OK strunta i fondsparandet

Enligt en ny undersökning från Fondbolagens Förening är fondsparandet något mycket folkligt. Men även om nästan alla svenskar har en slant i fonder, så är mycket få aktiva. Det är helt OK.

Jonas Lindmark | 17-06-04 | E-mail Article

Häpnadsväckande 94 procent av alla vuxna i Sverige sparar i fonder. Det står i ett pressmeddelande som Fondbolagens Förening skickade ut i dag (länk till höger).

Onekligen imponerande. Man kan tolka det som att av 100 personer jag möter när jag promenerar från jobbet till tåget på väg hem ikväll, så är 94 fondsparare.

Samtidigt deprimerande, för mig. Enligt den senaste statistiken från KIA hade Morningstars svenska hemsida 55.000 unika besökare under maj (länk till höger). Det är visserligen lite mer än hemsidor som Arbetarbladet och Vi Bilägare, men ända bara 1 procent av den vuxna befolkningen. Övriga 93 procent fondsparare har inte använt den här hemsidan under maj.

Läser man vidare i undersökningen inser man att de flesta fondsparare är helt passiva. Bara 25 procent svarar att de bytt fonder under de senaste 2-3 åren. 64 procent har inte ens tagit ut några pengar på flera år. Och 59 procent av fondspararna uppger att de sätter in pengar automatiskt varje månad, via överföring eller autogiro. 55 procent sparar själva direkt i fonder, resten har ofta pensionsförsäkringar som placerats i fonder eller enbart statligt tvångssparande hos PPM.

Svårt tolka svaren

Efter ytterligare en stunds läsning blir det ännu mer uppenbart att de flesta bryr sig väldigt lite om sitt fondsparande. Ta till exempel frågan ”Vad jämför du med för att få en uppfattning om hur fonderna går?” Nästan alla svarar att de använder någon av fyra enkla jämförelser (1) Hur fonden gått tidigare, (2) Hur mycket pengar som investerats (anskaffningsvärdet) (3) Hur andra fonder har utvecklats, (4) Hur Stockholmsbörsen har utvecklats. Enligt undersökningen är det nästan ingen som använder ens ett så enkelt verktyg som att kontrollera Morningstar Rating eller något annat fondbetyg, bara 3 procent har svarat ”Annat”.

Fast det är förstås knepigt att tolka svar som gäller enskilda detaljer, eftersom det finns många problem med den här typen av breda undersökningar. Prospera har gjort 1.608 telefonintervjuer och sättet att fråga har rimligen varierat. Till exempel blir det stor skillnad på svaren om frågan är öppen (”Vad är viktigast att få information om när du väljer fonder?”) jämfört med om intervjuaren presenterar de färdiga alternativ som finns på frågeformuläret (”Vilka av följande faktorer är viktigast att få information om när du väljer fonder: Avgifter? Risk? Att fonden har en erfaren förvaltare…”)

När det gäller rena faktafrågor finns problemet att de som svarar ofta har glömt bort eller minns fel (till exempel vilka fonder de sparar i). Det finns också en risk att folk svarar det de tycker att de borde svara, inte den faktiska sanningen.

Dessutom blandas helt olika typer av fondsparare, erfarna direktsparare blandas med ungdomar som endast har några tusenlappar i fonder via PPM. Urvalet är begränsat till svenskar mellan 18 och 74 år som har deklarerar inkomst, så ett antal grupper (till exempel personer födda före 1930, uteliggare, asylsökande och hemmafruar) ingår inte. Och 14 procent av dem som skulle ingå i undersökningen har Prospera inte fått tag på eller har vägrat att svara. Summan av alla dessa problem är att man bör vara försiktig när man tolkar resultaten.

PPM bra eller besvärligt?

Det gäller även till synes mycket tydliga resultat. I pressmeddelandet står det att 77 procent tycker att det är bra att få möjlighet att välja PPM-fonder. Bara 8 procent tycker att det är för svårt att välja hos PPM och lika få tycker att detta är något som staten skall sköta. Men hade frågan ställts annorlunda så hade resultatet säkert ändrats. Om frågan hade varit ”Det finns idag 670 fonder att välja på hos PPM, tycker du att det är bra att du får så många fonder att välja på?” (Ja eller Nej), så hade andelen positiva troligen blivit lägre.

”I inget land i världen är fondsparandet så utbrett och folkligt förankrat” säger Fondbolagens Förenings VD Pia Nilsson i pressmeddelandet. Ja, syftet med denna undersökning är uppenbart att få fondsparandet att framstå som något folkligt, något alla svenskar gör. Det framgår inte alls att ungefär hälften av sparkapitalet i fonderna tillhör 1 procent av svenska folket, de rika kunder som fondbolagen slåss om (se ”Eliten dold i fondundersökning”, länk ovan till höger).

Men om det vore sant att fondsparande är något folkligt som de flesta tycker är roligt, då borde väl Morningstar ha fler besökare än 55.000 under maj? Denna hemsida finns trots allt med både hos Aftonbladet, Dagens Industri, Göteborgsposten och hos ett dussin andra stora svenska tidningar. Nej, tyvärr är nog sanningen att minst 94% av svenska folket tycker att fondsparande är tråkigt och att PPM-valet är besvärligt.

Helt OK

Men det är faktiskt helt OK. Jämfört med att själv köpa aktier eller obligationer, så är en av fördelarna med fonder faktiskt att man inte behöver bry sig lika mycket. Genom att betala en årlig förvaltningsavgift får man tillgång till professionell förvaltning och slipper ägna tid åt att följa utvecklingen och hantera innehaven.

Dessutom behandlas alla fondsparare lika. Den som sätter in några hundralappar får samma service som den som sätter in flera miljoner (se ”Fonder ofta bäst”). Men självklart spelar det inte lika stor roll (i kronor räknat) om fonden går bra eller inte, när insättningen är liten. Och eftersom majoriteten bland 94 procent fondsparare har mindre än 50.000 kronor placerat i fonder, är det helt naturligt att de flesta har viktigare saker att ägna sin tid åt. Särskilt nu i juni.
Jonas Lindmark är sedan augusti 2000 analyschef och redaktör på Morningstar i Sverige. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. You can contact the author via this feedback form.
© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar