Ökad oro för djup lågkonjunktur i USA

Stigande privat konsumtion i USA räddade 2002 världen från en djup lågkonjunktur och därefter har den bidragit till hög tillväxt globalt och brant stigande företagsvinster. Baksidan är dock att importen till USA blivit mer än 50 procent större än exporten. Dels betyder det att det är resten av världen som står för notan. Dels hotar den överdrivna konsumtionen i USA den framtida tillväxten via risk för fallande dollarkurs och stigande inflation, vilket kan tvinga fram fortsatt höjda räntor.

Förklaringen till att konsumtionen i USA fortsatte att öka brant från 2002 och framåt är nämligen att den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) genom en rekordlåg styrränta på som lägst 1 procent stimulerade ekonomin på flera sätt.

Den direkta effekten av låga räntor är att investeringar och konsumtion med lånade pengar blir billigare. Men de indirekta effekterna, via stigande priser på olika tillgångar som många kallar en serie ”bubblor”, är rimligen starkare. Tydligast är effekten på bostadspriserna, som i genomsnitt i USA stigit över 10 procent per år de senaste fem åren. Bostäder står normalt för en större del av förmögenheten än aktiesparande, och när stigande priser får människor att känna sig rika så är det många som konsumerar mer.

Stigande räntor

Sedan maj 2004 har dock Fed höjt styrräntan från 1 till 5 procent och många experter varnar nu för att höjningarna kommer att fortsätta det närmaste året. Obligationsräntorna har det senaste året följt efter uppåt. Och nu börjar effekterna synas.

Den senaste statistiken talar för att redan 5 procent kortränta har fått bostadsmarknaden i USA att kallna. Mest alarmerande är att försäljningen av nya hus i USA har minskat med 6 procent jämfört med för ett år sedan samtidigt som lagren har ökat kraftigt, att antalet påbörjade nya hus har minskat med 56 procent (årstakt) hittills i år, samt att byggbranschens index visar att en majoritet byggföretag nu anser att efterfrågan är dålig, den den sämsta indexnotering sedan 1995. Enligt Goldman Sachs betyder redan en minskning av byggandet med 10 procent och oförändrade huspriser att BNP-tillväxten i USA minskar med 1,5 procentenheter.

Men tanke på de extremt stora ökningarna de senaste fem åren, både i byggande och i priser, så verkar det rimligt att byggandet minskar mer och att huspriserna backar en bit. Lägger man till övriga effekter av stigande räntor, så verkar det minst sagt troligt att USA är på väg ned i en djup lågkonjunktur.

Stigande inflation

Ett naturligt svar är ”Men om tillväxten sjunker, då borde väl Fed sänka räntorna igen?” Och det är förstås det optimisterna hoppas. Oron på aktiemarknaden orsakas dock av att inflationen i USA samtidigt har fortsatt att stiga. Det brantaste börsraset under maj började den 17 maj när det blev offentligt att KPI i USA ökade 0,6 procent under april. Under de första fyra månaderna 2006 är inflationen därmed 5,4 procent (omräknat i årstakt, länk ovan till höger). Fed ska även bekämpa inflation och kan därför tvingas behålla höga räntor.

USA-dollarn inledde en ny brant nedgång i mitten på april och har på sex veckor fallit från 7,70 till 7,21 kronor (minus 6 procent), vilket främst speglar att euron har stärkts från 1,21 till 1,28 dollar (plus 6 procent). Kronan har alltså (som vanligt) legat stabil mot euron. Fallande dollarkurs slår även mot till exempel svenska företag, eftersom exportkontrakt i dollar ger mindre och tillgångar i dollarländer blir mindre värda.

Börsnedgången i övriga länder de senaste tre veckorna, som främst skett på ”emerging markets”, beror rimligen till stor del på negativa effekter av stigande räntor i USA och fallande dollar. De senaste åren har mycket stora spekulativa placeringar gjort i främst Kina men även andra tillväxtländer, med pengar som lånats billigt i främst USA. I takt med att räntorna stiger och dollarn faller blir det mer frestande att passa på att sälja och köpa dollar för att betala tillbaka lånen.

Stora USA-bolag vinnare

Jag har tidigare kommenterat ovanstående risker i ”Inbromsning i USA” samt i min senaste uppdatering av PPM-portföljerna den 1 mars (”USA och Enter Trend i PPM-portföljerna”, länkar ovan till höger). En sammanfattning är att det kommer att ta lång tid att åtgärda bristen på sparande och de stora underskotten i USA:s ekonomi.

Men jag håller fortfarande fast vid min analys för tre månader sedan att försvagningen i USA-ekonomin kommer att ge fallande aktiekurser runt om i världen, men att aktier i de största USA-företagen (vilket kan verka paradoxalt) framöver troligen kommer att klara sig bättre än genomsnittet. Historiskt har amerikanska storbolag ofta varit vinnare relativt världsindex under nedgångar och dessutom har USA-index för storbolag redan fyra år i rad (2002-2005) utvecklats sämre än både världsindex och småbolagsindex.