Dubbla budskap om PPM-avkastning

Hur hög avkastning har du fått hos PPM? Det är inte lätt att svara på, för PPM ger två olika besked om din startpunkt.

Jonas Lindmark | 17-02-06 | E-mail Article
För en månad sedan skrev jag artikeln ”95 procent av PPM-spararna på plus” (länk till höger). Då upptäckte jag att PPM inte någonstans talar om exakt hur mycket pengar som Riksgäldskontoret totalt har satts in på ditt PPM-konto.

Intjänade pensionsrätter…

För att förklara problemet använder jag som exempel den stora grupp som fått maximala insättningar hos PPM. De är födda 1954 eller senare och har varje år under perioden 1995 till 2004 haft en beskattad inkomst av tjänst på mer än 7,5 basbelopp. Därmed har de på tio år tjänat in pensionsrätter på sammanlagt 65.945 kronor.

Dessa pengar har dock varit insatta på ett konto hos Riksgäldskontoret under i snitt 30 månader och därför har PPM-spararna även fått ränta på pensionsrätterna. De som har fått maximala insättningar hos PPM har fått 6.855 kronor i ränta på pengarna innan de sattes in hos PPM. Den sammanlagda insättningen från Riksgälden hos PPM är därmed 72.800 kronor.

… eller ”anskaffningsvärde”

Detta belopp visas dock inte. Istället beräknar PPM ett ”anskaffningsvärde” som visas och används vid PPM:s beräkning av ”värdeförändring”. Då görs en rad justeringar för att ta hänsyn till alla inbetalningar och utbetalningar från PPM-kontot: arvsvinster läggs till, PPM:s årliga administrationsavgift dras ifrån, rabatter på fondavgifterna läggs till och för de som börjat ta ut pension dras dessa utbetalningar bort. Rabatter och administrationsavgifter varierar beroende på fondval och värdeförändring. Anskaffningsvärdet kommer alltså normalt att skilja sig åt även om två personer har tjänat in exakt lika stora pensionsrätt.

PPM-spararna har just nu en genomsnittlig ”värdeförändring” på plus 25 procent. Eller det är åtminstone det besked medelsvensken får om han eller hon loggar in på www.ppm.nu och tittar på sidan ”Värdeförändring”, där aktuellt marknadsvärde jämförs med ”anskaffningsvärdet”. För de som fått maximala insättningar är utgångspunkten då som sagt pensionsrätter plus ränta, justerat för övriga mindre transaktioner. Anskaffningsvärdet är ungefär 73.000 kronor och en värdeförändring på 25 procent betyder att värdeförändringen i kronor är plus 18.250 kronor, vilket ger ett tillgodohavande på 91.250 kronor.

Om man istället tittar på sidan ”Årligt värdebesked” så får man dock helt annan information, för under rubriken ”Förändring på ditt konto sedan start” får de som tjänat in maximala insättningar besked i stil med detta:

Sedan 1995 har du tjänat in 65 945 kr i pensionsrätter till din premiepension. Beloppet har vuxit med 23 055 kr och värdet uppgår
till 89 000 kr.


Det lägre marknadsvärdet beror på att årsbeskedet är baserat på marknadsvärdet vid årsskiftet. Men trots att det totala värdet är lägre så är avkastningen högre – 23.055 kronor i förhållande till 65.945 motsvarar en avkastning på 35 procent. Att avkastningen blir 10 procentenheter högre, trots att marknadsvärdet är lägre, beror förstås på att även räntan från Riksgälden räknas med. Men det är uppenbart fel att påstå, som PPM gör, att detta är ”Förändringen på ditt konto” eftersom räntan tillkom innan pengarna sattes in på kontot hos PPM.

Rätta felet och gå längre

För tre veckor sedan kontaktade jag de ansvariga på PPM och påpekade att antingen borde rubriken ändras, eller också borde beräkningen ändras så att den visar hur mycket som faktiskt har satts in på PPM-kontot. Men när jag kontrollerar i dag så är rubriken fortfarande ”Förändring på ditt konto sedan start” och beloppet är fortfarande exklusive räntan på 6.855 kronor.

För att verkligen hjälpa svenska folket att få grepp om hur de lyckats med sitt PPM-sparande, så borde PPM inte bara rätta felet utan även gå ett par steg längre. Bra vore att redovisa den kapitalvägda avkastningen på PPM-kontot per år (alltså den snittavkastning som går att jämföra med en vanlig bankränta), samt att ge var och en besked om hur bra deras förräntning är jämfört med genomsnittet bland PPM-spararna. Ännu bättre vore om även övriga faktorer som påverkar avkastningen (rabatter, arvsvinster, administration, mm) summeras och redovisas i årsbeskedet.
Jonas Lindmark är sedan augusti 2000 analyschef och redaktör på Morningstar i Sverige. Tidigare var han under nio år ansvarig för fondbevakningen i tidningen Affärsvärlden. You can contact the author via this feedback form.
© Copyright 2024 Morningstar, Inc. Alla rättigheter förbehållna.

Användarvillkor        Privacy Policy        Cookie Settings        Upplysningar