Sverige mitt i klungan under 2005
Egypten hade den bästa börsutvecklingen under år 2005 och Venezuela den sämsta. Sverige är på plats 35 av 50 landindex, aningen bättre än världsindex.
För att ge en överblick över utvecklingen på världens aktiemarknader under år 2005 har Morningstar sorterat de 50 landindex som beräknas av amerikanska MSCI, samt räknat om avkastningarna till svenska kronor. Tabellen nedan visar resultatet. Motsvarande genomgång finns även tidigare år (länkar till höger).
Börstrenden under tidigare år höll även 2005. Det är främst tillväxtmarknader i toppen, medan aktiemarknaderna i USA har utvecklats trögt. Börserna i New York behåller dock sin tyngd, amerikanska börsföretag står för nästan halva världens börsvärde, vilket bromsar världsindex och gör att flertalet landindex har stigit mer än världsindex.
Svagare krona ger stigande aktiefonder
Valutakurserna bytte dock tvärt riktning i början av året. Dollarkursen har tidigare gått ned tre år i rad, men steg under 2005 från 6,61 till 7,95 kronor, en uppgång på hela 20 procent. Även priset på en euro steg, men ”bara” från 9,02 till 9,44 kronor vilket motsvarar knappt 5 procent.
Nackdelen för oss svenskar är att vår valuta har tappat i köpkraft, vilket märks både vid semester utomlands och när vi köper importvaror. Riksbankens TCW-index som mäter kronans genomsnittliga värde har under år 2005 stigit från 122 till 131. När TCW-index stiger betyder det att kronan tappar i värde och nedgången under förra året är 7 procent.
Fördelar med en svagare krona är bland annat bättre konkurrenskraft för svenska exportföretag och att utländska tillgångar stiger i värde. Även aktiekurserna på Stockholmsbörsen påverkas positivt, eftersom börsföretagens tillgångar blir mer värda räknat i svenska kronor.
Effekten för svenska fondsparare är att de flesta aktiefonder har stigit ungefär 30 procent under år 2005, räknat i svenska kronor. Majoriteten av världens aktieplacerare har dock dollar som bokföringsvaluta och som tabellen nedan visar har de inte alls upplevt ett lika bra år, världsindex i dollar steg knappt 8 procent.
De MSCI index som används i tabellen ovan är normala börsindex, som inte inkluderar utdelningar. Media rapporterar normalt denna typ av börsindex (till exempel OMX, Nasdaq, Dow Jones och Nikkei), men aktiefonder har hjälp av utdelningarna och därför finns det även index som inkluderar utdelningar. Vid jämförelser med fonder använder Morningstar en annan typ av MSCI-index som kallas "ND" vilket står för "net dividend" och inkluderar utdelningar med avdrag för källskatt.
Notera slutligen att det bara är storbolagens aktier som ingår i MSCI:s normala landindex, vilket gör att MSCI Sweden till stor del motsvarar svenska OMX. Generellt sett utvecklades aktiekurserna på små och medelstora börsbolag något bättre än storbolagens aktiekurser även förra året, men skillnaden var inte lika stor som tidigare år.
Börstrenden under tidigare år höll även 2005. Det är främst tillväxtmarknader i toppen, medan aktiemarknaderna i USA har utvecklats trögt. Börserna i New York behåller dock sin tyngd, amerikanska börsföretag står för nästan halva världens börsvärde, vilket bromsar världsindex och gör att flertalet landindex har stigit mer än världsindex.
Svagare krona ger stigande aktiefonder
Valutakurserna bytte dock tvärt riktning i början av året. Dollarkursen har tidigare gått ned tre år i rad, men steg under 2005 från 6,61 till 7,95 kronor, en uppgång på hela 20 procent. Även priset på en euro steg, men ”bara” från 9,02 till 9,44 kronor vilket motsvarar knappt 5 procent.
Nackdelen för oss svenskar är att vår valuta har tappat i köpkraft, vilket märks både vid semester utomlands och när vi köper importvaror. Riksbankens TCW-index som mäter kronans genomsnittliga värde har under år 2005 stigit från 122 till 131. När TCW-index stiger betyder det att kronan tappar i värde och nedgången under förra året är 7 procent.
Fördelar med en svagare krona är bland annat bättre konkurrenskraft för svenska exportföretag och att utländska tillgångar stiger i värde. Även aktiekurserna på Stockholmsbörsen påverkas positivt, eftersom börsföretagens tillgångar blir mer värda räknat i svenska kronor.
Effekten för svenska fondsparare är att de flesta aktiefonder har stigit ungefär 30 procent under år 2005, räknat i svenska kronor. Majoriteten av världens aktieplacerare har dock dollar som bokföringsvaluta och som tabellen nedan visar har de inte alls upplevt ett lika bra år, världsindex i dollar steg knappt 8 procent.
| Börsernas avkastning lägre i dollar | ||||
| Plats | Landindex enligt MSCI, ändring under år 2005 |
lokal valuta, % |
USA- dollar, % |
svenska kronor, % |
| 1 | Egypten | 140,6 | 154,5 | 204,8 |
| 2 | Colombia | 96,6 | 102,3 | 142,3 |
| 3 | Jordanien | 71,6 | 71,7 | 105,6 |
| 4 | Ryssland | 69,9 | 69,5 | 103,0 |
| 5 | Argentina | 62,6 | 59,7 | 91,2 |
| 6 | Pakistan | 57,5 | 56,5 | 87,4 |
| 7 | Sydkorea | 50,6 | 54,3 | 84,8 |
| 8 | Turkiet | 51,9 | 51,6 | 81,6 |
| 9 | Brasilien | 31,9 | 50,0 | 79,6 |
| 10 | Mexiko | 38,6 | 45,2 | 73,9 |
| 11 | Tjeckien | 58,2 | 43,5 | 71,8 |
| 12 | Indien | 40,2 | 35,4 | 62,1 |
| 13 | Sri Lanka | 27,7 | 30,7 | 56,5 |
| MSCI Emerging Markets index | 31,5 | 30,3 | 56,1 | |
| 14 | Peru | 31,4 | 28,5 | 53,9 |
| 15 | Kanada | 23,5 | 26,7 | 51,7 |
| 16 | Israel | 31,6 | 25,0 | 49,7 |
| 17 | Japan | 42,9 | 24,1 | 48,6 |
| 18 | Sydafrika | 39,6 | 24,0 | 48,5 |
| 19 | Österrike | 41,7 | 23,0 | 47,3 |
| 20 | Danmark | 41,5 | 22,5 | 46,7 |
| 21 | Polen | 31,6 | 21,0 | 44,9 |
| 22 | Norge | 34,2 | 20,0 | 43,7 |
| 23 | Filippinerna | 13,3 | 19,9 | 43,6 |
| 24 | Chile | 9,1 | 18,4 | 41,8 |
| 25 | Kina | 15,6 | 15,9 | 38,8 |
| 26 | Ungern | 36,9 | 15,6 | 38,4 |
| 27 | Schweiz | 33,1 | 14,9 | 37,6 |
| 28 | Finland | 31,4 | 14,0 | 36,6 |
| 29 | Grekland | 29,8 | 12,7 | 34,9 |
| 30 | Indonesien | 19,3 | 12,6 | 34,8 |
| 31 | Australien | 20,3 | 12,5 | 34,8 |
| 32 | Singapore | 12,8 | 10,8 | 32,6 |
| 33 | Nederländerna | 27,5 | 10,6 | 32,5 |
| 34 | Marocko | 22,3 | 8,7 | 30,2 |
| 35 | Sverige | 29,5 | 8,1 | 29,5 |
| 36 | Frankrike | 24,2 | 7,8 | 29,1 |
| 37 | Tyskland | 24,1 | 7,7 | 29,0 |
| MSCI World index | 13,7 | 7,6 | 28,8 | |
| 38 | Belgien | 21,7 | 5,6 | 26,5 |
| 39 | Thailand | 10,6 | 4,8 | 25,6 |
| 40 | Hongkong | 4,5 | 4,8 | 25,5 |
| 41 | USA | 3,8 | 3,8 | 24,3 |
| 42 | Storbritannien | 16,0 | 3,7 | 24,2 |
| 43 | Taiwan | 7,0 | 3,3 | 23,7 |
| 44 | Spanien | 17,0 | 1,5 | 21,6 |
| 45 | Italien | 13,8 | -1,3 | 18,2 |
| 46 | Malaysia | -2,1 | -1,5 | 17,9 |
| 47 | Nya Zeeland | 2,4 | -3,5 | 15,6 |
| 48 | Portugal | 10,0 | -4,5 | 14,4 |
| 49 | Irland | 9,8 | -4,7 | 14,1 |
| 50 | Venezuela | -28,7 | -28,9 | -14,9 |
De MSCI index som används i tabellen ovan är normala börsindex, som inte inkluderar utdelningar. Media rapporterar normalt denna typ av börsindex (till exempel OMX, Nasdaq, Dow Jones och Nikkei), men aktiefonder har hjälp av utdelningarna och därför finns det även index som inkluderar utdelningar. Vid jämförelser med fonder använder Morningstar en annan typ av MSCI-index som kallas "ND" vilket står för "net dividend" och inkluderar utdelningar med avdrag för källskatt.
Notera slutligen att det bara är storbolagens aktier som ingår i MSCI:s normala landindex, vilket gör att MSCI Sweden till stor del motsvarar svenska OMX. Generellt sett utvecklades aktiekurserna på små och medelstora börsbolag något bättre än storbolagens aktiekurser även förra året, men skillnaden var inte lika stor som tidigare år.
