Positiva tecken i Tokyo
Bankernas problem och dollarkursen nedgång hotar Japanfonderna, men ökad ekonomisk tillväxt, lägre arbetslöshet och starkare stöd för reformer talar för fortsatt uppgång.
Tokyobörsen har utvecklats bättre än världsindex två år i rad och även under januari steg MSCI Japan någon mer än MSCI World. Den ekonomiska tillväxten i Japan under 2003 överträffade förväntningarna, preliminärt steg BNP 2,4 procent jämfört med snittprognosen 0,7 procent i början av året.
Frågan nu är om tillväxten kommer att fortsätta öka, eller med andra ord, om botten definitivt är passerad. Efter en rad djupa lågkonjunkturer de föregående tolv åren, utan några riktiga högkonjunkturer däremellan, är många både i och utanför Japan fortfarande skeptiska. Men det finns positiva tecken i den senaste statistiken.
Arbetslösheten i Japan föll till 4,9 procent i december, jämfört med 5,4 procent i maj, och kvoten mellan antalet anmälda arbeten och sökande steg i december till den högsta nivån på tio år. Den bakomliggande orsaken till många av landets problem, en trendmässig nedgång i priset på varor och tjänster (deflation), har under hösten minskat. Exporten från Japan var i december 13 procent högre än ett år tidigare och handelsöverskottet 40 procent större.
En förbättrad ekonomi generellt sett löser dock inte det avgörande problemet för den viktigaste sektorn på Tokyobörsen, bankerna. Omfattningen och värdet av bankernas "dåliga lån", som har rötterna i fastighetsbubblan på slutet av 1980-talet, är fortfarande oklar. Optimisterna pekar på att den officiella statistiken visar att problemen gradvis minskar och att bankernas vinster nu är så höga att resten av förlusterna kan skrivas av på några få år. Pessimisterna anser att den officiella statistiken är missvisande och hänvisar till omklassificeringen av lån när Resona räddades av regeringen i våras.
Nu väntar investerarna spänt på ny information som visar vilken sida som har rätt. Sekretessen är hög eftersom volymen dåliga lån och hur de hanteras är så viktig för Tokyobörsen, så både nyheter från bankerna och politiska reformer av banksektorn kommer troligen att tillkännages utan förvarning.
Ett annat orosmoment är valutakursernas utveckling. Efter att ha pendlat mellan 115 och 120 yen per dollar under de första åtta månaderna 2003 har yenen stärkts kraftigt, trots rekordstora motförsäljningar från det japanska finansdepartementet. Under januari köpte Japan 67 miljarder dollar, men trots det föll dollarn under 106 yen. Fundamentalt spelar växelkursen mindre roll än tidigare, eftersom japanska exportföretag i allt högre grad har lagt sin produktion i andra länder, men 100 är troligen en avgörande psykologisk gräns för Tokyobörsen. Faller dollarn under 100 yen så fruktar många ett börsras, som åter skulle försvaga de japanska bankernas balansräkningar.
En stöd för Tokyobörsen är de förväntningar på strukturella reformer som skapats av vallöften under hösten. Premiärminister Junichiro Koizumi blev omvald vid partiledarvalet i regeringspartiet LDP i september och löften om ekonomiska reformer präglade valet till underhuset i november. Resultatet blev att reformvännerna är betydligt starkare, men nu återstår att se om löftena helt eller delvis infrias.
Frågan nu är om tillväxten kommer att fortsätta öka, eller med andra ord, om botten definitivt är passerad. Efter en rad djupa lågkonjunkturer de föregående tolv åren, utan några riktiga högkonjunkturer däremellan, är många både i och utanför Japan fortfarande skeptiska. Men det finns positiva tecken i den senaste statistiken.
Arbetslösheten i Japan föll till 4,9 procent i december, jämfört med 5,4 procent i maj, och kvoten mellan antalet anmälda arbeten och sökande steg i december till den högsta nivån på tio år. Den bakomliggande orsaken till många av landets problem, en trendmässig nedgång i priset på varor och tjänster (deflation), har under hösten minskat. Exporten från Japan var i december 13 procent högre än ett år tidigare och handelsöverskottet 40 procent större.
En förbättrad ekonomi generellt sett löser dock inte det avgörande problemet för den viktigaste sektorn på Tokyobörsen, bankerna. Omfattningen och värdet av bankernas "dåliga lån", som har rötterna i fastighetsbubblan på slutet av 1980-talet, är fortfarande oklar. Optimisterna pekar på att den officiella statistiken visar att problemen gradvis minskar och att bankernas vinster nu är så höga att resten av förlusterna kan skrivas av på några få år. Pessimisterna anser att den officiella statistiken är missvisande och hänvisar till omklassificeringen av lån när Resona räddades av regeringen i våras.
Nu väntar investerarna spänt på ny information som visar vilken sida som har rätt. Sekretessen är hög eftersom volymen dåliga lån och hur de hanteras är så viktig för Tokyobörsen, så både nyheter från bankerna och politiska reformer av banksektorn kommer troligen att tillkännages utan förvarning.
Ett annat orosmoment är valutakursernas utveckling. Efter att ha pendlat mellan 115 och 120 yen per dollar under de första åtta månaderna 2003 har yenen stärkts kraftigt, trots rekordstora motförsäljningar från det japanska finansdepartementet. Under januari köpte Japan 67 miljarder dollar, men trots det föll dollarn under 106 yen. Fundamentalt spelar växelkursen mindre roll än tidigare, eftersom japanska exportföretag i allt högre grad har lagt sin produktion i andra länder, men 100 är troligen en avgörande psykologisk gräns för Tokyobörsen. Faller dollarn under 100 yen så fruktar många ett börsras, som åter skulle försvaga de japanska bankernas balansräkningar.
En stöd för Tokyobörsen är de förväntningar på strukturella reformer som skapats av vallöften under hösten. Premiärminister Junichiro Koizumi blev omvald vid partiledarvalet i regeringspartiet LDP i september och löften om ekonomiska reformer präglade valet till underhuset i november. Resultatet blev att reformvännerna är betydligt starkare, men nu återstår att se om löftena helt eller delvis infrias.
