Stockholmsbörsen bland vinnarna även 2006
Tre av fyra förklaringar till Stockholmsbörsens branta uppgång talar för försiktighet, för när konjunkturen vänder hamnar Sverige rimligen åter bland förlorarna.
Bland de 23 etablerade industriländer som är med i MSCI World Index är det bara sex som har haft en bättre utveckling än Sverige hittills under år 2006 (fram till 4 december). Världsindex har stigit 16 procent och MSCI Sweden har klättrat dubbelt så brant, 32 procent (båda i dollar).
Små länder i Europa
Främst är det aktiebörserna i andra små länder i Europa som utvecklats bättre (Danmark, Irland, Norge, Portugal och Spanien), utanför Europa är bara Singaporebörsen något bättre. Det är främst under hösten som försprånget uppstått, på de senaste fyra månaderna har svenska aktier klättrat 19 procent räknat i dollar och 14 procent räknat i kronor.
Även sett över de senaste tre åren har Stockholmsbörsen givit mycket högre avkastning, medan världsindex stigit i snitt 16 procent per år har MSCI Sweden stigit 28 procent per år (båda i dollar). Även under denna period är det 6 av 23 länder som utvecklats bättre – och alla sex är små länder i Europa (Belgien, Danmark, Grekland, Norge, Spanien och Österrike).
Samtliga dessa börsindex har stigit mindre räknat i svenska kronor, eftersom dollarn har försvagats kraftigt (minus 14 procent i år och nästan lika mycket de senaste tre åren). Men den inbördes ordningen mellan länderna blir densamma även om avkastningen räknas i kronor.
Fyra förklaringar
Jag tycker att det finns fyra övergripande förklaringar till Stockholmsbörsens starka utveckling. De hänger delvis samman och förstärker varandra:
(1) Större andel konjunkturkänsliga företag. En ovanligt stor andel av svenska börsbolag säljer varor och tjänster som används vid investeringar, vilket betyder att de gynnats av de senaste årens globala uppsving och ökade efterfrågan på kapacitet.
(2) Snabbare ökning av företagsvinster. Särskilt svenska exportföretag har normalt stora fasta kostnader och gynnas därför dubbelt när både volymer och försäljningspriser stiger.
(3) Uppvärdering av Europa. Även i resten av Europa har vinstutvecklingen generellt varit bättre än i USA de senaste åren, plus att investerarna verkar ha blivit mer positiva till kontinentens framtidsutsikter.
(4) Större andel utländska ägare. Även jämfört med många andra länder i Europa har Stockholmsbörsen en stor andel utländska ägare. Dessa är ofta mer lättrörliga och kortsiktiga, vilket förstärker aktiekursernas svängningar.
Dock har dessa förklaringar tidigare verkat åt motsatt håll, Under börsnedgången 2000-2002 var Stockholmsbörsen förlorare och det berodde rimligen till stor del på högre andel konjunkturkänsliga företag, brantare vinstnedgång och lättfotade utländska ägare. Av de fyra förklaringarna är det bara uppvärderingen av Europa som jag tycker att det finns hopp att den består även under nästa globala lågkonjunktur.
Åter bland förlorarna
Därmed är det stor risk att Sverige åter hamnar bland förlorarna nästa gång världsindex backar. En försmak fick vi under börssvackan i maj/juni. Och de senaste månadernas nyheter från USA tycker jag talar för att riskerna är större än på länge, vilket talar för försiktighet och att dra ned andelen Sverigefonder.
Små länder i Europa
Främst är det aktiebörserna i andra små länder i Europa som utvecklats bättre (Danmark, Irland, Norge, Portugal och Spanien), utanför Europa är bara Singaporebörsen något bättre. Det är främst under hösten som försprånget uppstått, på de senaste fyra månaderna har svenska aktier klättrat 19 procent räknat i dollar och 14 procent räknat i kronor.
Även sett över de senaste tre åren har Stockholmsbörsen givit mycket högre avkastning, medan världsindex stigit i snitt 16 procent per år har MSCI Sweden stigit 28 procent per år (båda i dollar). Även under denna period är det 6 av 23 länder som utvecklats bättre – och alla sex är små länder i Europa (Belgien, Danmark, Grekland, Norge, Spanien och Österrike).
Samtliga dessa börsindex har stigit mindre räknat i svenska kronor, eftersom dollarn har försvagats kraftigt (minus 14 procent i år och nästan lika mycket de senaste tre åren). Men den inbördes ordningen mellan länderna blir densamma även om avkastningen räknas i kronor.
Fyra förklaringar
Jag tycker att det finns fyra övergripande förklaringar till Stockholmsbörsens starka utveckling. De hänger delvis samman och förstärker varandra:
(1) Större andel konjunkturkänsliga företag. En ovanligt stor andel av svenska börsbolag säljer varor och tjänster som används vid investeringar, vilket betyder att de gynnats av de senaste årens globala uppsving och ökade efterfrågan på kapacitet.
(2) Snabbare ökning av företagsvinster. Särskilt svenska exportföretag har normalt stora fasta kostnader och gynnas därför dubbelt när både volymer och försäljningspriser stiger.
(3) Uppvärdering av Europa. Även i resten av Europa har vinstutvecklingen generellt varit bättre än i USA de senaste åren, plus att investerarna verkar ha blivit mer positiva till kontinentens framtidsutsikter.
(4) Större andel utländska ägare. Även jämfört med många andra länder i Europa har Stockholmsbörsen en stor andel utländska ägare. Dessa är ofta mer lättrörliga och kortsiktiga, vilket förstärker aktiekursernas svängningar.
Dock har dessa förklaringar tidigare verkat åt motsatt håll, Under börsnedgången 2000-2002 var Stockholmsbörsen förlorare och det berodde rimligen till stor del på högre andel konjunkturkänsliga företag, brantare vinstnedgång och lättfotade utländska ägare. Av de fyra förklaringarna är det bara uppvärderingen av Europa som jag tycker att det finns hopp att den består även under nästa globala lågkonjunktur.
Åter bland förlorarna
Därmed är det stor risk att Sverige åter hamnar bland förlorarna nästa gång världsindex backar. En försmak fick vi under börssvackan i maj/juni. Och de senaste månadernas nyheter från USA tycker jag talar för att riskerna är större än på länge, vilket talar för försiktighet och att dra ned andelen Sverigefonder.
