Svag rekyl
Räknat i dollar betyder vårens återhämtning att Sverigefonderna är tillbaka på nivån vid årsskiftet. Rejält positiva nyheter krävs för ett högre lyft.
Sverigefondernas utveckling det senaste året har varit dramatisk. Först nervösa svängningar fram till början på oktober, sedan ett brant ras på nästan 30 procent på bara fyra månader, följt av fortsatt nervösa svängningar fram till tredje veckan i mars och slutligen en svag rekyl de senaste sju veckorna.
Ännu så länge är återhämtningen så svag att den framstår som en tillfällig rekyl, alltså det som i USA brukar kallas ”bear market rally”. Under år 2001 upplevde Stockholmsbörsen två betydligt kraftigare rekyler av denna tillfälliga typ – 20 procent upp under april-maj och 35 procent upp under perioden september-december. Då följde, som nog de flesta minns, ett ännu större ras under sommarhalvåret 2002.
Kanske är det minnet av 2001-2002 som gör att återhämtningen är så svag denna gång – hittills i snitt 14 procent från botten den 17 mars, varav merparten kom de första två veckorna. En tendens att se varje uppgång som ett tillfälle att sälja är logisk om de långsiktiga förväntningarna är negativa.
Stopp vid årsskiftets nivå
Ett alternativ är att många placerare använder årsskiftet som utgångspunkt. Då det kommit en massiv dos av dåliga nyheter under första kvartalet, särskilt från USA, skulle det förklara att många placerare blir ivriga att sälja så snart aktiekurserna når tillbaka upp till nivåerna vid årsskiftet. Dollarn föll kraftigt fram till en botten 24 april, men en återhämtning därefter ger en nedgång på 5 procent från årsskiftet fram till 2 maj. Räknat i USA-dollar var därför både genomsnittet för Sverigefonder och MSCI Sweden index (inklusive utdelningar) i fredag kväll strax över nivån vid årsskiftet. Här finns ett psykologiskt stopp.
Räknat i dollar har Stockholmsbörsens utveckling under april därför varit svag, eftersom svenska kronan som sagt försvagats de senaste två veckorna. Dessutom har vanliga börsindex backat, eftersom många börsbolag lämnat utdelningar under april. Utdelningarna ger sämre utveckling hos vanliga börsindex (som enbart räknas på aktiekursernas utveckling, utan hänsyn till utdelningarna under april och maj) och därför kanske många fondsparare som främst följer börsutvecklingen via TV och dagstidningar upplever avkastningen från svenska aktier som sämre än den faktiskt varit.
Under andra halvan av april har börsföretagen lämnat rapporter för första kvartalet. Några har varit oväntat starka, men majoriteten redovisar lägre vinster än samma period förra året. Bilden kompletteras främst av USA-statistik som visar fortsatt fallande bostadspriser, svag tillväxt och stigande inflationstryck. Oljepriserna fortsätter att pendla mellan 110 och 120 dollar per fat, vilket dämpar övrig efterfrågan och dubblingen på bara ett år riskerar att smitta av sig på andra priser.
Negativa nyheter närmaste halvåret
För att Stockholmsbörsen ska kunna lyfta ytterligare krävs rejält positiva nyheter. Men en historisk jämförelse med tidigare lågkonjunkturer visar att det är betydligt troligare att de negativa nyheterna fortsätter att överväga under det närmaste halvåret – det har helt enkelt gått för kort tid ännu för att obalanserna som skapats av den globala kreditkrisen ska ha hunnit övergå i en ny jämvikt följt av en återgång till högre ekonomisk tillväxt.
Ännu så länge är återhämtningen så svag att den framstår som en tillfällig rekyl, alltså det som i USA brukar kallas ”bear market rally”. Under år 2001 upplevde Stockholmsbörsen två betydligt kraftigare rekyler av denna tillfälliga typ – 20 procent upp under april-maj och 35 procent upp under perioden september-december. Då följde, som nog de flesta minns, ett ännu större ras under sommarhalvåret 2002.
Kanske är det minnet av 2001-2002 som gör att återhämtningen är så svag denna gång – hittills i snitt 14 procent från botten den 17 mars, varav merparten kom de första två veckorna. En tendens att se varje uppgång som ett tillfälle att sälja är logisk om de långsiktiga förväntningarna är negativa.
Stopp vid årsskiftets nivå
Ett alternativ är att många placerare använder årsskiftet som utgångspunkt. Då det kommit en massiv dos av dåliga nyheter under första kvartalet, särskilt från USA, skulle det förklara att många placerare blir ivriga att sälja så snart aktiekurserna når tillbaka upp till nivåerna vid årsskiftet. Dollarn föll kraftigt fram till en botten 24 april, men en återhämtning därefter ger en nedgång på 5 procent från årsskiftet fram till 2 maj. Räknat i USA-dollar var därför både genomsnittet för Sverigefonder och MSCI Sweden index (inklusive utdelningar) i fredag kväll strax över nivån vid årsskiftet. Här finns ett psykologiskt stopp.
Räknat i dollar har Stockholmsbörsens utveckling under april därför varit svag, eftersom svenska kronan som sagt försvagats de senaste två veckorna. Dessutom har vanliga börsindex backat, eftersom många börsbolag lämnat utdelningar under april. Utdelningarna ger sämre utveckling hos vanliga börsindex (som enbart räknas på aktiekursernas utveckling, utan hänsyn till utdelningarna under april och maj) och därför kanske många fondsparare som främst följer börsutvecklingen via TV och dagstidningar upplever avkastningen från svenska aktier som sämre än den faktiskt varit.
Under andra halvan av april har börsföretagen lämnat rapporter för första kvartalet. Några har varit oväntat starka, men majoriteten redovisar lägre vinster än samma period förra året. Bilden kompletteras främst av USA-statistik som visar fortsatt fallande bostadspriser, svag tillväxt och stigande inflationstryck. Oljepriserna fortsätter att pendla mellan 110 och 120 dollar per fat, vilket dämpar övrig efterfrågan och dubblingen på bara ett år riskerar att smitta av sig på andra priser.
Negativa nyheter närmaste halvåret
För att Stockholmsbörsen ska kunna lyfta ytterligare krävs rejält positiva nyheter. Men en historisk jämförelse med tidigare lågkonjunkturer visar att det är betydligt troligare att de negativa nyheterna fortsätter att överväga under det närmaste halvåret – det har helt enkelt gått för kort tid ännu för att obalanserna som skapats av den globala kreditkrisen ska ha hunnit övergå i en ny jämvikt följt av en återgång till högre ekonomisk tillväxt.
