Topp för dollarn lyfter börserna
Svenska kronan ser ut att ha passerat en botten, samtidigt som USA:s centralbank genomför drastiska åtgärder som pressar ned dollarn. Resultatet är ett ökat intresse för aktier och att USA-aktier blivit billigare.
I går kväll fick placerare världen över en chock när den amerikanska centralbanken (Fed) offentliggjorde ett paket med ökade köp av långfristiga obligationer. Största nyheten är att 300 miljarder dollar spenderas på amerikanska statsobligationer, vilket fick långräntorna i USA att rasa. Dessutom ökar köpen av bostadsobligationer med 850 miljarder dollar. Dessa extrema åtgärder ökar tillgången på pengar och därmed stimuleras ekonomin.
Tillsammans med tidigare krispaket betyder detta att Fed på bara ett år har ökat sin balansräkning från mindre än 1000 miljarder dollar till omkring 4500 miljarder dollar. Den kraftiga ökningen av penningmängden i USA kommer rimligen på sikt att späda på inflationen, vilket hjälper till att förklara det ökade intresset för aktier eftersom börsföretag till största delen är reala tillgångar (vars värde inte påverkas av inflation).
Dollarn faller tillbaka
En effekt av nyheten från Fed är dock att dollar föll brant. Från en nivå kring 9,20 kronor i början av mars har växelkursen nu backat till omkring 8 kronor. Det slår hårt mot de svenska USA-fonderna, men samtidigt har aktiekurserna stigit räknat i dollar. Men dollarn är fortfarande dyr jämfört med i somras, då den pendlade kring 6 kronor.
För ett par veckor sedan var den svenska kronan som allra svagast. Riksbankens TCW-index nådde över 156 fredag 6 mars vilket betydde att kronan försvagats i snitt 23 procent sedan i somras och 10 procent sedan årsskiftet. Men de senaste två veckorna har kronan återhämtat sig brant och är nu tillbaka på nivån vid årsskiftet.
Effekten är att vi svenskar fått bättre möjlighet att dra nytta av att börsföretag noterade på börserna i New York har blivit billigare, eftersom våra svenska kronor återhämtat lite av sin i köpkraft.
Men de två dominerande grupperna placerare i världen – amerikaner och japaner – har fortfarande starkare valutor. Dollarn är starkare än genomsnittet de senaste fem åren. Och japanska placerare har tjänat ännu mer i köpkraft, eftersom yenen har stärkts mot dollarn. Den senaste månaden har yenen fallit tillbaka något, men fortfarande är uppgången drygt 10 procent mot dollarn det senaste halvåret.
Billiga aktier
Räknat i yen har MSCI USA-index nu fallit 57 procent från toppen i oktober 2007. Och MSCI Sweden har rasat hela 68 procent från toppen, räknat i yen. Även om det med facit i hand är uppenbart att aktiekurserna var för högt uppdrivna 2007, så är det ändå rimligt att många investerare nu är tycker att aktier generellt är billiga – särskilt som räntorna är rekordlåga.
För amerikanska placerare kostar svenska aktier (mätt som MSCI Sweden) i snitt bara 38 procent av aktiekurserna på toppen i oktober 2007. Och även jämfört med nivån för fem år sedan är svenska aktier nu billigare, räknat i dollar.
Om dollarn fortsätter att försvagas framöver (vilket jag tycker verkar troligt) så gör detta att utländska aktier blir mer värda omräknat i dollar, allt annat lika. Därmed skapas en dubbel frestelse för amerikanska investerare att investera utomlands – dels ser uppgångar utomlands större ut, dels får de riskspridning om dollarn fortsätter att försvagas.
Mer i Sverige
För svenska fondsparare är bilden inte lika ljus. Många utlandsfonder har en stor andel investerat på börserna i New York (förutom USA-fonder gäller det särskilt teknikfonder och läkemedelsfonder), så en svagare dollar ger sänkta andelskurser räknat i kronor. Som jag påpekat i tidigare marknadskommentarer är det ett argument för att öka andelen aktier på Stockholmsbörsen, särskilt i småbolag som har större andel av sin verksamhet i Sverige. Men den historiska erfarenheten är att när väl en förväntad konjunkturuppgång ger stigande aktiekurser, så kompenserar det normalt mer än väl en svagare valuta.
Tillsammans med tidigare krispaket betyder detta att Fed på bara ett år har ökat sin balansräkning från mindre än 1000 miljarder dollar till omkring 4500 miljarder dollar. Den kraftiga ökningen av penningmängden i USA kommer rimligen på sikt att späda på inflationen, vilket hjälper till att förklara det ökade intresset för aktier eftersom börsföretag till största delen är reala tillgångar (vars värde inte påverkas av inflation).
Dollarn faller tillbaka
En effekt av nyheten från Fed är dock att dollar föll brant. Från en nivå kring 9,20 kronor i början av mars har växelkursen nu backat till omkring 8 kronor. Det slår hårt mot de svenska USA-fonderna, men samtidigt har aktiekurserna stigit räknat i dollar. Men dollarn är fortfarande dyr jämfört med i somras, då den pendlade kring 6 kronor.
För ett par veckor sedan var den svenska kronan som allra svagast. Riksbankens TCW-index nådde över 156 fredag 6 mars vilket betydde att kronan försvagats i snitt 23 procent sedan i somras och 10 procent sedan årsskiftet. Men de senaste två veckorna har kronan återhämtat sig brant och är nu tillbaka på nivån vid årsskiftet.
Effekten är att vi svenskar fått bättre möjlighet att dra nytta av att börsföretag noterade på börserna i New York har blivit billigare, eftersom våra svenska kronor återhämtat lite av sin i köpkraft.
Men de två dominerande grupperna placerare i världen – amerikaner och japaner – har fortfarande starkare valutor. Dollarn är starkare än genomsnittet de senaste fem åren. Och japanska placerare har tjänat ännu mer i köpkraft, eftersom yenen har stärkts mot dollarn. Den senaste månaden har yenen fallit tillbaka något, men fortfarande är uppgången drygt 10 procent mot dollarn det senaste halvåret.
Billiga aktier
Räknat i yen har MSCI USA-index nu fallit 57 procent från toppen i oktober 2007. Och MSCI Sweden har rasat hela 68 procent från toppen, räknat i yen. Även om det med facit i hand är uppenbart att aktiekurserna var för högt uppdrivna 2007, så är det ändå rimligt att många investerare nu är tycker att aktier generellt är billiga – särskilt som räntorna är rekordlåga.
För amerikanska placerare kostar svenska aktier (mätt som MSCI Sweden) i snitt bara 38 procent av aktiekurserna på toppen i oktober 2007. Och även jämfört med nivån för fem år sedan är svenska aktier nu billigare, räknat i dollar.
Om dollarn fortsätter att försvagas framöver (vilket jag tycker verkar troligt) så gör detta att utländska aktier blir mer värda omräknat i dollar, allt annat lika. Därmed skapas en dubbel frestelse för amerikanska investerare att investera utomlands – dels ser uppgångar utomlands större ut, dels får de riskspridning om dollarn fortsätter att försvagas.
Mer i Sverige
För svenska fondsparare är bilden inte lika ljus. Många utlandsfonder har en stor andel investerat på börserna i New York (förutom USA-fonder gäller det särskilt teknikfonder och läkemedelsfonder), så en svagare dollar ger sänkta andelskurser räknat i kronor. Som jag påpekat i tidigare marknadskommentarer är det ett argument för att öka andelen aktier på Stockholmsbörsen, särskilt i småbolag som har större andel av sin verksamhet i Sverige. Men den historiska erfarenheten är att när väl en förväntad konjunkturuppgång ger stigande aktiekurser, så kompenserar det normalt mer än väl en svagare valuta.
