Även nackdelar med Myner
Debatten i Dagens Industri om fondernas courtage är förenklad. Fokus borde istället vara på hur dyrt det är att investera i Asien, Latinamerika och Östeuropa.
Den här veckan har debatten om fondernas avgifter och kostnader blossat upp igen. Det började med att Dagens Industri intervjuade Paul Myner, som i mars blev klar med en utredning om pensionssparandet i Storbritannien och bland annat föreslår att fondernas förvaltningsavgifter ska täcka fondernas kostnader för courtage. Sedan har fondbolagen försvarat sig och i dag följde DI upp med en intervju med finansminister Bosse Ringholm (se länkar till höger).
I dag tas alla kostnader för att köpa och sälja värdepapper (både valutaväxling, courtage och "spread" mellan köp/sälj) direkt ur fonderna. De nackdelar med detta som Paul Myner pekar på är främst att fondförvaltarna har liten anledning att pruta på courtaget när de gör affärer, samt att fondförvaltarna får en mängd olika tjänster gratis av aktiemäklarna, tjänster som fondspararna betalar via courtaget.
Även flera nackdelar
Men det finns även flera nackdelar med Myners förslag:
(1) fondförvaltarna frestas att behålla fonderna innehav oförändrade, för då slipper de betala courtage. (2) om fondbolagen ska betala fondernas courtage kommer de att höja sina förvaltningsavgifter, men samtidigt kan de fuska och fortsätta att belasta fonderna med större delen av transaktionskostnaderna, genom att göra merparten av affärerna netto (utan courtage, men med sämre kurs).
(3) små fonder kommer att missgynnas, eftersom små affärer kostar mer procentuellt sett. (4) inlåsningen blir större, då fler fondbolag antagligen kommer att införa säljavgifter på innehav kortare än till exempel ett år, eftersom korta innehav ger större svängningar i fondens storlek och därmed större kostnader för courtage. (5) om enbart de svenska fondbolagen börjar inkludera courtage i förvaltningsavgiften, så kommer utländska fonder att få en orättvis konkurrensfördel och det blir svårare för svenska fondsparare att jämföra.
Slutligen kan man konstatera att svenska folket inte verkar vara särskilt intresserat av fonder som anger en förvaltningsavgift som inkluderar courtage. Moderna Fonder har gjort som Myner vill ända sedan starten i början på 1999, men trots mycket reklam har de ändå haft svårt att locka kunder. I höstens PPM-val fick Moderna en andel på 0,36 procent.
Tvungna redovisa TKA
Dagens Industri pekar ut HQ Absolut Strategi som den mest slösaktiga fonden, med högst TKA (totalkostnadsandel, summan av förvaltningsavgift, courtage och övriga kostnader i fondens resultaträkning). Lustigt nog beror fondens höga TKA under år 2000 främst på att den har en resultatbaserad avgift – och DI har tidigare kraftigt argumenterat för resultatbaserade avgifter.
Istället för att kritisera fonder med högt TKA, fonder som faktiskt redovisar sina kostnader, så borde DI ha frågat Myner vad han tycker om TKA, om inte detta svenska nyckeltal till stor del avhjälper de missförhållanden som han kritiserar. Ännu mer intressant vore Myners reaktion på att de svenska fondbolagen faktiskt är tvungna att redovisa fondernas TKA individuellt i kronor och ören varje år till andelsägarna. Och hans reaktion på att fonder i Sverige även redovisar sin omsättningshastighet, vilket gör det möjligt att bedöma om kostnaderna för courtage är rimliga.
Pia Nilsson plötsligt bytt sida
Nej, sanningen är att situationen är betydligt bättre i Sverige än i Storbritannien, eftersom vi här har TKA. Fast samtidigt är det fascinerande att se hur Fondbolagens Förenings VD Pia Nilsson plötsligt bytt sida.
I gårdagens DI stoltserar hon med att det inte finns några dolda kostnader i svenska fonder, eftersom de redovisar TKA. Men det senaste året har Pia Nilsson drivit en envis kampanj mot TKA. Det senaste exemplet kom den här veckan i Bancos halvårsrapport, där Pia Nilsson under rubriken ”TKA – ett begrepp som förvirrar” påstår att ”Det råder full enighet bland fondbolagen om att TKA inte är något bra kostnadsmått.”
Courtage normalt en liten kostnad
Det jag främst tycker är synd med Dagens Industris beskrivning av problemet, är att tidningen (för att skapa dramatik?) undviker att berätta att courtage normalt är en liten kostnad. Hos de flesta aktiefonder är skillnaden mellan förvaltningsavgift och TKA mindre än 0,5 procentenheter per år, vilket beror på dels att Europa och USA har effektiva aktiemarknader med låga courtage, dels att de flesta fonder har en omsättningshastighet under 100 procent. Höga kostnader för courtage finns nästan bara i fonder med mycket hög omsättningshastighet och fonder som investerar i Asien, Latinamerika och Östeuropa.
Det vore bättre att informera om att just dessa typer av fonder har höga kostnader, vilket syns på deras TKA, istället för att dra hela branschen över en kam. Det är dumt att kanske skrämma bort folk från fondsparande, till sparformer med betydligt sämre information om dolda kostnader, som aktieobligationer och kapitalförsäkringar.
Avskaffa flyttskatten viktigast
Vad gäller Myners förslag så har jag inget emot om fler fonder väljer att göra som Moderna Fonder och garanterar ett visst TKA. Sedan får kunderna välja. Men med tanke på de fem nackdelar jag nämnt ovan, tycker jag att det nuvarande systemet med förvaltningsavgift plus TKA är bättre för fondspararna.
Därför är det viktigare just nu att övertala alla fonder, även de som säljs av utländska fondföretag, att redovisa TKA och omsättningshastighet. Dagens Industri kanske kan gå i bräschen genom att kräva denna information av alla utländska fondföretag de intervjuar?
Allra viktigast är förstås att få politikerna att avskaffa flyttskatten för fonder. Först när vi kan byta till en fond med lägre TKA utan att betala reavinstskatt kommer vi att få den avgiftskonkurrens i Sverige som behövs för att på allvar sänka fondspararnas kostnader.
