Aktiefonder dubbelt så dyra i Europa
En ny undersökning av Fitzrovia och Lipper visar att aktiefonder i USA i snitt bara kostar 0,92 procent per år, medan motsvarande aktiefonder i Europa kostar 1,79 procent.
Jämförelser av fondernas förvaltningsavgifter är inte rättvisa om fonderna kommer från olika länder, eftersom det varierar kraftigt vilka kostnader som täcks av förvaltningsavgiften. Fonder registrerade i Sverige har normalt mycket små kostnader utöver förvaltningsavgiften och transaktionskostnader, medan fonder registrerade i till exempel Luxemburg ofta har ett stort antal andra kostnadsposter i sina resultaträkningar (administration, marknadsföring, revision, tillsyn, depåer, tryckning av årsrapport, etcetera).
Lösningen är att istället jämföra fondernas TER (Total Expence Ratio) , som summerar samtliga relevanta kostnader förutom transaktionskostnader (de sistnämnda ingår däremot i det svenska nyckeltalet TKA). Beräkningen av TER sker på liknande sätt i både Europa och USA och därför går det att göra rättvisa jämförelser av hur dyra fonderna är att spara i med hjälp av detta nyckeltal.
Möjligheten till jämförelser ökade förra året när det amerikanska fondinformationsföretaget Lipper köpte den ledande oberoende källan av TER i Europa, brittiska Fitzrovia. Den här veckan offentliggjordes den första jämförelsen som dessa två företag gjort mellan fonder i Europa och USA. I undersökningen ingår 20 fondföretag som har fonder registrerade i både USA och Europa.
Avgiftstrappor betyder mest
Resultatet är att aktivt förvaltade aktiefonder i USA i snitt har TER på 0,92 procent, när genomsnittet är vägt med förmögenheten i respektive fond. Aktivt förvaltade aktiefonder i Europa har samtidigt TER som är nästan exakt dubbelt så hög: 1,79 procent per år.
Det finns enligt Fitzrovia flera förklaringar till skillnaden. En är att aktiefonderna i USA i snitt är betydligt större, vilket ger stordriftsfördelar. En annan är att amerikanska investerare och myndigheter har haft ett betydligt större fokus på att välja fonder med lågt TER.
Den tredje förklaringen, avgiftstrappor, är dock enligt Fitzrovia det som betyder mest för att förklara lägre TER hos amerikanska fonder. En avgiftstrappa innebär att den årliga förvaltningsavgiften sänks när fondens förvaltade kapital passerar i förväg bestämda brytpunkter, till exempel en miljard kronor. Effekten syns när fonder av samma storlek jämförs med varandra, då är TER i USA i snitt bara 1,25 procent medan fonder av samma storlek i Europa har TER på i snitt 1,86 procent per år.
PPM har avgiftstrappa
I Sverige var avgiftstrappor en ganska vanlig lösning för femton år sedan, främst hos Föreningsbanken, Gota och Handelsbanken. Men under mitten av 1990-talet togs dessa trappor bort i samband med att köpavgifterna slopades och ersattes med högre årliga förvaltningsavgifter. När sedan det förvaltade kapitalet har fortsatt att växa kraftigt är det uppenbart att även svenska fondsparare skulle tjäna på avgiftstrappor.
Hos premiepensionsmyndigheten (PPM) finns dock en mycket brant trappa, i det avtal med fondbolagen som ger PPM rabatt på fondernas TER. Rabatten ökar rejält redan när investeringen i en enskild fond passerar 70 miljoner kronor och när investeringen från PPM passerar 7 miljarder kronor får fondbolaget bara behålla ungefär 0,18 procentenheter av en normal TER på 1,5 procent per år. Redan idag har PPM halverat fondkostnaderna och i takt med att PPM-sparandet växer så kommer avgiftstrappan att ge fortsatt ökande besparingar framöver.
Lösningen är att istället jämföra fondernas TER (Total Expence Ratio) , som summerar samtliga relevanta kostnader förutom transaktionskostnader (de sistnämnda ingår däremot i det svenska nyckeltalet TKA). Beräkningen av TER sker på liknande sätt i både Europa och USA och därför går det att göra rättvisa jämförelser av hur dyra fonderna är att spara i med hjälp av detta nyckeltal.
Möjligheten till jämförelser ökade förra året när det amerikanska fondinformationsföretaget Lipper köpte den ledande oberoende källan av TER i Europa, brittiska Fitzrovia. Den här veckan offentliggjordes den första jämförelsen som dessa två företag gjort mellan fonder i Europa och USA. I undersökningen ingår 20 fondföretag som har fonder registrerade i både USA och Europa.
Avgiftstrappor betyder mest
Resultatet är att aktivt förvaltade aktiefonder i USA i snitt har TER på 0,92 procent, när genomsnittet är vägt med förmögenheten i respektive fond. Aktivt förvaltade aktiefonder i Europa har samtidigt TER som är nästan exakt dubbelt så hög: 1,79 procent per år.
Det finns enligt Fitzrovia flera förklaringar till skillnaden. En är att aktiefonderna i USA i snitt är betydligt större, vilket ger stordriftsfördelar. En annan är att amerikanska investerare och myndigheter har haft ett betydligt större fokus på att välja fonder med lågt TER.
Den tredje förklaringen, avgiftstrappor, är dock enligt Fitzrovia det som betyder mest för att förklara lägre TER hos amerikanska fonder. En avgiftstrappa innebär att den årliga förvaltningsavgiften sänks när fondens förvaltade kapital passerar i förväg bestämda brytpunkter, till exempel en miljard kronor. Effekten syns när fonder av samma storlek jämförs med varandra, då är TER i USA i snitt bara 1,25 procent medan fonder av samma storlek i Europa har TER på i snitt 1,86 procent per år.
PPM har avgiftstrappa
I Sverige var avgiftstrappor en ganska vanlig lösning för femton år sedan, främst hos Föreningsbanken, Gota och Handelsbanken. Men under mitten av 1990-talet togs dessa trappor bort i samband med att köpavgifterna slopades och ersattes med högre årliga förvaltningsavgifter. När sedan det förvaltade kapitalet har fortsatt att växa kraftigt är det uppenbart att även svenska fondsparare skulle tjäna på avgiftstrappor.
Hos premiepensionsmyndigheten (PPM) finns dock en mycket brant trappa, i det avtal med fondbolagen som ger PPM rabatt på fondernas TER. Rabatten ökar rejält redan när investeringen i en enskild fond passerar 70 miljoner kronor och när investeringen från PPM passerar 7 miljarder kronor får fondbolaget bara behålla ungefär 0,18 procentenheter av en normal TER på 1,5 procent per år. Redan idag har PPM halverat fondkostnaderna och i takt med att PPM-sparandet växer så kommer avgiftstrappan att ge fortsatt ökande besparingar framöver.
