Stockholm fast i global malström

Känslor snarare än logik styr Stockholmsbörsen. Sverige har följt Europafonderna nedåt i en virvel som förstärks av rädsla och brist på förtroende. Fakta kommer i början på 2009.

Jonas Lindmark | 23-09-08 | E-mail Article
Börsutvecklingen den senaste veckan visar att börsen styrs av känslor snarare än logik. Visst är det delvis rimligt att de svenska storbankernas aktier dras med av krisen, men nedgången de första tre dagarna förra veckan för exportbolag som Atlas Copco (-7%), Scania (-8%) och Volvo (-7%) visar att rädslan för förluster drar med sig nästan allt nedåt. Dessutom har alla dessa tre verkstadsaktier utvecklats sämre än Generalindex både senaste månaden och de senaste tre månaderna.

Utgångspunkten förra veckan var att USA:s regering valt att inte satsa pengar på att rädda investmentbanken Lehman Brothers. Därmed tvingades Lehman ställa in betalningarna, när oroliga långivare flockades. Dagens efter slog detta mot försäkringsbjässen AIG, som hade skyddat mängder med långivare mot kreditförluster hos Lehman, vilket tvingade fram ett bud från staten på 80 procent av aktierna i AIG. Därefter övergick misstron till att riktas mot resten av den globala finansbranschen, vilket tvingade fram det räddningspaket som presenterades sent torsdag kväll svensk tid.

Hela Europa faller

Men varför påverkar Lehman och AIG svenska aktiekurser? En liten effekt på Stockholmsbörsen av dåliga nyheter från USA är förstås rimlig, eftersom världens största ekonomi påverkar resten på många sätt. Men därifrån är det långt till att svenska verkstadsbolag faller mer i värde än genomsnittet för USA-fonder.

Dessutom har Sverigefonderna stadigt förlorat mot världsindex under sommaren. Främst är förklaringen att de två största aktiemarknaderna, USA och Japan, under sommaren har klarat sig bättre än resten av världen. Jämfört med resten av Europa är den svenska nedgången bara aningen större än snittet och det är bara de två minst konjunkturkänsliga länderna Schweiz och Danmark som inte dragits med nedåt fullt ut.

Fakta i årsboksluten

Utvecklingen på världens aktiemarknader kan liknas vid en global malström. När virveln väl börjat dra ned allt större börsföretag i djupet förstärks suget nedåt av rädsla och brist på förtroende. Om alla misstänker att de andra försöker dölja sina problem, så förlamas många typer av transaktioner och flöden.

Nu väntar nog många på nästa steg i en klassisk lågkonjunktur, nämligen att även övriga branscher på börsen börjar rapporter fallande vinster och vikande försäljning. Börsutvecklingen under sommaren talar för att många väntar sig att dessa dåliga nyheter kommer redan i rapporterna för tredje kvartalet, alltså med början i mitten på oktober. Men omvärdering av tillgångar och nedskrivningar baserat på fallande marknadsvärden dröjer i många fall till helårsboksluten, som presenteras i början på 2009. Först då får vi säkra fakta för att bedöma hur rimlig sommaren börsnedgång är.

Historiskt sett behöver börsföretagens vinster falla i uppåt ett år under inledningen av en lågkonjunktur innan aktiekurserna definitiv bottnar. Därefter kan vinsterna fortsätta nedåt en bit, medan aktieplacerarna blir allt mer optimistiska och räknar in nästa konjunkturuppgång för att motivera stigande aktiekurser. Om det mönstret stämmer även denna gång, så dröjer det till början av nästa år innan det bästa köptillfället kommer.
Jonas Lindmark är sedan augusti 2000 analyschef och redaktör på Morningstar i Sverige. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. You can contact the author via this feedback form.
© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar