerade snittavkastningen i stjärnförvaltarnas vinnarfonder året efter utmärkelsen (-7,8 första året, -10,5 andra året, +18,2 tredje året och +17,5 fjärde året) en avkastning under fyra år på plus 15 procent (med ränta på ränta). Eller med andra ord, istället för att 100 kronor hade minskat i värde till 70 kronor, så skulle de ha ökat i värde till 115 kronor.
Resultaten efter utmärkelsen
Många fondsparare är nog intresserade av resultaten mer i detalj, så veckans krönika är en genomgång av stjärnförvaltarnas resultat året efter att de fått utmärkelsen. Första gången utmärkelsen gavs var i januari 2001 och vinnarnas resultat det följande året skrev jag om redan i januari 2002 (se ”Lönsamt välja stjärnfonder”).
Då tillkännagav vi sju nya stjärnförvaltare och resultaten för deras vinnarfonder det andra året finns i tabellen nedan. Som synes var det svårt att tjäna pengar under 2002 – när världsindex föll 33,5 procent räknat i kronor – men de sju fonderna var ändå tydliga vinnare relativt andra alternativ. Snittavkastningen var 23 procentenheter bättre än världsindex och bara en fond utvecklades sämre än snittet i sin kategori.
| Fick guldstjärna i januari 2002 | ||||
| Stjärnförvaltarens vinnarfond |
Avkastn 2002 % |
Snitt i kategorin % |
Skillnad avkastn %-enh |
% Rankning 1=bäst 100=sämst |
| SPP CIF Global | -35,7 | -33,4 | -2,3 | 65 |
| Nordea European Value | -19,9 | -29,7 | +9,8 | 18 |
| Didner & Gerge Sverige | -34,0 | -37,5 | +3,5 | 14 |
| Lannebo Småbolag | -17,3 | -28,6 | +11,3 | 15 |
| East Capital Ryssland | 8,4 | 8,3 | +0,1 | 50 |
| Folksam Penningmarknad | 4,3 | 3,9 | +0,4 | 8 |
| Brummer Futuris | 20,5 | -5,0 | +25,5 | 6 |
| Genomsnitt | -10,5 | -17,4 | +6,9 | 25 |
| MSCI Världsindex | -33,5 | |||
| Skillnad | +23,0 | |||
Kolumnen längst till höger i tabellen ovan – % Rankning – behöver nog en extra förklaring. Den bygger på att avkastningen för alla fonder i kategorin har rangordnats och därefter har platssiffran från bäst till sämst räknats om till en skala från 1 till 100. Genomsnittet för de sju fonderna är 25 och det betyder alltså att 24 procent av fonderna i samma kategori har lyckats bättre och 75 procent har lyckats sämre.
Totalt har de sju fonderna givit en avkastning som är 6,9 procentenheter bättre än genomsnittet i samma kategori. Detta är det starkaste argumentet för att stjärnförvaltarna verkligen är skickligare än genomsnittet. Snittavkastningen jämfört med världsindex är dock betydligt högre, vilket är ett argument för att utmärkelsen ”Årets stjärnförvaltare” även gör nytta genom att peka ut bra fondkategorier.
I januari 2003 började den tredje omgången i denna utvärdering och stjärnförvaltarna den här gången fick under 2003 en betydligt smalare marginal mot konkurrenterna, både mätt som kategorisnitt och världsindex. Förklaringen är rimligen att det främst var försiktiga förvaltare som lyckades bra jämfört med konkurrenterna under år 2002, medan betydligt mer våghalsiga förvaltare blev vinnare under återhämtningen 2003. Men bara 2 av 7 gav lägre avkastning än snittet i sin kategori.
| Fick guldstjärna i januari 2003 | ||||
| Stjärnförvaltarens vinnarfond |
Avkastn 2003 % |
Snitt i kategorin % |
Skillnad avkastn %-enh |
% Rankning 1=bäst 100=sämst |
| Robur Privatisering | 25,6 | 8,9 | +16,7 | 4 |
| Carnegie Europa | 10,9 | 12,7 | -1,8 | 62 |
| HQ Sverige | 23,6 | 30,3 | -6,7 | 93 |
| Prosperity Russian | 50,0 | 49,9 | +0,1 | 46 |
| Aktie-Ansvar Avkastning | 3,3 | 3,1 | +0,2 | 28 |
| AMF Räntefond | 5,4 | 4,4 | +1,0 | 10 |
| Brummer Nektar | 8,7 | 2,9 | +5,8 | 15 |
| Genomsnitt | 18,2 | 16,0 | +2,2 | 37 |
| MSCI Världsindex | 9,9 | |||
| Skillnad | +8,3 | |||
Tack vare att den fortsatt framgångsrika placeringsinriktningen hos Robur Privatiseringsfond blev avkastningen i snitt 2,2 procentenheter bättre än respektive kategorisnitt. Och brant uppgång för Sverigefonder och Rysslandfonder gjorde att totalavkastningen blev nästan dubbelt så bra som världsindex.
För ett år sedan utsågs den fjärde omgången stjärnförvaltare och nu ett år senare går det alltså att kontrollera hur deras vinnarfonder har utvecklats jämfört med konkurrenterna. Återigen är %-rankingen i snitt 25 vilket alltså betyder att 75 procent av konkurrerande fonder utvecklats sämre. Avkastningen är också övertygande, både totalt (11,5 procentenheter bättre än världsindex) och relativt övriga fonder i samma kategori (9 procentenheter bättre).
| Fick guldstjärna i januari 2004 | ||||
| Stjärnförvaltarens vinnarfond |
Avkastn 2004 % |
Snitt i kategorin % |
Skillnad avkastn %-enh |
% Rankning 1=bäst 100=sämst |
| Robur Privatisering | 23,2 | 3,6 | +19,6 | 1 |
| Odin Sverige | 23,4 | 18,9 | +4,5 | 25 |
| Robur Export | 15,3 | 18,9 | -3,6 | 73 |
| East Capital Ryssland | 9,7 | 3,2 | +6,5 | 23 |
| Enter Mobile Internet | 16,0 | -2,0 | +18,0 | 2 |
| Genomsnitt | 17,5 | 8,5 | +9,0 | 25 |
| MSCI Världsindex | 6,0 | |||
| Skillnad | +11,5 | |||
Notera att framgången jämfört med kategorisnittet under 2004 är nästan lika stor som jämfört med världsindex, vilket betyder att valet av fondkategorier minskat i betydelse, istället är det nästan enbart fondernas framgång inom sin kategori som förklarar den höga snittavkastningen. Och det är förstås mer rimligt än att Morningstar och Dagens Industri stadigt ska lyckas peka ut fondkategorier som i framtiden ger högre avkastning än världsindex (även om även det har lyckats tre år i rad).
Naturligtvis ska man vara försiktig med att dra slutsatser från så små urval, det är ju bara mellan fem och sju förvaltare som har fått en guldstjärna per år. Men den ihållande framgången under fyra år tycker jag är ett starkt argument för att utmärkelsen ”Årets stjärnförvaltare” gör nytta.
Tre nya dubbla vinnare
Slutligen vill jag passa på att ännu en gång gratulera stjärnförvaltarna, även de som fått silver och brons. Ofta är skillnaderna små mellan de tre förvaltarna på prispallen. Extra imponerande tycker jag istället det är att bli utsedd till stjärnförvaltare mer än en gång, vilket jag skriver om i förra årets krönika ”Lita på dubbla vinnare” (länk ovan till höger).
Årets utmärkelse innebär att ytterligare tre förvaltare har belönats mer än en gång: Chris Complin hos JP Morgan Fleming, Filip Weintraub hos Skagen och Gunnar Lindberg hos ABN Amro (som förvaltar åt Länsförsäkringar).
