En nervös vecka till
Räddningspaketet i USA gav rekordstor börsuppgång i fredags. Men redan under helgen började en nykter analys av konsekvenserna – och i går föll börserna i New York kraftigt tillbaka. Den globala finanskrisen är kvar.
Förra veckans börsutveckling var extrem på många sätt, vilket visar att ovanligt många aktieplacerare är nervösa. Måndag och onsdag föll aktiekurserna mycket kraftigt och både Stockholmsbörsen och många andra börser nådde nya årslägsta. Men torsdag kväll, efter att aktiebörserna i Europa stängt, kom positiv information från USA: ett räddningspaket från USA:s regering var på väg. Och fredagen upplevde resten av världen ett rekordrally – Stockholmsbörsen steg över 8 procent.
Detta är klara bevis för att aktiekurserna inte enbart baseras på tillgängliga fakta, utan ibland mer styrs av känslor och förväntningar om andra människors känslor.
Under helgen kom mer information om räddningspaketet i USA. Ännu är den nya lagen inte godkänd av kongressen, men även om diskussionen av detaljer drar ut på tiden så är kärnan redan bestämd: att den amerikanska regeringen får rätt att köpa bostadsobligationer och liknande värdepapper för tillsammans 700 miljarder dollar. Syftet är att därmed hjälpa banker och andra finansiella företag som behöver sälja delar av sina fordringar för att få kontanter att betala akuta skulder.
Kommer paketet att räcka?
Mer märkligt är att den inledande reaktionen så självklart var att räddningspaketet kommer att fungera. Och även om det hjälper, så visar rimligen behovet av ett tillskott på 700 miljarder dollar att det globala finansiella systemet och USA:s banker har betydligt större problem än de flesta tidigare trott. Enligt en kommentar i The Economist är paketet ganska litet i ett historiskt perspektiv, 700 miljarder dollar är bara 5 procent av USA:s BNP. Bankkriser i resten av världen de senaste 30 åren har i snitt kostat 16 procent av BNP enligt en analys gjord av IMF.
Problemet för USA är att landet redan har underskott både i statsbudgeten och bytesbalansen med omvärlden. Räddningpaketet betyder att regeringen där använder en stor del av det utrymme som finns för offensiva åtgärder, eftersom paketet måste betalas med ökad utgivning av statspapper.
Dessutom är det nu uppenbart att effekterna av fallande bostadspriser har spridit sig så långt att de hotar hela det globala finansiella systemet. Kontrasten är tydlig mot hur media tidigare har beskrivit problemen som relativt isolerade: Byggbranschen i USA står inför en kraftig inbromsning – men resten av ekonomin är stark. Bolåneinstituten har stora problem – men bankerna rapporterar små förluster. Bear Stearns begick misstag – men övriga investmentbanker borde klara sig. Fannie Mae och Freddie Mac har svaga finanser – men deras långivare räddades som väntat av amerikanska staten. Allt verkade vara under kontroll.
Effekterna globala
Så kom chocken i början av förra veckan. Lehman Brothers räddades inte av amerikanska staten, utan tvingas ställa in betalningarna och ansöka om rekonstruktion. Därmed föll direkt en tung börda på försäkringsbjässen AIG, när de som skyddat sina fordringar mot Lehman krävde betalning. AIG blev därför snabbt nationaliserat, precis som Fannie och Freddie. Nu några dagar senare rapporterar media att effekten ändå blev att förtroendet på finansmarknaden helt försvann – när ett så stort bolag som Lehman Brothers har ställt in betalningarna, då finns få motparter kvar som upplevs som säkra.
Finanskrisen är alltså kvar och effekterna är globala. Den finansiella oron har dessutom smittat av sig på resten av den globala ekonomi. Inbromsningen sker i globalt och påverkar de flesta branscher.
Tänkvärt är att aktiemarknaderna i Europa och Asien förra veckan ibland reagerade ännu startare än börserna i New York, trots att problemen i första hand gäller amerikanska börsbolag i finansbranschen. Men uppenbart är placerare i resten av världen, särskilt tydligt i Ryssland, rädda att samma problem kommer att drabba även deras hemmamarknad.
Rädsla och andra känslor kommer därmed att fortsätta styra. Framtiden ser mörk ut. En nervös vecka till har börjat.
Detta är klara bevis för att aktiekurserna inte enbart baseras på tillgängliga fakta, utan ibland mer styrs av känslor och förväntningar om andra människors känslor.
Under helgen kom mer information om räddningspaketet i USA. Ännu är den nya lagen inte godkänd av kongressen, men även om diskussionen av detaljer drar ut på tiden så är kärnan redan bestämd: att den amerikanska regeringen får rätt att köpa bostadsobligationer och liknande värdepapper för tillsammans 700 miljarder dollar. Syftet är att därmed hjälpa banker och andra finansiella företag som behöver sälja delar av sina fordringar för att få kontanter att betala akuta skulder.
Kommer paketet att räcka?
Mer märkligt är att den inledande reaktionen så självklart var att räddningspaketet kommer att fungera. Och även om det hjälper, så visar rimligen behovet av ett tillskott på 700 miljarder dollar att det globala finansiella systemet och USA:s banker har betydligt större problem än de flesta tidigare trott. Enligt en kommentar i The Economist är paketet ganska litet i ett historiskt perspektiv, 700 miljarder dollar är bara 5 procent av USA:s BNP. Bankkriser i resten av världen de senaste 30 åren har i snitt kostat 16 procent av BNP enligt en analys gjord av IMF.
Problemet för USA är att landet redan har underskott både i statsbudgeten och bytesbalansen med omvärlden. Räddningpaketet betyder att regeringen där använder en stor del av det utrymme som finns för offensiva åtgärder, eftersom paketet måste betalas med ökad utgivning av statspapper.
Dessutom är det nu uppenbart att effekterna av fallande bostadspriser har spridit sig så långt att de hotar hela det globala finansiella systemet. Kontrasten är tydlig mot hur media tidigare har beskrivit problemen som relativt isolerade: Byggbranschen i USA står inför en kraftig inbromsning – men resten av ekonomin är stark. Bolåneinstituten har stora problem – men bankerna rapporterar små förluster. Bear Stearns begick misstag – men övriga investmentbanker borde klara sig. Fannie Mae och Freddie Mac har svaga finanser – men deras långivare räddades som väntat av amerikanska staten. Allt verkade vara under kontroll.
Effekterna globala
Så kom chocken i början av förra veckan. Lehman Brothers räddades inte av amerikanska staten, utan tvingas ställa in betalningarna och ansöka om rekonstruktion. Därmed föll direkt en tung börda på försäkringsbjässen AIG, när de som skyddat sina fordringar mot Lehman krävde betalning. AIG blev därför snabbt nationaliserat, precis som Fannie och Freddie. Nu några dagar senare rapporterar media att effekten ändå blev att förtroendet på finansmarknaden helt försvann – när ett så stort bolag som Lehman Brothers har ställt in betalningarna, då finns få motparter kvar som upplevs som säkra.
Finanskrisen är alltså kvar och effekterna är globala. Den finansiella oron har dessutom smittat av sig på resten av den globala ekonomi. Inbromsningen sker i globalt och påverkar de flesta branscher.
Tänkvärt är att aktiemarknaderna i Europa och Asien förra veckan ibland reagerade ännu startare än börserna i New York, trots att problemen i första hand gäller amerikanska börsbolag i finansbranschen. Men uppenbart är placerare i resten av världen, särskilt tydligt i Ryssland, rädda att samma problem kommer att drabba även deras hemmamarknad.
Rädsla och andra känslor kommer därmed att fortsätta styra. Framtiden ser mörk ut. En nervös vecka till har börjat.
