Högre räntor drabbar Brasilien
Oro över Brasiliens möjligheter att klara sin utlandsskuld när räntorna stiger ligger bakom att aktiebörserna i Latinamerika utvecklats sämst i världen den senaste månaden.
Det är inte konstigt att ”emerging markets” (Asien, Latinamerika och Östeuropa) har utvecklats sig sämre än de etablerade aktiemarknaderna de senaste månaderna. Ökad osäkerhet politiskt och ekonomiskt slår hårdast mot de marknader där osäkerheten redan är stor. Dessutom är många oroade över risken att brant stigande amerikanska räntor gör att kapital flödar tillbaka till USA.
Troligen är det denna oro som gör att Latinamerika har drabbats extra hårt, eftersom regionen ligger närmare geografiskt och de senaste åren har uppvisat högre risk än Asien eller Östeuropa. Sedan början av år 2004 fram till 14 maj har MSCI Latin Amerika index backat 10 procent medan MSCI Asia har backat 8 procent och MSCI Eastern Europe har stigit 4 procent.
Mexiko vinnare, Brasilien förlorare
Börsutvecklingen i Brasilien förklarar mer än väl den dåliga utvecklingen, MSCI Brazil har backat 23 procent sedan årets början (varav 21 procent hittills under andra kvartalet), medan den andra stora marknaden Mexiko fortfarande ligger på plus. MSCI Mexico har förstås också påverkats av den senaste månadens ökade oro och backat 10 procent hittills under andra kvartalet, men nedgången är mindre än på de flesta andra tillväxtmarknader och uppgången sedan årets början är fortfarande 8 procent.
Den stora skillnaden mellan Brasilien och Mexiko är rimlig av flera anledningar. Mexikos ekonomi påverkas inte alls lika mycket av räntehöjningar i USA och tack vare den stora exporten över gränsen i norr kan Mexiko tjäna betydligt mer på en högkonjunktur i USA. Den senaste statistiken visar att den mexikanska industriproduktionen ökade med 6,4 procent (i årstakt) samtidigt som centralbanken nyligen stramat åt penningpolitiken för att hindra ökad inflation (4,2 procent i mars).
Brasilien behöver fortfarande låna pengar utomlands, behovet under resten av 2004 är cirka 40 miljarder dollar i förnyade lån och ungefär 20 procent av utlandsskulden är i USA-dollar. Effekten av stigande räntor och dollarkurs är därför stor.
Men störst skillnad mellan länderna finns kanske ändå på råvaruområdet. Mexiko är en av världens största exportörer av olja, vilket betyder att stigande oljepriser gynnar landet. Brasilien har också gott om råvaror, främst metallfyndigheter, och har tidigare tjänat på Kinas ökade import, men drabbas nu av den ekonomiska avmattningen i Asien.
Även obligationer
Rädslan för brant stigande räntor i USA har förstås även kraftigt påverkat obligationsmarknaden. JPM-index för ”emerging market” obligationer har backat 8 procent den senaste månaden och 7 procent sedan årsskiftet. Ännu mer dramatisk har nedgången varit för brasilianska obligationer, JPM Brazil index har rasat 14 procent hittills i år.
Samtidigt argumenterar analytiker att situationen är helt annorlunda än den ryska skuldkrisen 1998 eller den mexikanska krisen 1994. För det första är det inget land som just nu har en fundamental kris, tvärtom har den globala konjunkturuppgången påverkat positivt. För det andra hade flertalet länder då fasta växelkurser och underskott i bytesbalansen. Idag har de tvärtom rörliga växelkurser och överskott i bytesbalansen. Analytikernas slutsats är att den senast tidens nedgång är en naturlig justering efter den kraftiga uppgången förra året, som gjorde högriskobligationer en aning för dyra.
Troligen är det denna oro som gör att Latinamerika har drabbats extra hårt, eftersom regionen ligger närmare geografiskt och de senaste åren har uppvisat högre risk än Asien eller Östeuropa. Sedan början av år 2004 fram till 14 maj har MSCI Latin Amerika index backat 10 procent medan MSCI Asia har backat 8 procent och MSCI Eastern Europe har stigit 4 procent.
Mexiko vinnare, Brasilien förlorare
Börsutvecklingen i Brasilien förklarar mer än väl den dåliga utvecklingen, MSCI Brazil har backat 23 procent sedan årets början (varav 21 procent hittills under andra kvartalet), medan den andra stora marknaden Mexiko fortfarande ligger på plus. MSCI Mexico har förstås också påverkats av den senaste månadens ökade oro och backat 10 procent hittills under andra kvartalet, men nedgången är mindre än på de flesta andra tillväxtmarknader och uppgången sedan årets början är fortfarande 8 procent.
Den stora skillnaden mellan Brasilien och Mexiko är rimlig av flera anledningar. Mexikos ekonomi påverkas inte alls lika mycket av räntehöjningar i USA och tack vare den stora exporten över gränsen i norr kan Mexiko tjäna betydligt mer på en högkonjunktur i USA. Den senaste statistiken visar att den mexikanska industriproduktionen ökade med 6,4 procent (i årstakt) samtidigt som centralbanken nyligen stramat åt penningpolitiken för att hindra ökad inflation (4,2 procent i mars).
Brasilien behöver fortfarande låna pengar utomlands, behovet under resten av 2004 är cirka 40 miljarder dollar i förnyade lån och ungefär 20 procent av utlandsskulden är i USA-dollar. Effekten av stigande räntor och dollarkurs är därför stor.
Men störst skillnad mellan länderna finns kanske ändå på råvaruområdet. Mexiko är en av världens största exportörer av olja, vilket betyder att stigande oljepriser gynnar landet. Brasilien har också gott om råvaror, främst metallfyndigheter, och har tidigare tjänat på Kinas ökade import, men drabbas nu av den ekonomiska avmattningen i Asien.
Även obligationer
Rädslan för brant stigande räntor i USA har förstås även kraftigt påverkat obligationsmarknaden. JPM-index för ”emerging market” obligationer har backat 8 procent den senaste månaden och 7 procent sedan årsskiftet. Ännu mer dramatisk har nedgången varit för brasilianska obligationer, JPM Brazil index har rasat 14 procent hittills i år.
Samtidigt argumenterar analytiker att situationen är helt annorlunda än den ryska skuldkrisen 1998 eller den mexikanska krisen 1994. För det första är det inget land som just nu har en fundamental kris, tvärtom har den globala konjunkturuppgången påverkat positivt. För det andra hade flertalet länder då fasta växelkurser och underskott i bytesbalansen. Idag har de tvärtom rörliga växelkurser och överskott i bytesbalansen. Analytikernas slutsats är att den senast tidens nedgång är en naturlig justering efter den kraftiga uppgången förra året, som gjorde högriskobligationer en aning för dyra.
