Bolån kastar mörk skugga
Framtiden för börserna i New York har mörknat under sommaren. Förutom bolånekrisen talar utvecklingen på flera andra områden för minskad privat konsumtion och fortsatt svag tillväxt.
Förra veckan höll den amerikanska centralbanken Fed höstens första räntemöte och beslöt åter att hålla en oförändrad styrränta på 5,25 procent. Uttalandet efter mötet ger tydligt besked att kampen mot den något för höga inflationen fortsätter att ha första prioritet. Trots oro på aktiemarknaden, ökade kreditförluster och fallande bostadspriser så anser Fed att den ekonomiska tillväxten i USA ser ut att fortsätta i långsam takt.
Tidigare under sommaren har räntemarknaden räknat med räntesänkningar under hösten, men det hoppet har nu minskat. Förutom fortsatt ganska höga räntor så talar utvecklingen på flera andra områden för fortsatt försvagning av USA-konjunkturen.
Oljepriserna har stigit hela första halvåret och nådde nya rekord i mitten på juli. Fortfarande ligger de över 70 dollar, efter att i början av året ha varit nere strax över 50 dollar. Bensinpriserna har följt med uppåt vilket medför en åtstramning som liknar en skattehöjning.
Dollarn har fortsatt att försvagas och nådde i slutet på juli för första gången över 1,38 dollar per euro. Det ger tendens till dyrare import och kan därmed späda på inflationen i USA. Vissa experter menar dessutom att den svagare dollarkursen delvis förklarar stigande oljepriser.
Bolånekris ger åtstramning
Bolånekrisen har under sommaren blivit mer omfattande och förra veckan även smittat av sig på räntemarknaden i Europa. De negativa effekterna beror dels på direkt förluster, men även på att hårdare kreditprövning ger ett ökat utbud av bostäder som pressar bostadspriserna ytterligare. Fallande bopriser ger troligen en åtstramning av den privata konsumtionen, eftersom lägre marknadsvärden rimligen gör att amerikanerna håller hårdare i kreditkorten.
En svagare tillväxt i den privata konsumtionen syns redan i de BNP-siffror för andra kvartalet som publicerade preliminärt i slutet på juli. Där syns även tydligt att byggbranschens åtstramning redan har påverkat BNP negativt, trots att nedskärningen av antalet anställda ännu är mycket liten. Det senaste året har produktionen av nya bostäder fortsatt på högvarv samtidigt som bolånekrisen och fallande priser kraftigt minskat efterfrågan. Nu krävs rimligen en drastisk bantning av nyproduktionen, vilket redan slagit igenom i form av kraftigt fallande aktiekurser för byggföretagen.
Storbolag klarar sig bäst
Under den senaste månadens globala börsnedgång har mörkare framtidsutsikter i USA till stor del pekats ut som orsak. Men ändå har Stockholmsbörsen backat betydligt mer än börserna i New York. Dessutom har de största börsbolagens aktiekurser i snitt klarat sig bättre, vilket i många fall gynnar amerikanska bjässar. En rimlig tolkning är att många investerare flyr till den del av aktiemarknaden som upplevs ha högst kvalitet. Historiskt sett talar det för amerikanska storbolag, medan aktiefonder inriktade på tillväxtmarknader och småbolag får större problem.
Tidigare under sommaren har räntemarknaden räknat med räntesänkningar under hösten, men det hoppet har nu minskat. Förutom fortsatt ganska höga räntor så talar utvecklingen på flera andra områden för fortsatt försvagning av USA-konjunkturen.
Oljepriserna har stigit hela första halvåret och nådde nya rekord i mitten på juli. Fortfarande ligger de över 70 dollar, efter att i början av året ha varit nere strax över 50 dollar. Bensinpriserna har följt med uppåt vilket medför en åtstramning som liknar en skattehöjning.
Dollarn har fortsatt att försvagas och nådde i slutet på juli för första gången över 1,38 dollar per euro. Det ger tendens till dyrare import och kan därmed späda på inflationen i USA. Vissa experter menar dessutom att den svagare dollarkursen delvis förklarar stigande oljepriser.
Bolånekris ger åtstramning
Bolånekrisen har under sommaren blivit mer omfattande och förra veckan även smittat av sig på räntemarknaden i Europa. De negativa effekterna beror dels på direkt förluster, men även på att hårdare kreditprövning ger ett ökat utbud av bostäder som pressar bostadspriserna ytterligare. Fallande bopriser ger troligen en åtstramning av den privata konsumtionen, eftersom lägre marknadsvärden rimligen gör att amerikanerna håller hårdare i kreditkorten.
En svagare tillväxt i den privata konsumtionen syns redan i de BNP-siffror för andra kvartalet som publicerade preliminärt i slutet på juli. Där syns även tydligt att byggbranschens åtstramning redan har påverkat BNP negativt, trots att nedskärningen av antalet anställda ännu är mycket liten. Det senaste året har produktionen av nya bostäder fortsatt på högvarv samtidigt som bolånekrisen och fallande priser kraftigt minskat efterfrågan. Nu krävs rimligen en drastisk bantning av nyproduktionen, vilket redan slagit igenom i form av kraftigt fallande aktiekurser för byggföretagen.
Storbolag klarar sig bäst
Under den senaste månadens globala börsnedgång har mörkare framtidsutsikter i USA till stor del pekats ut som orsak. Men ändå har Stockholmsbörsen backat betydligt mer än börserna i New York. Dessutom har de största börsbolagens aktiekurser i snitt klarat sig bättre, vilket i många fall gynnar amerikanska bjässar. En rimlig tolkning är att många investerare flyr till den del av aktiemarknaden som upplevs ha högst kvalitet. Historiskt sett talar det för amerikanska storbolag, medan aktiefonder inriktade på tillväxtmarknader och småbolag får större problem.
