Sju förlorade år
De senaste sju åren har månadssparande i aktiefonder varit en förlustaffär. Men lärdomen är inte att regelbundet sparande är dåligt, utan att det är dumt att köpa dyrt.
Generalindex, som mäter genomsnittet för aktierna på Stockholmsbörsen, har de senaste sju åren stigit 56 procent. Men du som började månadsspara sommaren 1995 i en fond som följt index utveckling har fram till i går kväll förlorat 14 procent av insättningarna.
Nästan lika illa är det om du hade valt en globalfond, som följt världsindex. Enligt MSCI har världens aktier från augusti 1995 till augusti 2002 i snitt stigit 55 procent, räknat i kronor. Men ett månadssparande som började för sju år sedan och har följt världsindex är i dag värt 3 procent mindre än insättningarna.
Att förlusten är större i Sverigefonden beror främst på att Stockholmsbörsen nådde en betydligt högre topp, vilket gav färre andelar till månadsspararen. Fast både Generalindex och världsindex har legat högre än i dag under större delen av de sju åren. Av 84 insättningar i Generalindex i exemplet ovan har 64 gjorts när index var högre än nu. Och 53 av 84 månader har världsindex stått högre än idag (se ”Månadsspar 7 år, Generalindex” och ”Månadsspar 7 år, världsindex”, länkar till höger).
Risken lika stor
Sju förlorade år, 84 månaders sparande som i dag är mindre värt än insättningarna, det är onekligen en besvikelse. De sparare som trott att månadssparande ger en trygg värdeökning har lärt sig att aktiesparande är lika riskabelt oavsett hur insättningarna görs.
Och de fondbolag som utlovat att månadssparande ger lägre risk, de har nog tappat i förtroende. Rådgivare hos banker och försäkringsbolag brukar påstå att det är säkrare och ger högre avkastning om man månadssparar. ”Du tjänar både om börsen går upp och om den går ned” brukar det heta, med motiveringen att man får fler fondandelar om fondkurserna faller.
Visst är det sant att man troligen får ett halvbra resultat om man månadssparar (eftersom man köper både billigt och dyrt), men risken att förlora de pengar man sätter in på toppen är fortfarande lika stor. Sanningen är att den som månadssparar tar precis lika stor risk med de pengar som redan är insatta som den som gjort en engångsinsättning. För när fondernas andelskurser faller, så faller de lika mycket, oavsett hur insättningarna är gjorda.
Inte ett dåligt råd
För ett år sedan gjorde jag en liknande jämförelse, då räknade jag fem år bakåt och skrev krönikan ”Dags öka månadssparandet”. På grund av den fortsatta börsnedgången så ger alltså nu även ett månadssparande de senaste sju åren ett negativt resultat.
Du som följt mitt råd för ett år sedan har hittills förlorat pengar. Men det var ändå inte ett dåligt råd, för det är faktiskt betydligt bättre om ett månadssparande inleds med en nedgång än med en uppgång. Nedgången innebär att man får flera fondandelar per månad och därmed lättare ett bra slutresultat. Betydligt värre är som sagt utvecklingen de senaste sju åren, som inleddes med en lång uppgång och avslutades med ett ras. Då får man färre och dyrare andelar per månad.
Tänk på att värderingen av aktier om 5 eller 10 år inte beror på nivån just idag. Du som sätter in pengar i aktiemarknaden tjänar därför på ju lägre aktiebörserna står i dag, för då får du fler aktier för pengarna. De enda som verkligen förlorar på de senaste två årens börsras är de som den här sommaren har sålt aktier, samt de som just nu går i pension (och får sin månadsutbetalning beräknad baserat på årets nivå).
Bra tillfälle att öka
Mitt resonemang för ett år sedan håller därför minst lika bra fortfarande. Nedgången innebär inte att man ska sluta månadsspara, den långsiktiga börstrenden är trots allt uppåtriktad. Nej, det gäller att se framåt, och efter en stor nedgång är det istället ett bra tillfälle att öka månadssparandet, eftersom chansen att få bra avkastning framöver har ökat.
En viktig lärdom av de senaste sju åren är istället att det alltid är dumt att köpa dyrt. Även månadssparare behöver följa med i börsutvecklingen och flytta sparandet till räntefonder om aktiebörserna stiger för högt. Eller åtminstone minska månadssparandet på de aktiemarknader som har stigit mest.
Nästan lika illa är det om du hade valt en globalfond, som följt världsindex. Enligt MSCI har världens aktier från augusti 1995 till augusti 2002 i snitt stigit 55 procent, räknat i kronor. Men ett månadssparande som började för sju år sedan och har följt världsindex är i dag värt 3 procent mindre än insättningarna.
Att förlusten är större i Sverigefonden beror främst på att Stockholmsbörsen nådde en betydligt högre topp, vilket gav färre andelar till månadsspararen. Fast både Generalindex och världsindex har legat högre än i dag under större delen av de sju åren. Av 84 insättningar i Generalindex i exemplet ovan har 64 gjorts när index var högre än nu. Och 53 av 84 månader har världsindex stått högre än idag (se ”Månadsspar 7 år, Generalindex” och ”Månadsspar 7 år, världsindex”, länkar till höger).
Risken lika stor
Sju förlorade år, 84 månaders sparande som i dag är mindre värt än insättningarna, det är onekligen en besvikelse. De sparare som trott att månadssparande ger en trygg värdeökning har lärt sig att aktiesparande är lika riskabelt oavsett hur insättningarna görs.
Och de fondbolag som utlovat att månadssparande ger lägre risk, de har nog tappat i förtroende. Rådgivare hos banker och försäkringsbolag brukar påstå att det är säkrare och ger högre avkastning om man månadssparar. ”Du tjänar både om börsen går upp och om den går ned” brukar det heta, med motiveringen att man får fler fondandelar om fondkurserna faller.
Visst är det sant att man troligen får ett halvbra resultat om man månadssparar (eftersom man köper både billigt och dyrt), men risken att förlora de pengar man sätter in på toppen är fortfarande lika stor. Sanningen är att den som månadssparar tar precis lika stor risk med de pengar som redan är insatta som den som gjort en engångsinsättning. För när fondernas andelskurser faller, så faller de lika mycket, oavsett hur insättningarna är gjorda.
Inte ett dåligt råd
För ett år sedan gjorde jag en liknande jämförelse, då räknade jag fem år bakåt och skrev krönikan ”Dags öka månadssparandet”. På grund av den fortsatta börsnedgången så ger alltså nu även ett månadssparande de senaste sju åren ett negativt resultat.
Du som följt mitt råd för ett år sedan har hittills förlorat pengar. Men det var ändå inte ett dåligt råd, för det är faktiskt betydligt bättre om ett månadssparande inleds med en nedgång än med en uppgång. Nedgången innebär att man får flera fondandelar per månad och därmed lättare ett bra slutresultat. Betydligt värre är som sagt utvecklingen de senaste sju åren, som inleddes med en lång uppgång och avslutades med ett ras. Då får man färre och dyrare andelar per månad.
Tänk på att värderingen av aktier om 5 eller 10 år inte beror på nivån just idag. Du som sätter in pengar i aktiemarknaden tjänar därför på ju lägre aktiebörserna står i dag, för då får du fler aktier för pengarna. De enda som verkligen förlorar på de senaste två årens börsras är de som den här sommaren har sålt aktier, samt de som just nu går i pension (och får sin månadsutbetalning beräknad baserat på årets nivå).
Bra tillfälle att öka
Mitt resonemang för ett år sedan håller därför minst lika bra fortfarande. Nedgången innebär inte att man ska sluta månadsspara, den långsiktiga börstrenden är trots allt uppåtriktad. Nej, det gäller att se framåt, och efter en stor nedgång är det istället ett bra tillfälle att öka månadssparandet, eftersom chansen att få bra avkastning framöver har ökat.
En viktig lärdom av de senaste sju åren är istället att det alltid är dumt att köpa dyrt. Även månadssparare behöver följa med i börsutvecklingen och flytta sparandet till räntefonder om aktiebörserna stiger för högt. Eller åtminstone minska månadssparandet på de aktiemarknader som har stigit mest.
