Stigande långräntor

Världsindex för aktier har klättrat kraftigt under våren, efter en svag utveckling under första kvartalet. Den genomsnittliga globalfonden hade klättrat 11 procent från årsskiftet fram till sista maj enligt Morningstars nya Fondindex, varav hälften skedde under maj månad.

Att uppgången ur svenskt perspektiv är brantast under maj beror på att den svenska kronan först stärktes 4 procent mot dollar under april (vilket sänkte värdet på utländska aktier), men sedan början på maj har dollarkursen återvänt till samma nivå som vid andra kvartalets början. Det gör att årets börsuppgång ur svenskt perspektiv (omräknat till kronor) blev betydligt brantare under maj.

Nedgång förra veckan

Men under förra veckan backade plötsligt aktiebörserna runt om i världen. MSCI världsindex tappade bara 3 procent räknat i dollar, men många högriskmarknader föll betydligt mer. Sverigefonderna backade 4 procent förra veckan, nästan hela nedgången skedde under torsdagen.

Kommentatorerna verkar någorlunda överens om att den mest synliga orsaken till fallande aktiekurser är stigande räntor på långa obligationer, främst i USA men även i resten av världen. Räntorna på amerikanska statsobligationer mellan 2 och 10 års löptid passerade över 5 procent för första gången på flera år. Betydligt svårare att svara på är varför långräntorna stiger. Dessutom började ränteuppgången redan i början på maj, även om den ökade farten förra veckan.

Enligt Richard Beales, skribent i Financial Times, så kom det ingen ny information förra veckan som motiverar stigande långräntor. Men tydligt är ändå att många stora investerare ändrade åsikt om framtiden och sålde obligationer på bred front. Flera kommentatorer påstår att en stor mängd placerare som under maj höll fast vid övervikt långa obligationer nu har ”kapitulerat” och sålt av rädsla för ännu större förluster (stigande räntor gör att obligationer faller i värde).

Olika typer av rädsla

Det är som vanligt svårt att tolka vad som är orsak och verkan. Ett möjligt samband tar stigande räntor som utgångspunkt och menar att stigande räntor dämpar efterfrågan, vilket ger en svagare ekonomisk utveckling och motiverar fallande aktiekurser. Ett annat möjligt samband tar stigande efterfrågan på varor och tjänster som utgångspunkt, som ger tendenser till ökad inflation och därför motiverar högre långräntor.

Högre långräntor är negativt för aktier på flera sätt: Obligationer blir ett bättre alternativ. Hedgefonder och riskkapitalister som lägger bud på börsbolag med lånade pengar får sämre kalkyler. Dessutom gör högre räntor förstås att alla låntagare får mindre pengar över till annat, vilket är negativt för konsumtionen av varor och tjänster och leder till minskad omsättning för börsbolagen och lägre vinster.

Dock finns även en positiv tolkning av stigande räntor, nämligen om det är hög tillväxt i ekonomin som leder till högre räntor, för då kan den högre tillväxten vara viktigare än de negativa effekterna av ökade räntekostnader. Men oavsett vad som är orsak och verkan, så verkar det tydligt att obalanserna i världsekonomin nu har börjat tas på större allvar.

Brist på balans

I botten finns nämligen en grundläggande brist på balans i världsekonomin, där ett ökat sparande i tillväxtländerna har gått till att finansiera stigande konsumtion i USA. Det har givit ett underskott i den amerikanska bytesbalansen på hela 8 procent av BNP, något som hotar att försvaga dollarn ytterligare.

Detta hot har blivit större när ekonomin i USA saktar in samtidigt som centralbanken Fed behåller en relativt hög kortränta på 5,25 procent för att bekämpa en något för hög inflation. BNP-tillväxten under första kvartalet var bara 0,6 procent i årstakt. De höga räntorna har gjort att villapriserna är nu lägre än för ett år sedan och stora mängder osålda bostäder gör att bostadsbyggandet behöver minska ytterligare. Den stadigt stigande privata konsumtionen i USA, som hjälpt till att skapa en hög global tillväxt, fortsatte uppåt under första kvartalet. Men den senaste statistiken antyder en minskning under våren, vilket kan hänga samma med höga bensinpriser.

Jag är, precis som tidigare, pessimist. Hotet att lågkonjunkturen i USA fördjupas är både överhängande och avgörande för resten av världsekonomin. IT-bubblan år 2000 påverkade den globala aktiemarknaden under flera år, men de senaste årens branta uppgång för bostadspriser runt om i världen har skapat en annan typ av bubbla – övervärderingen är inte lika stor i procent, men den totala värdeökningen är betydligt större. Stigande bostadspriser har gjort att människor runt om i världen känner sig rika och konsumerar mer. Fallande bostadspriser hotar därför att ge bredare effekter, som därmed ger en längre lågkonjunktur.