Tröga förbättringar i Tokyo
Privatiseringen av den japanska Posten passerade den här veckan underhuset och nu återstår bara bekräftelse i överhuset i augusti. På sikt är de positiva effekterna enorma.
Tisdag 5 juli beslöt underhuset i Japans parlament med 233 röster mot 228 att privatisera det japanska Postverket. Reformen är gigantisk eftersom Posten är världens största finansiella institution med tillgångar på sammanlagt motsvarande 28.000 miljarder kronor (drygt tio gånger större än Nordea, som har tillgångar på totalt 2.700 miljarder kronor).
För premiärminister Junichiro Koizumi är beslutet en stor seger, om än med liten marginal. Ända sedan han tillträdde våren 2001 har privatiseringen av Posten varit hans viktigaste mål, en reform han kallat ”landets största reform på hundra år”. Postverket ska fram till år 2017 delas upp i fyra delar – bank, försäkring, distribution och kontorsnät – och de finansiella delarna kommer att privatiseras helt.
Regeringspartiet LDP kom överens om de övergripande dragen i privatiseringen redan i slutet på mars (se ”Privatiseringen av japanska Posten avgör”, länk till höger). Men kampen har varit fortsatt hård, två regeringsmedlemmar avgick i protest och 40 parlamentsledamöter som tillhör LDP röstade mot regeringens förslag. Nu återstår en omröstning i parlamentets överhus i augusti, men där har LDP hårdare partidisciplin. Dessutom har Koizumi hotat med nyval om privatiseringen stoppas och LDP har nyligen tappat mark till oppositionen vid lokala val i bland annat Tokyo.
Trögt öka konkurrensen
Onekligen går det trögt att genomföra de reformer som Japan behöver för att öka konkurrensen och få en mer effektiv ekonomi. Men det avgörande med veckans beslut är att förbättringarna nu fortsätter och chansen till ytterligare reformer har rimligen ökat.
De positiva effekterna på sikt av en privatisering av Posten är troligen enorma. Viktigast är att större delen av tillgångarna på motsvarande 28.000 miljarder kronor framöver kommer att börja förvaltas under marknadsmässiga former. Dessutom kan en effektivisering av distributionen i Japan skapa nya möjligheter inom många branscher. Till detta kommer de indirekta effekterna, bland annat signalen till investerare runt om i världen att Japan fortsätter att stärka marknadsekonomin och fri konkurrens.
Japanfonderna reagerar troligen inte på allvar förrän överhuset har sagt sitt i augusti. Men Tokyobörsen är redan nu en indirekt vinnare på veckans beslut, för om Koizumi hade förlorat så hade antagligen många utländska investerare valt att minska sina innehav av japanska aktier.
Ökad tillväxt
I övrigt finns tecken på ökad tillväxt i den japanska ekonomin under andra kvartalet. Den japanska centralbanken presenterar varje kvartal en rapport kallad Tankan och den senaste uppdateringen kom i slutet på förra veckan, med förbättrad framtidstro och ökad inhemsk efterfrågan. Jag litar på de experter som spår en ökad BNP-tillväxt i Japan under hösten och behåller därför den optimism jag haft det senaste året.
För premiärminister Junichiro Koizumi är beslutet en stor seger, om än med liten marginal. Ända sedan han tillträdde våren 2001 har privatiseringen av Posten varit hans viktigaste mål, en reform han kallat ”landets största reform på hundra år”. Postverket ska fram till år 2017 delas upp i fyra delar – bank, försäkring, distribution och kontorsnät – och de finansiella delarna kommer att privatiseras helt.
Regeringspartiet LDP kom överens om de övergripande dragen i privatiseringen redan i slutet på mars (se ”Privatiseringen av japanska Posten avgör”, länk till höger). Men kampen har varit fortsatt hård, två regeringsmedlemmar avgick i protest och 40 parlamentsledamöter som tillhör LDP röstade mot regeringens förslag. Nu återstår en omröstning i parlamentets överhus i augusti, men där har LDP hårdare partidisciplin. Dessutom har Koizumi hotat med nyval om privatiseringen stoppas och LDP har nyligen tappat mark till oppositionen vid lokala val i bland annat Tokyo.
Trögt öka konkurrensen
Onekligen går det trögt att genomföra de reformer som Japan behöver för att öka konkurrensen och få en mer effektiv ekonomi. Men det avgörande med veckans beslut är att förbättringarna nu fortsätter och chansen till ytterligare reformer har rimligen ökat.
De positiva effekterna på sikt av en privatisering av Posten är troligen enorma. Viktigast är att större delen av tillgångarna på motsvarande 28.000 miljarder kronor framöver kommer att börja förvaltas under marknadsmässiga former. Dessutom kan en effektivisering av distributionen i Japan skapa nya möjligheter inom många branscher. Till detta kommer de indirekta effekterna, bland annat signalen till investerare runt om i världen att Japan fortsätter att stärka marknadsekonomin och fri konkurrens.
Japanfonderna reagerar troligen inte på allvar förrän överhuset har sagt sitt i augusti. Men Tokyobörsen är redan nu en indirekt vinnare på veckans beslut, för om Koizumi hade förlorat så hade antagligen många utländska investerare valt att minska sina innehav av japanska aktier.
Ökad tillväxt
I övrigt finns tecken på ökad tillväxt i den japanska ekonomin under andra kvartalet. Den japanska centralbanken presenterar varje kvartal en rapport kallad Tankan och den senaste uppdateringen kom i slutet på förra veckan, med förbättrad framtidstro och ökad inhemsk efterfrågan. Jag litar på de experter som spår en ökad BNP-tillväxt i Japan under hösten och behåller därför den optimism jag haft det senaste året.
