Moskva kan rasa 50% på en dag
De som sparar i Rysslandfonder bör vara långsiktiga, det är inte realistiskt att tro att det går att sälja under ett börsras.
I början av veckan skrev jag ”Max 10% i Ryssland” (länk till höger). Därefter har jag fått flera frågor från läsare som tycker att de som är aktiva kan ha en högre andel Rysslandfonder, eftersom de planerar att sälja så fort ett börsras i Moskva börjar.
Det finns två problem med det resonemanget. Det första är att aktiefonder normalt bara har handel en gång per vardagkväll, då alla affärer som anmälts under dagen genomförs. Det andra är att handeln kan bli inställd under ett börsras, om fondbolaget inte kan fastställa en andelskurs (som efter terrorattacken 11 september 2001), eller inte lyckas sälja så mycket aktier att de får tillräckligt med kontanter i fonden för att betala alla andelsägare som vill lämna fonden.
Antag att någon händelse ger samma typ av börsras som inträffade i New York 19 oktober 1987, då Dow Jones index föll 23 procent på en dag. Nedgången då gjorde att alla vill sälja, medan ingen ville köpa. Aktiefondernas andelskurser bestämdes vid dagens slut och då var hela börsraset redan ett faktum (mer information finns på hemsidan ”Stock Market Crash”, länk till höger).
50 procent på en dag
Tänkvärt är också att om världens största och mest avancerade aktiemarknad i New York kunde rasa 23 procent på en enda dag, då finns risk att Moskvabörsen rasar minst det dubbla. Förutom att marknaden är mindre, så är det en större andel utländska placerare som har portföljer där Ryssland bara står för en liten del. Dessutom har den extremt branta uppgången de senaste åren gjort att många säljer med vinst, även om kurserna halveras.
I New York finns numera automatiska begränsningar som stoppar handeln i en aktie om kursen faller för mycket. Det gäller rimligen även ryska aktier som är noterade i New York, men om handeln stoppas kan ju fonderna inte få loss kontanter att betala andelsägarna med. De blir tvungna att försöka sälja i Moskva.
1987 reagerade dessutom de amerikanska myndigheterna snabbt, centralbanken sänkte de korta räntorna och pumpade in mer pengar i ekonomin. Det stoppade raset direkt och efter bara två år var indexnedgången inhämtad. Hur politikerna i Kreml skulle reagera är inte självklart, de kanske väljer att låta börsraset fortsätta för att sedan billigt öka det statliga ägandet.
Det finns två problem med det resonemanget. Det första är att aktiefonder normalt bara har handel en gång per vardagkväll, då alla affärer som anmälts under dagen genomförs. Det andra är att handeln kan bli inställd under ett börsras, om fondbolaget inte kan fastställa en andelskurs (som efter terrorattacken 11 september 2001), eller inte lyckas sälja så mycket aktier att de får tillräckligt med kontanter i fonden för att betala alla andelsägare som vill lämna fonden.
Antag att någon händelse ger samma typ av börsras som inträffade i New York 19 oktober 1987, då Dow Jones index föll 23 procent på en dag. Nedgången då gjorde att alla vill sälja, medan ingen ville köpa. Aktiefondernas andelskurser bestämdes vid dagens slut och då var hela börsraset redan ett faktum (mer information finns på hemsidan ”Stock Market Crash”, länk till höger).
50 procent på en dag
Tänkvärt är också att om världens största och mest avancerade aktiemarknad i New York kunde rasa 23 procent på en enda dag, då finns risk att Moskvabörsen rasar minst det dubbla. Förutom att marknaden är mindre, så är det en större andel utländska placerare som har portföljer där Ryssland bara står för en liten del. Dessutom har den extremt branta uppgången de senaste åren gjort att många säljer med vinst, även om kurserna halveras.
I New York finns numera automatiska begränsningar som stoppar handeln i en aktie om kursen faller för mycket. Det gäller rimligen även ryska aktier som är noterade i New York, men om handeln stoppas kan ju fonderna inte få loss kontanter att betala andelsägarna med. De blir tvungna att försöka sälja i Moskva.
1987 reagerade dessutom de amerikanska myndigheterna snabbt, centralbanken sänkte de korta räntorna och pumpade in mer pengar i ekonomin. Det stoppade raset direkt och efter bara två år var indexnedgången inhämtad. Hur politikerna i Kreml skulle reagera är inte självklart, de kanske väljer att låta börsraset fortsätta för att sedan billigt öka det statliga ägandet.
