Östeuropa vårens sämsta fonder
Efter en brant uppgång under januari och februari har Östeuropafonderna varit förlorare under våren. Domen i dag mot Yukos förre VD gör ont värre.
Östeuropafonderna nådde en topp i början av mars, men har varit förlorare under våren. Fram till 31 maj är Östeuropa sämst de senaste tre månaderna, bland alla 64 kategorier här på Morningstar, vilket främst beror på dålig utveckling under mars.
Sett med svenska glasögon är nedgången inte så stor, Östeuropafonderna har de senaste tre månaderna i snitt backat 4 procent, medan MSCI världsindex har stigit 6 procent. Men tar man hänsyn till att dollarkursen samtidigt på tre månader har klättrat från 6,85 till 7,45 kronor, så är resultatet att Östeuropafonderna i snitt har tappat 13 procent sedan toppen.
Valutaeffekten är förstås särskilt tydligt för Rysslandsfonderna, eftersom Moskvabörsen handlas i dollar. Samtidigt är det främst börserna i resten av Östeuropafonder som backat. Sämsta svenska Östeuropafond de senaste tre månaderna är förra årets vinnare, Gustavia Balkan, minus 12 procent räknat i kronor och minus 19 procent räknat i dollar.
Konjunkturnedgång
Orsaken till nedgången från toppen för tre månader sedan är troligen främst en ökad oro att en global konjunkturnedgång har börjat. Därför flyr många placerare högriskplaceringar och ökar andelen räntebärande. Dessutom har Östeuropafonder varit vinnare under flera års tid, vilket gör vinsthemtagningar naturliga.
Slutligen är det många investerare som tidigare har lockats till Östeuropafonder av att dessa haft bäst "momentum" uppåt, så när uppgången vändes till nedgång var de snabba att sälja. Effekten på aktiekurserna av utflöden ut fonderna är förstås endast indirekt. Men aktiefonderna är ofta stora placerare och börserna i Östeuropa är små, så effekten kan ändå bli betydande.
Absurd hantering av Yukos
I Moskva kom i dag domen mot oljebolaget Yukos tidigare VD Mikhael Khodorkovsky efter en två veckor lång uppläsning av drygt 1000 sidor protokoll: nio års arbetsläger och motsvarande över fyra miljarder kronor i skatt. Yukos, som för två år sedan var det största börsbolaget på Moskvabörsen, har nyligen lämnat i en stämning mot ryska staten på motsvarande 85 miljarder kronor för den skada som uppstått i samband med att regeringen i höstas övertog och sålde dotterbolaget Yuganskneftegaz. Allt detta vore absurt om det hade inträffat i Sverige.
Helt klart är att hanteringen av Yukos redan under förra året skadade utländska investerares förtroende för Ryssland och försämrade Rysslandsfondernas utveckling. Enligt den ryska centralbanken var valutautflödet under år 2004 över 60 miljarder kronor netto, trots höga oljepriser. Dagens dom gör ont värre genom att bekräfta att äganderätt och likhet inför lagen bara gäller om det passar makthavarna i Kreml.
Sett med svenska glasögon är nedgången inte så stor, Östeuropafonderna har de senaste tre månaderna i snitt backat 4 procent, medan MSCI världsindex har stigit 6 procent. Men tar man hänsyn till att dollarkursen samtidigt på tre månader har klättrat från 6,85 till 7,45 kronor, så är resultatet att Östeuropafonderna i snitt har tappat 13 procent sedan toppen.
Valutaeffekten är förstås särskilt tydligt för Rysslandsfonderna, eftersom Moskvabörsen handlas i dollar. Samtidigt är det främst börserna i resten av Östeuropafonder som backat. Sämsta svenska Östeuropafond de senaste tre månaderna är förra årets vinnare, Gustavia Balkan, minus 12 procent räknat i kronor och minus 19 procent räknat i dollar.
Konjunkturnedgång
Orsaken till nedgången från toppen för tre månader sedan är troligen främst en ökad oro att en global konjunkturnedgång har börjat. Därför flyr många placerare högriskplaceringar och ökar andelen räntebärande. Dessutom har Östeuropafonder varit vinnare under flera års tid, vilket gör vinsthemtagningar naturliga.
Slutligen är det många investerare som tidigare har lockats till Östeuropafonder av att dessa haft bäst "momentum" uppåt, så när uppgången vändes till nedgång var de snabba att sälja. Effekten på aktiekurserna av utflöden ut fonderna är förstås endast indirekt. Men aktiefonderna är ofta stora placerare och börserna i Östeuropa är små, så effekten kan ändå bli betydande.
Absurd hantering av Yukos
I Moskva kom i dag domen mot oljebolaget Yukos tidigare VD Mikhael Khodorkovsky efter en två veckor lång uppläsning av drygt 1000 sidor protokoll: nio års arbetsläger och motsvarande över fyra miljarder kronor i skatt. Yukos, som för två år sedan var det största börsbolaget på Moskvabörsen, har nyligen lämnat i en stämning mot ryska staten på motsvarande 85 miljarder kronor för den skada som uppstått i samband med att regeringen i höstas övertog och sålde dotterbolaget Yuganskneftegaz. Allt detta vore absurt om det hade inträffat i Sverige.
Helt klart är att hanteringen av Yukos redan under förra året skadade utländska investerares förtroende för Ryssland och försämrade Rysslandsfondernas utveckling. Enligt den ryska centralbanken var valutautflödet under år 2004 över 60 miljarder kronor netto, trots höga oljepriser. Dagens dom gör ont värre genom att bekräfta att äganderätt och likhet inför lagen bara gäller om det passar makthavarna i Kreml.
