I juli ökar optimismen

För sex veckor sedan skrev jag krönikan "Mörkast timmen innan gryningen" (se länk till höger) och argumenterade för att aktiekurserna var nära botten. Årets hittills lägsta notering för världsindex kom veckan efter, den 12 mars, och sedan dess har världens aktiemarknader fram till igår kväll stigit 10 procent (både räknat i dollar och i kronor).

Under mellantiden har en USA-ledd koalition invaderat Irak och oväntat snabbt erövrat Bagdad. Ganska tänkvärt är dock att återhämtningen av aktiekurserna främst kom veckan innan invasionen började. Den relativt fredliga erövringen av Bagdad den 9 april, då bilder av hur en staty av Saddam Hussein drogs omkull kablades ut över världen, gav ingen börshysteri. Tvärtom föll världsindex några procent jämfört med ett par dagar tidigare, särskilt räknat i svenska kronor (eftersom kronan stärktes mot dollarn).

Många andra nyheter

Det är förstås ofta svårt att säga hur en enskild händelse har påverkat aktiekurserna, eftersom många andra nyheter påverkar samtidigt. Och de senaste två veckorna har flera andra viktiga nyheter påverkat aktiemarknaderna negativt.

Ett exempel är ökad oro att det inte går att stoppa spridningen av det virus som orsakar lungsjukdomen SARS (engelska "severe acute respiratory syndrome"). Redan har ekonomin i Hongkong skadats allvarligt och om smittan inte går att begränsa kan den ekonomiska utvecklingen i hela världen påverkas. Ett annat exempel är börsföretagens delårsrapporter för första kvartalet som har börjat komma men främst publiceras under andra halvan av april. Det är självklart troligt att många företag har tappat försäljning på grund av kriget i Irak. Detta borde inte vara någon nyhet, men många investerare har nog ändå valt att sälja innan rapporterna publiceras.

Jag argumenterade redan i början av januari för att konflikten mellan USA-koalitionen och Irak inte var bland de tre viktigaste faktorerna som styr börsutvecklingen (se "Tre huvudorsaker till uselt 2002", länk ovan till höger). Förra året var det istället dollarkursen, förtroendet för börsföretagens vinster och konjunkturutvecklingen i USA som spelade störst roll.

Då, den 3 januari, skrev jag att ett argument för att hoppas på ett bra börsår 2003 är fördelarna av att året inleddes med mycket lägre förväntningar än tidigare år. Min slutsats var att "Därmed finns nu gott om utrymme för positiva överraskningar – till exempel att invasionen i Irak snabbt följs av fred, att oljepriserna rasar och att besparingar gör att börsföretagens vinster år 2003 ökar snabbare än väntat."

Två av tre

Två av dessa positiva överraskningar är redan på god väg: en snabb fred i Irak och dramatiskt lägre oljepriser. På bara fem veckor har oljepriserna fallit 30 procent, men de är fortfarande högre än i början av förra året vilket talar för att ytterligare nedgång är möjlig. Fast den tredje överraskningen återstår, högre företagsvinster. Och belastningarna av Irakkriget under första kvartalet gör att det inte är rimligt att tro på en vinstökningar förrän tidigast under andra kvartalet. Det är alltså när börsrapporterna kommer nästa gång, i slutet på juli, som aktiekurserna verkligen kan lyfta.

Nästa förhoppning jag har är att USA-konjunkturen lyfter i höst. Med tanke på att den amerikanska lågkonjunkturen i sommar har pågått i tre hela år är det rimligt att uppgången skulle kunna bli oväntat kraftig. Om den amerikanska ekonomin äntligen gör ett ryck och växer med över 5 procent (BNP-tillväxt i årstakt) två kvartal i rad, så tror jag att aktiemarknaderna runt om i världen skulle få glädjefnatt.

2004 är valår

Argumenten för en konjunkturuppgång har funnits länge. Politikerna har redan gjort mycket för att stimulera: rekordlåga räntor, skattelättnader och ökade offentliga utgifter (bland annat på grund av kriget i Irak). Men 2004 är valår i USA, vilket talar för allt mer drastiska åtgärder senare i år för att säkra omval nästa år.

För ett år sedan tyckte jag att det var uppenbart att argumenten för en uppgång var för svaga (se "Omöjlig ekvation för USA"). Men tiden är på optimisternas sida, för stimulansåtgärderna blir starkare med tiden. Dessutom har förväntningarna på aktiemarknaderna fallit dramatiskt, vilket bevisas av fallande aktiekurser, och därmed är dagens förväntningar mycket lättare att överträffa.

Jag fortsätter därför att tro att aktiefonder kommer att bli vinnare under år 2003. Första kvartalet blev dåligt och resten av våren ser ut att bli trist. Men redan i juni kommer de professionella investerarna att ha fått tydliga signaler om hur utvecklingen har varit under andra kvartalet, och då kan det vara för sent att hoppa på för den som vill tjäna igen tidigare förluster.

Juni och juli

Förra året kom den stora börsnedgången under juni och början av juli, redan innan halvårsrapporterna hade publicerats. I år kan utvecklingen bli den omvända, när ökad försäljning och stigande vinster offentliggörs i slutet på juli så har aktiekurserna redan stigit. ”Köp på ryktet och sälj på nyheten” är ett gammalt talesätt på aktiemarknaden. Det omvända gäller förstås negativa nyheter och jag tror, som sagt ovan, att detta beteende förklarar en del av börsutvecklingen hittills under april.

Tyvärr tror jag att många fondsparare kommer att reagera betydligt mer långsamt. Min gissning är att det krävs sex månader med tydlig börsuppgång innan den breda massan fondsparare vågar lita på att botten är passerad. Om jag gissar rätt passerades botten den 12 mars och därmed är det först i september som det nuvarande inflödet till räntefonder kommer att flyttas till aktiefonder. Då har nog tyvärr merparten av årets börsuppgång redan skett.