Ovanligt viktigt att spå KPI
Deff flyttar till en hyresrätt och säljer både radhus och aktiefonder. Infrid belånar sin bostadsrätt maximalt och satsar allt hon kan i aktiefonder. Skillnaden är att de tror på motsatt prisutveckling framöver.
I förrgår kom nyheten från SCB att konsumentprisindex (KPI) i Sverige minskade med 1,3 procent mellan november och december. Inflationen de senaste tolv månaderna minskade därmed från 2,5 till 0,9 procent. Så sent som i oktober var inflationstakten 4,0 procent.
I dag var jag på Skagens nyårskonferens på Chinateatern i Stockholm. Där var den framtida prisutvecklingen ett dominerande ämne – är vi plötsligt på väg mot deflation? Eller är nedgången bara tillfälligt och följs av brant stigande inflation nästa år? Tre internationellt kända talare - Marc Faber, David Abramson och Roger Bootle – gav en lång rad argument.
Svängningen har kommit snabbt. Våren 2008 var det istället stigande inflation som hotade, vilket jag skrev om i två krönikor (”Stigande inflation sänker aktiefonderna” och ”Bara de rikaste tjänar på tillgångsinflationen”). Men finanskrisen under hösten har gjort att osäkerheten nu är mycket stor om KPI-inflationen kommer att ta fart igen – eller kommer krisen och lågkonjunkturen att ge fallande priser?
Deff eller Infrid
Finanskrisen har skakat om världsekonomin och gjort det möjligt att vi drabbas av antingen brant stigande eller långvarigt fallande priser. Inflation, att pengars köpkraft försämras, är ett välkänt problem i Sverige. Många vet också att inflationen främst brukar drabba de fattiga i ett samhälle, som har ett fast antal kronor per månad att leva på.
Deflation är motsatt utveckling, att flertalet priser långvarigt faller. Sedan andra världskriget har västvärldens industriländer under 60 år enbart upplevt inflation. Därför är konsekvenserna av deflation mindre kända. Men experterna verkar överens om att deflation är ett värre problem, eftersom människor då undviker att köpa vilket kan ge en ond spiral.
I ingressen har jag hittat på två personer med motsatt tro om den framtida KPI-utvecklingen: Deff och Infrid. Om inflationen stiger kraftigt under den närmaste 10-årsperioden så är det troligen en bra affär att låna mer pengar och investera i aktier eller fastigheter. Omvänt betyder deflation att hög belåning blir en ekonomisk allt tyngre börda, i takt med att löner och marknadsvärden på tillgångar faller.
För Infrid som tror på en lång period med brant stigande inflation är det just nu ett bra köptillfälle. Hon passar på att köpa tillgångar som ger en real avkastning (fastighet och tillverkande företag), innan pengarna faller i värde.
Deff som istället fruktar ihållande deflation tycker att det är hög tid att sälja allt som går att sälja och amortera sina lån.
Hög inflation…
Argumenten för att spå hög inflation framöver är främst att politiker runt om i världen nu försöker stoppa finanskrisen med starkt expansiv ekonomisk politik: rekordlåga räntor, sänkta skatter och ökade statliga utgifter. Stora offentliga budgetunderskott behövs för att ersätta den efterfrågan som försvinner när företag och konsumenter drar åt svångremmen. Under det närmaste halvåret gör låga räntor och fallande råvarupriser att inflationen upphör.
Men när ekonomin återhämtar sig kan stimulansen snabbt ge ”överhettning”. När brist uppstår stiger priserna och inflationen tar fart. Om människors förväntningar påverkas kommer krav på högre löner, följt av att företag kompenserar med höjda priser.
Fast det största problemet är att den brant stigande skuldsättningen i USA och Europa de senaste tio åren gör det svårt att bromsa in inflationen när den väl tagit fart. För om centralbanken i ett land bromsar med kraftigt höjda räntor, så risker ekonomin att åter falla ned i lågkonjunktur. Detta problem gjorde redan under perioden 2003-2005 att räntorna låg kvar på en väldigt låg nivå trots att tillväxten i världsekonomin var ovanligt hög.
… eller utdragen deflation
Argumenten för att spå deflation framöver utgår från att världsekonomin de senaste 15 åren har upplevt en period med ovanligt låga och stabila prisökningar, trots två perioder med mycket hög ekonomisk tillväxt.
Ökad konkurrens från Kina och andra tillväxtmarknader har under de senaste tio åren givit en press nedåt på priserna i Europa och USA. För att hindra deflation har centralbankerna här svarat med lägre räntor, vilket stimulerat konsumtion och hållit priserna uppe. Men en djup ekonomisk kris kommer att blotta den underliggande tendensen till fallande priser och särskilt de priser som steg under perioden 2003-2007 kommer nu att falla kraftigt.
En jämförelse med 1970-talet visar att övriga priser numera reagerar helt annorlunda på stigande energi- och livsmedelspriser. Då steg även övriga priser brant, medan inflationen de senaste åren inte har spridit sig.
Hushållens belåning har ökat kraftigt de senaste tio åren i USA och Europa. Att åter bygga upp sparande och få ned skuldsättningen tar lång tid och under denna period kommer det på många områden att vara svårt att behålla dagens höga priser. Och huspriserna har långt kvar att falla, särskilt i de länder där de stigit mest som Spanien, Nederländerna, Australien, Irland och Storbritannien. De senaste årens bostadsspekulation är den största ”bubblan” i ekonomisk historia, eftersom våra bostäder är det största tillgångsslaget, och det tar lång tid att återvända till balans på bostadsmarknaden.
Även kommersiella fastigheter kommer rimligen att falla kraftigt i värde och tillsammans med förluster på bostadslån riskerar bankernas förluster att göra slut på mer kapital än all stimulans som politikerna hittills beslutat. Därmed har bankerna inte utrymme att utöka sin utlåning och det kommer att fortsätta vara svårt att få nya lån. Bristen på kapital kan då ge fortsatt fallande tillgångspriser, vilket ger en ännu djupare lågkonjunktur.
Välj själv
Längre tillbaka i historien var det ungefär lika vanligt med fallande som med stigande priser. Under 1800-talet upplevde många länder långa perioder med deflation, men efter andra världskriget har västvärldens industriländer som sagt under 60 år enbart upplevt inflation.
Kan det vara dags för deflation igen? Jag lyckas inte bestämma mig för vad jag tror är mest sannolikt – inflation eller deflation. Så mitt enda tips är att detta är en väldigt viktig fråga för vår framtida privatekonomi.
Tror du som Infrid att inflationen kommer att ta fart – var inte rädd att öka din belåning så länge du lånar till fast ränta. Passa på att köpa aktier och fastigheter medan priserna är låga.
Om du är mer rädd för deflation så gör som Deff, sälj aktier och fastigheter, samt betala tillbaka så mycket som möjligt av lån. Om du är skuldfri så är räntebärande värdepapper troligen den bästa placeringen.
