12 nya favoriter
För tredje gången pekar jag ut de 12 mest läsvärda bland det senaste årets krönikor.
Jag har full förståelse för om du, kära läsare, inte orkar eller hinner läsa alla min krönikor. Och har du nyligen upptäckt Morningstar så är det inte lätt att hitta rätt bland alla texter i vårt arkiv. Dessutom är det bara vissa som fortsätter att vara aktuella, medan andra främst är intressanta när de är färska.
Efter varje år som redaktör för Morningstar Sverige har jag därför gjort en gallring och sammanfattning. De föregående två sorteringarna finns förstås kvar – det är en avgörande fördel med internet – länkar till "Mina 12 favoriter" och "100 veckor hos Morningstar" finns här till höger. Nu är det dags att sammanfatta ett tredje år, som dessutom har varit ovanligt dramatiskt.
Börsraset under år 2002 plus årets ras inför invasionen i Irak, har gjort att jag skrivit ovanligt mycket om börsutvecklingen. Den mest genomarbetade krönikan vad gäller min syn på framtiden är "2003 bra år för aktiefonder", som handlar om att mycket hänger på vilken åsikt man har om hur världen i grunden fungerar.
Den senaste krönikan med konkreta köptips är "Mer chans i PPM-portföljerna" i slutet på april, där jag ökade andelen USA, Japan, internet och småbolag. Mitt huvudargument är helt enkelt att jag fortsätter att tycka att tre år är en rimlig längd på lågkonjunkturen i USA och därför tycker jag det verkar troligt att en ny högkonjunktur nu är på väg att börja, vilket jag senast skrivit om i "Bättre tider i USA".
Dessutom har jag flera gånger diskuterat vad börsraset innebär för dig som fondsparare och vilken strategi som är mest lönsam. "Börsraset bra, för köparna" försöker ge tröst. Argument för att våga satsa på aktiefonder, trots att de fallit i värde de senaste tre åren, ger jag i "Intresset borde vara på topp" och "Mörkast timmen innan gryningen" (den sistnämnda råkade jag skriva sex dagar innan årets lägstanotering, den 12 mars).
Utöver alla funderingar om börsutvecklingen har jag förstås skrivit mer tidlöst om fonder också. "Se upp med extrema fonder" försöker ge hjälp att genomskåda alla fällor som finns när man försöker hitta duktiga fondförvaltare och "Allt fler passiva i smyg" handlar om att fastän de flesta aktiefonder tar betalt för aktiv förvaltning, så är det allt fler förvaltare som väljer en aktieportfölj som är mycket lik fondens jämförelseindex.
Utöver att skriva direkt om aktiefonder, har jag även tagit upp några angränsande produkter. "För sent vinna med hedgefonder" skrev jag när Stockholmsbörsen stod som lägst förra året och den åsikten tycker jag är lika aktuell idag. "Ihåliga argument för kapitalförsäkringar" påpekar de allt mer uppenbara nackdelarna med att låsa in sitt fondsparande i en försäkring som kostar extra och begränsar fondurvalet. Alternativen att spara i aktieobligationer, premieobligationer eller genom att amortera lån diskuterar jag i "Välj rätt vinstchans".
Slutligen vill jag påminna om att du kanske inte ens behöver läsa tolv olika krönikor. I "Allt på en enda sida" påpekar jag att allt som normala människor verkligen behöver veta om sparande kan sammanfattas mycket kort och enkelt.
Efter varje år som redaktör för Morningstar Sverige har jag därför gjort en gallring och sammanfattning. De föregående två sorteringarna finns förstås kvar – det är en avgörande fördel med internet – länkar till "Mina 12 favoriter" och "100 veckor hos Morningstar" finns här till höger. Nu är det dags att sammanfatta ett tredje år, som dessutom har varit ovanligt dramatiskt.
Börsraset under år 2002 plus årets ras inför invasionen i Irak, har gjort att jag skrivit ovanligt mycket om börsutvecklingen. Den mest genomarbetade krönikan vad gäller min syn på framtiden är "2003 bra år för aktiefonder", som handlar om att mycket hänger på vilken åsikt man har om hur världen i grunden fungerar.
Den senaste krönikan med konkreta köptips är "Mer chans i PPM-portföljerna" i slutet på april, där jag ökade andelen USA, Japan, internet och småbolag. Mitt huvudargument är helt enkelt att jag fortsätter att tycka att tre år är en rimlig längd på lågkonjunkturen i USA och därför tycker jag det verkar troligt att en ny högkonjunktur nu är på väg att börja, vilket jag senast skrivit om i "Bättre tider i USA".
Dessutom har jag flera gånger diskuterat vad börsraset innebär för dig som fondsparare och vilken strategi som är mest lönsam. "Börsraset bra, för köparna" försöker ge tröst. Argument för att våga satsa på aktiefonder, trots att de fallit i värde de senaste tre åren, ger jag i "Intresset borde vara på topp" och "Mörkast timmen innan gryningen" (den sistnämnda råkade jag skriva sex dagar innan årets lägstanotering, den 12 mars).
Utöver alla funderingar om börsutvecklingen har jag förstås skrivit mer tidlöst om fonder också. "Se upp med extrema fonder" försöker ge hjälp att genomskåda alla fällor som finns när man försöker hitta duktiga fondförvaltare och "Allt fler passiva i smyg" handlar om att fastän de flesta aktiefonder tar betalt för aktiv förvaltning, så är det allt fler förvaltare som väljer en aktieportfölj som är mycket lik fondens jämförelseindex.
Utöver att skriva direkt om aktiefonder, har jag även tagit upp några angränsande produkter. "För sent vinna med hedgefonder" skrev jag när Stockholmsbörsen stod som lägst förra året och den åsikten tycker jag är lika aktuell idag. "Ihåliga argument för kapitalförsäkringar" påpekar de allt mer uppenbara nackdelarna med att låsa in sitt fondsparande i en försäkring som kostar extra och begränsar fondurvalet. Alternativen att spara i aktieobligationer, premieobligationer eller genom att amortera lån diskuterar jag i "Välj rätt vinstchans".
Slutligen vill jag påminna om att du kanske inte ens behöver läsa tolv olika krönikor. I "Allt på en enda sida" påpekar jag att allt som normala människor verkligen behöver veta om sparande kan sammanfattas mycket kort och enkelt.
