Nationaliseringen mer dyr än bra
Helgens nyhet att USA:s regering tar över bostadslånebjässarna Fannie Mae och Freddie Mac gav rally i måndags. Men när konsekvenserna blev kända kom årets största ras.
Efter återhämtningen under andra halva av sommaren, har aktiekurserna i New York under början av september fallit tillbaka. Nedgången är 5 procent, räknat i dollar. Därmed är MSCI USA-index tillbaka på samma nivå som årets bottennotering den 15 juli.
Besvikelsen beror på en serie dåliga nyheter, men tydligast är söndagens nyhet att USA nationaliserar de två bostadslånebjässarna Fannie Mae och Freddie Mac. Börsreaktionen under måndagen var positiv och även i Sverige steg aktiekurserna kraftigt, men i går tisdag kom eftertankens kranka blekhet: Hur stor blir kostnaden? Hur påverkar nationaliseringen det redan stora amerikanska budgetunderskottet? Och när det inte fanns någon annan utväg än nationalisering, vad säger det om hur djup bolånekrisen kommer att bli?
Financial Times rapporterar att de amerikanska lagstiftarna via Congressional Budget Office i går meddelade att nationaliseringen av Fannie och Freddie betyder att dessa framöver ska ingå i den federala budgeten. Regeringen Bush verkar överraskad av denna nyhet, men enligt Financial Times skulle det vara svårt att få kongressen att acceptera en budget som inte följer dess regler. En effekt är att det federala budgetunderskottet troligen ökar kraftigt, vilket minskar utrymmer för andra stimulansåtgärder.
9 september, årets sämsta dag
Börserna i New York föll i går med 3,4 procent och index för finans och energi föll båda mer än 6 procent. Det är första gången hittills under 2000-talet som båda dessa stora sektorer fallit så mycket på en enda dag.
Omräknat i svenska kronor märks nedgången inte, vilket beror på att USA-dollarn har stärkts med över 10 procent sedan mitten på juli, då en dollar bara kostade 5,95 kronor. Bara under de första tio dagarna i september har dollarns stigit från 6,39 till 6,73 kronor, en uppgång med drygt 5 procent. Omräknat till svenska kronor har därför USA-börserna stigit 10 procent sedan botten i juli och USA-fonderna är oförändrade hittills i september.
Huvudorsaken till att dollarn har stärkts är rimligen att intresset har ökat att flytta tillgångar till USA. Paradoxalt nog verkar dollarn stärkas både om den amerikanska ekonomin utvecklas riktigt dåligt och om tillväxten där är hög. Förklaringen är att dollarn ses som en relativt sett säkrare placering, ifall USA drar ned hela världsekonomin i en djup lågkonjunktur.
En tröst för de som placerat på USA-börserna är att världsindex har utvecklats betydligt sämre. Per 9 september hade MSCI World fallit drygt 4 procent från den förra botten den 15 juli, räknat i dollar. Omräknat i svenska kronor blir det en uppgång på 6 procent. Även läkemedelsfonder och IT-fonder är vinnare de senaste två månaderna.
Besvikelsen beror på en serie dåliga nyheter, men tydligast är söndagens nyhet att USA nationaliserar de två bostadslånebjässarna Fannie Mae och Freddie Mac. Börsreaktionen under måndagen var positiv och även i Sverige steg aktiekurserna kraftigt, men i går tisdag kom eftertankens kranka blekhet: Hur stor blir kostnaden? Hur påverkar nationaliseringen det redan stora amerikanska budgetunderskottet? Och när det inte fanns någon annan utväg än nationalisering, vad säger det om hur djup bolånekrisen kommer att bli?
Financial Times rapporterar att de amerikanska lagstiftarna via Congressional Budget Office i går meddelade att nationaliseringen av Fannie och Freddie betyder att dessa framöver ska ingå i den federala budgeten. Regeringen Bush verkar överraskad av denna nyhet, men enligt Financial Times skulle det vara svårt att få kongressen att acceptera en budget som inte följer dess regler. En effekt är att det federala budgetunderskottet troligen ökar kraftigt, vilket minskar utrymmer för andra stimulansåtgärder.
9 september, årets sämsta dag
Börserna i New York föll i går med 3,4 procent och index för finans och energi föll båda mer än 6 procent. Det är första gången hittills under 2000-talet som båda dessa stora sektorer fallit så mycket på en enda dag.
Omräknat i svenska kronor märks nedgången inte, vilket beror på att USA-dollarn har stärkts med över 10 procent sedan mitten på juli, då en dollar bara kostade 5,95 kronor. Bara under de första tio dagarna i september har dollarns stigit från 6,39 till 6,73 kronor, en uppgång med drygt 5 procent. Omräknat till svenska kronor har därför USA-börserna stigit 10 procent sedan botten i juli och USA-fonderna är oförändrade hittills i september.
Huvudorsaken till att dollarn har stärkts är rimligen att intresset har ökat att flytta tillgångar till USA. Paradoxalt nog verkar dollarn stärkas både om den amerikanska ekonomin utvecklas riktigt dåligt och om tillväxten där är hög. Förklaringen är att dollarn ses som en relativt sett säkrare placering, ifall USA drar ned hela världsekonomin i en djup lågkonjunktur.
En tröst för de som placerat på USA-börserna är att världsindex har utvecklats betydligt sämre. Per 9 september hade MSCI World fallit drygt 4 procent från den förra botten den 15 juli, räknat i dollar. Omräknat i svenska kronor blir det en uppgång på 6 procent. Även läkemedelsfonder och IT-fonder är vinnare de senaste två månaderna.
