2008 sämsta året av 109 år
Både för Stockholmsbörsen och världsindex ser 2008 ut att bli det sämsta året de senaste hundra åren. Sämst hittills är 2002. I en tabell från London Business School syns att hela 41 procent av enskilda kalenderår har svenska aktier varit sämre än den riskfria räntan.
I genomsnitt över längre tidsperioder så har aktier levererat lite högre avkastning än riskfria räntebärande placeringar (statsskuldsväxlar). Genomsnittet för Stockholmsbörsen de senaste 108 åren är en ”riskpremie” på 5,8 procent per år (notera att detta är före avgifter och före skatt).
Riskpremien varierar dock mycket kraftigt mellan enskilda år och mellan årtionden. Bland de elva senaste decennierna är det fyra (20-talet, 30-talet, 70-talet och hittills under 2000-talet) som avkastningen från aktier varit sämre eller lika dålig som statspapper.
Intressant är att det i Sverige faktiskt har varit mycket ovanligt med en ”normal” avkastning från aktier, mätt som en riskpremie mellan 0 och 10 procent under ett enskilt år. De senaste 108 åren har det bara inträffat 14 gånger. Senaste gången var 1998 – dessförinnan 1972 – som tabellen nedan visar.
Hittills under 108 år så är det 2002 som har varit det allra sämsta året, då var riskpremien -38 procent. Men per 31 december kommer 2008 kanske att visa sig ha varit ett ännu sämre år. Årets riskfria ränta ser ut att bli 4 procent, Sverigefonderna hade fram till i går kväll backat i snitt 42 procent, vilket ger en riskpremie på -46 procent.
Åtminstone verkar det troligt att de två sämsta åren de senaste 109 har inträffat under detta decennium. Det är tänkvärt att den ”moderna” ekonomin har givit större börsras enskilda år än någon gång under hela 1900-talet (med två världskrig, 30-talet finanskris och 70-talet oljekris).
Tänkvärt är också att inklusive 2008 (som rimligen kommer att sluta på minus) så är det 45 år med negativ riskpremie och 64 år med positiv riskpremie. Alltså 41 procent dåliga år. De senaste tio åren har hälften varit dåliga, hälften bra. Många fondsparare är nog omedvetna om att det har varit så vanligt att aktier utvecklats sämre än statspapper enskilda år.
Ännu sämre i dollar
Dessutom har år 2008 varit ännu sämre räknat i dollar. MSCI Sweden index räknat i dollar har backat 52 procent (fram till 26 november) med återinvesterade utdelningar. Även för världsindex är det svårt att hitta ett sämre år. Krisåret 1931 blev riskpremien från en investering i världsindex -41,5 procent. Hittills i år (fram till 26 november) har MSCI världsindex räknat i dollar backat 44,5 procent (inklusive utdelningar).
Avkastningen ett enskilt kalenderår styrs förstås delvis av slumpen, alltså var aktiemarknaden råkar befinnas sig just i slutet av december respektive år. Men även 2007 var ett dåligt år då Stockholmsbörsen backade, så det är svårt att hitta någon sådan ursäkt för svenska aktier (däremot var aktiemarknaderna i både Asien och Latinamerika nära kursrekord vid årsskiftet).
Småsparare förstärker svängningarna
Modern ekonomi har som sagt orsakat två större börsras än någonsin under hela 1900-talet. Kanske är en viktig förklaring att vanliga ”småsparare” har större inflytande än tidigare, genom att fonder och internet har gjort det så enkelt att flytta pengar mellan fonder och därmed orsaka flockbeteende som förstärker svängningarna. Särskilt de fondsparare som försöker tjäna på ”momentum” (att köpa andelar i de fonder som nyligen stigit mest) har en del av ansvaret för de extrema börssvängningarna de senaste tio åren.
Riskpremien varierar dock mycket kraftigt mellan enskilda år och mellan årtionden. Bland de elva senaste decennierna är det fyra (20-talet, 30-talet, 70-talet och hittills under 2000-talet) som avkastningen från aktier varit sämre eller lika dålig som statspapper.
Intressant är att det i Sverige faktiskt har varit mycket ovanligt med en ”normal” avkastning från aktier, mätt som en riskpremie mellan 0 och 10 procent under ett enskilt år. De senaste 108 åren har det bara inträffat 14 gånger. Senaste gången var 1998 – dessförinnan 1972 – som tabellen nedan visar.
| Fem bra, fem dåliga de senaste 10 åren | ||||||||||||
| Riskpremie från svenska aktier index för Stockholmsbörsen minus avkastning statsskuldsväxlar 10%-intervall |
||||||||||||
| -40 | -30 | -20 | -10 | 0 | 10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | |
| 2007 | ||||||||||||
| 1994 | ||||||||||||
| 1992 | ||||||||||||
| 1991 | 2004 | |||||||||||
| 1979 | 1995 | |||||||||||
| 1976 | 1989 | |||||||||||
| 1974 | 1985 | |||||||||||
| 1973 | 1980 | |||||||||||
| 1969 | 1978 | |||||||||||
| 1962 | 1971 | |||||||||||
| 1961 | 1998 | 1964 | ||||||||||
| 1960 | 1972 | 1958 | 2006 | |||||||||
| 1956 | 1967 | 1953 | 2003 | |||||||||
| 1955 | 1965 | 1951 | 1997 | |||||||||
| 1948 | 1957 | 1949 | 1982 | |||||||||
| 2001 | 1947 | 1945 | 1946 | 1975 | ||||||||
| 2000 | 1937 | 1943 | 1944 | 1963 | ||||||||
| 1970 | 1987 | 1929 | 1940 | 1942 | 1950 | 2005 | ||||||
| 1966 | 1984 | 1923 | 1938 | 1933 | 1941 | 1996 | 1993 | |||||
| 1939 | 1977 | 1913 | 1935 | 1928 | 1934 | 1986 | 1988 | |||||
| 2002 | 1932 | 1952 | 1903 | 1925 | 1926 | 1927 | 1968 | 1981 | ||||
| 1990 | 1921 | 1930 | 1902 | 1918 | 1924 | 1916 | 1954 | 1959 | ||||
| 1931 | 1920 | 1922 | 1901 | 1912 | 1910 | 1915 | 1936 | 1911 | ||||
| 2008 ? | 1914 | 1919 | 1908 | 1900 | 1904 | 1907 | 1906 | 1917 | 1909 | 1983 | 1999 | 1905 |
| -40 | -30 | -20 | -10 | 0 | 10 | 20 | 30 | 40 | 50 | 60 | 70 | |
| Källa: ABN Amro / London Business School, "Global Investment Returns Yearbook 2008" | ||||||||||||
Hittills under 108 år så är det 2002 som har varit det allra sämsta året, då var riskpremien -38 procent. Men per 31 december kommer 2008 kanske att visa sig ha varit ett ännu sämre år. Årets riskfria ränta ser ut att bli 4 procent, Sverigefonderna hade fram till i går kväll backat i snitt 42 procent, vilket ger en riskpremie på -46 procent.
Åtminstone verkar det troligt att de två sämsta åren de senaste 109 har inträffat under detta decennium. Det är tänkvärt att den ”moderna” ekonomin har givit större börsras enskilda år än någon gång under hela 1900-talet (med två världskrig, 30-talet finanskris och 70-talet oljekris).
Tänkvärt är också att inklusive 2008 (som rimligen kommer att sluta på minus) så är det 45 år med negativ riskpremie och 64 år med positiv riskpremie. Alltså 41 procent dåliga år. De senaste tio åren har hälften varit dåliga, hälften bra. Många fondsparare är nog omedvetna om att det har varit så vanligt att aktier utvecklats sämre än statspapper enskilda år.
Ännu sämre i dollar
Dessutom har år 2008 varit ännu sämre räknat i dollar. MSCI Sweden index räknat i dollar har backat 52 procent (fram till 26 november) med återinvesterade utdelningar. Även för världsindex är det svårt att hitta ett sämre år. Krisåret 1931 blev riskpremien från en investering i världsindex -41,5 procent. Hittills i år (fram till 26 november) har MSCI världsindex räknat i dollar backat 44,5 procent (inklusive utdelningar).
Avkastningen ett enskilt kalenderår styrs förstås delvis av slumpen, alltså var aktiemarknaden råkar befinnas sig just i slutet av december respektive år. Men även 2007 var ett dåligt år då Stockholmsbörsen backade, så det är svårt att hitta någon sådan ursäkt för svenska aktier (däremot var aktiemarknaderna i både Asien och Latinamerika nära kursrekord vid årsskiftet).
Småsparare förstärker svängningarna
Modern ekonomi har som sagt orsakat två större börsras än någonsin under hela 1900-talet. Kanske är en viktig förklaring att vanliga ”småsparare” har större inflytande än tidigare, genom att fonder och internet har gjort det så enkelt att flytta pengar mellan fonder och därmed orsaka flockbeteende som förstärker svängningarna. Särskilt de fondsparare som försöker tjäna på ”momentum” (att köpa andelar i de fonder som nyligen stigit mest) har en del av ansvaret för de extrema börssvängningarna de senaste tio åren.
