De globala ekonomiska utsikterna ser sämre ut för varje dag som går i takt med att ny information om tullar presenteras. För svensk del riskerar lågkonjunkturen att bli mer utdragen, varnar regeringen i sin budget som man lägger fram tillsammans med Sverigedemokraterna. I Regeringens prognos ser de en tillväxt i den svenska ekonomin på 2,1% 2025 och 2,8% 2026 - en alltför optimistisk syn med tanke på den senaste tidens utveckling, menar Swedbanks seniora ekonom Pernilla Johansson.
Finansminister Elisabeth Svantesson meddelade att regeringen tidigare sett goda förutsättningar för en återhämtning i den svenska ekonomin. Den återhämtningen är dock nu bruten, konstaterade finansministern och hänvisade till det pågående handelskriget.
I budgeten betonar regeringen att osäkerheten kring de amerikanska tullarna fortsatt är stor. Högre tullar, i värsta fall kombinerat med handelskrig, skulle kunna leda till en än mer utdragen lågkonjunktur.
Mot bakgrund av den fortfarande skakiga återhämtningen anser SEB:s ekonomer att dagens proposition är mycket försiktig, och de hade förväntat sig att mer stöd till hushållen och även till kommunerna skulle ingå i vårpropositionen.
”Uppenbarligen vill regeringen avvakta för att se om ekonomin vänder till det sämre, om så är fallet finns det gott om utrymme att agera. Ett annat skäl kan vara att regeringen vill fokusera på höstens budgetproposition (den sista före valet 2026) som vi räknar med blir lika expansiv som den för i år”, skriver SEB i en analys.
Utökat rotavdrag för att stödja byggsektorn och konjunkturen
Sedan tidigare har regeringen aviserat satsningar på 11,5 miljarder kronor i tilläggsbudgeten. Av dem läggs 5,8 miljarder på ett stimulanspaket – en rad satsningar som är tänkta att få i gång ekonomin.
Den största delen av summan, 4,35 miljarder kronor, läggs på en tillfällig höjning av rotavdraget. Regeringens förhoppning är att satsningen ska stötta byggbranschen, en bransch som haft en tuff period i ryggen med rekordmånga byggföretag som gick i konkurs under 2024. I stället för ett avdrag på 30% kommer företag att kunna dra av 50% av arbetskostnaden.
Det höjda avdraget gäller den 12 maj till 31 december 2025, och enbart arbeten som betalas efter den 11 maj. Rotavdragets storlek kan högst vara 50 000 kronor per person och år.
”Det finns många i branschen just nu som inte har jobb eftersom de stora projekten, bostäder, är vilande i väntan på att konjunkturen ska vända. Det är ett snabbt, enkelt och bra sätt att stimulera konjunkturen”, sade Svantesson.
Swedbanks Johansson påpekar dock att det är osäkert i vilken utsträckning detta kommer att stödja sektorn på ett effektivt sätt.
”En bredare stödåtgärd skulle vara att höja barnbidraget, som inte har justerats sedan 2018”, skriver Johansson.
I samband med att vårbudgeten presenterades stod det även klart att det tidigare tillägget i bostadsbidraget för barnfamiljer fasas ut den sista juni. Från och med januari 2025 trappade regeringen ned det tillfälliga tilläggsbidraget i bostadsbidraget för barnfamiljer från 40% till 25% av bostadsbidraget.
”Det här var tillfälligt och vi har hela tiden sagt att det kommer att fasas ut. Men sammantaget kommer vi fortsätta göra det som behövs för att stötta hushållen och dem som har det tuffast”, sade Svantesson på pressträffen.
Utökade försvarsutgifter och ny kärnkraft viktiga poster framöver
Under våren har flera stora förslag lagts fram som kommer att påverka statsfinanserna under flera år framöver med en betydligt större omfattning än nyheterna i dagens vårproposition, skriver SEB.
Det gäller bland annat försvarsutgifterna där regeringen har aviserat att man avser att öka försvarsutgifterna till ca 3-4% av BNP till 2030 och att detta delvis ska finansieras genom att låna totalt 300 miljarder kronor fram till 2034. På längre sikt, bortom 2034, kommer de permanent högre försvarsutgifterna att finansieras fullt ut genom omprioriteringar i budgeten.
”Regeringen för diskussioner med övriga riksdagspartier om hur frågan ska hanteras och i vilken takt upplåningen ska ersättas med budgetfinansiering. Detta kommer att tas upp i budgetpropositionen för 2026”, konstaterar Swedbanks Johansson och tillägger att den militära upprustningen hittills finansierats genom omfördelningar, bland annat genom att minska utgifterna för internationellt utvecklingssamarbete och ekonomisk trygghet för familjer och barn.
Utöver ökade försvarsutgifter presenterade även regeringen nyligen ett förslag om hur ny kärnkraft ska finansieras. SEB framhåller att det största oppositionspartiet, Socialdemokraterna, har sagt att de inte stödjer de nuvarande kärnkraftsplanerna och lyfter att det sannolikt krävs en bred politisk majoritet för att få med sig detta långsiktiga projekt.
”Vi räknar med att Socialdemokraterna så småningom kommer att stödja ny kärnkraft, men regeringen kommer att behöva kompromissa och någon upplåning för detta är inte trolig före 2027”, skriver SEB.
Kommer Riksbanken sänka räntan mer under 2025?
Riksbanken är det oberoende organ som ansvarar för att fastställa styrräntorna i Sverige, och dess beslut följs noga av marknaden.
Vid sitt senaste möte den 20 mars lämnade Riksbanken styrräntan oförändrad på 2,25%, ett drag som var vida väntat av marknaden. Vid den tidpunkten förväntade sig även majoriteten av prognosmakare och ekonomer att Riksbanken var klara med räntesänkningar i denna cykel, men sedan kom USA:s tullar och skakade om den globala ekonomin.
Med en fortsatt dämpad konjunktur, en svag arbetsmarknad, samtidigt som tullar och global osäkerhet grumlar utsikterna tror nu Swedbank att Riksbanken kommer att sänka räntan till 2,0% i augusti. Handelsbanken förutspår å andra sidan tre räntesänkningar, med en styrränta på 1,5% i september.
Regeringen tror däremot inte på några räntesänkningar under 2025 och 2026.
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
