Europeiska centralbanken väntas sänka räntan med ytterligare 0,25 procentenheter den 17 april, då beslutsfattarna navigerar mellan försämrade tillväxtutsikter i euroområdet och oförutsägbara globala handelsspänningar.
Den senaste tidens data och politiska utveckling har fått marknaderna att prisa in en inlåningsränta på mellan 1,50% och 1,75%i slutet av 2025, ned från 2,00% tidigare denna månad. Detta innebär minst tre ytterligare sänkningar efter april. Inlåningsräntan ligger för närvarande på 2,50%. Terminalräntan avser den punkt där en centralbank slutar att sänka eller höja räntan under cykeln och sammanfaller vanligtvis med att inflationen ligger på målet.
Vilka är ECB:s viktigaste räntor?
Från och med den 12 mars är ECB:s tre viktigaste styrräntor
- Ränta på inlåningsfaciliteten: 2,50%.
- Huvudsaklig refinansieringsränta: 2,65%.
- Marginallånefacilitet: 2,90%.
När är nästa ECB-möte 2025?
- 17 april 2025
- 5 juni 2025
- 24 juli 2025
- 11 september 2025
- 30 oktober 2025
- 18 december 2025
Marknadsoron gör det svårt att göra prognoser
Centralbankerna står inför en svår uppgift, säger Peter Goves, global chef för Fixed Income Strategy Developed Markets på MFS Investment Management. “Alla avkastningsprognoser och fundamentala prognoser blir snabbt inaktuella eftersom den rådande miljön är mycket föränderlig.” Under de senaste två veckorna har USA:s president Donald Trump skickat de globala aktie- och obligationsmarknaderna på en berg- och dalbana med sin skiftande tullpolitik.
“Nyheten om att Trump backar från tullarna är mycket positiv för marknaderna, och många säger att det värsta scenariot nu är borta från bordet. Men överhänget från handelskriget kommer sannolikt att kvarstå under en tid framöver. Marknaderna har redan reagerat positivt på nyheten, men investerarna är fortsatt försiktiga med att öka spänningarna med de höga tullar som återstår för Kina”, säger Michael Field, Morningstars chefsstrateg för europeiska aktiemarknader.
AXA hade prognostiserat en terminalränta på 1,5% i slutet av 2025 redan före den senaste marknadsnedgången.
“Vår prognos publicerades före den nuvarande fasen av turbulens på marknaden. Vi väntar på mer klarhet och reviderar inte vår prognos i nuläget”, säger Alessandro Tentori, CIO Europe på AXA Investment Management.
Hans utsikter inkluderar sänkningar i april och juni, eftersom det inte hålls något penningpolitiskt möte i maj, med ytterligare två sänkningar på 0,25 procentenheter under andra halvåret.
“Även om vi troligen är på väg in i neutralt territorium kommer ECB att vara fortsatt försiktig med tanke på alla de risker som fortfarande kan materialiseras”, säger Ulrike Kastens, seniorekonom för Europa på DWS.
Kastens tillägger: “Vid sitt senaste möte i mars uteslöt ECB inte ens en paus i räntesänkningarna. Men nu håller den nya handelsverkligheten på att ta över. Den betydande höjningen av tullarna på europeisk export till USA och den därmed sammanhängande osäkerheten har avsevärt ökat nedåtriskerna för ekonomin 2025, vilket centralbanken sannolikt kommer att motverka med en ytterligare sänkning av depositräntan med 25 punkter till 2,25%.”
ECB-rådet splittrat om räntorna
ECB:s viktigaste beslutsfattande organ verkar vara splittrat om den framtida policybanan: Den franska centralbankschefen Francois Villeroy de Galhau uttryckte i veckan stöd för snabba räntesänkningar i franska medier. Även om tulltvisten kommer att ha en betydande negativ inverkan på den ekonomiska tillväxten är disinflationstrenden i euroområdet solid, säger han. Förstärkningen av EUR mot USD kommer också att bidra till att hålla tillbaka pristrycket, säger han.
På den andra sidan av spektrumet ser Österrikes centralbankschef Robert Holzmann ingen anledning att sänka räntan i nuläget. “Efter allt jag har sett ser jag ingen anledning till att jag skulle ändra mig”, sade han vid en presskonferens på tisdagen, men lämnade dörren öppen för en förändring om data skulle motivera det.
Protokollet från ECB-rådets möte den 6 mars, som offentliggjordes den 6 april, bekräftade att det fanns en växande oenighet inom ECB-rådet.
ECB:s senaste styrränteförändringar
ECBinledde sin räntesänkningscykel i juni, tog en paus i juli och återupptog sina ränteändringar i september, oktober, december, januari och mars och sänkte styrräntan med totalt 1,5 procentenheter.
Vad innebär tullar för inflationen i euroområdet?
Medan de flesta ekonomer är överens om att tullarna kommer att påverka tillväxten i euroområdet negativt är deras effekt på inflationen mindre tydlig.
Billigare varor från Kina, lägre energipriser och en starkare EUR mot USD är disinflationistiskt, säger DWS:s Kastens. “ECB:s lönetracker fortsätter att indikera att det förhandlade lönetrycket lättar, även om tjänsteinflationen kommer att förbli förhöjd under 2025”, säger hon.
Tullar kan dock leda till flaskhalsar i utbudet som kan pressa priserna högre, enligt ett dokument från den österrikiska nationalbanken.
Inflationen i euroområdet steg med 2,2% i årstakt i mars, enligt Eurostats snabbestimat, vilket var lägre än 2,3% i februari och i linje med prognoserna.
DWS prognostiserar en total inflation på 2,3% under 2025, med en nedgång till 2% under andra halvåret, vilket är i linje med ECB:s inflationsmål på 2% på medellång sikt.
ECB-möte den 17 april: Vad kan vi förvänta oss?
ECB:s observatörer förväntar sig att centralbanken kommer att hålla tyst om framtida räntesänkningar.
“Det är mycket svårt för centralbanker att ge rigid framåtblickande vägledning. Men vad centralbankerna kan göra är att upprätthålla en tydlig kommunikation om sitt åtagande för prisstabilitet och dess databeroende, möte-för-möte-strategi. ECB har varit mycket tydliga med att de kommer att följa data som beskrivs i reaktionsfunktionen”, säger Peter Goves på MFS.
I mitten av mars redogjorde ECB:s ordförande Christine Lagarde för ECB:s ramverk för beslutsfattande, som är uppbyggt kring tre viktiga pelare i reaktionsfunktionen:
- Inflationsutsikterna
- Dynamiken i det underliggande pris- och lönetrycket
- Penningpolitikens transmission
“Även om inga nya tillväxt- och inflationsprognoser kommer att presenteras vid mötet i april kommer en nyckelfråga vid presskonferensen sannolikt att handla om tullpolitikens inverkan på inflationen”, säger Kastens på DWS.
“Givet den höga nivån av osäkerhet förväntar vi oss ingen förändring i ECB:s kommunikation: databeroende och beslut som fattas möte för möte.”
Även om uppdaterade tillväxt- och inflationsprognoser väntas först i juni kommer alla tecken på avvikelser från ECB:s utsikter i mars att följas noga. “Negativa tillväxtrevideringar är förståeligt nog troliga i juniprognoserna”, säger MFS:s Goves.
Trumps tullar: En utmaning för euroområdets tillväxt
Tarifferna väntas allmänt dämpa euroområdets tillväxt. I sin marsprognos reviderade ECB redan ned sina prognoser - till 0,9% för 2025, 1,2% för 2026 och 1,3% för 2027. Sentimentindikatorer som Sentix eurozone sentiment index och HCOB eurozone manufacturing PMI har fallit på senare tid och ekonomer förväntar sig att effekterna kommer att synas i hårddata från maj och framåt.
På onsdagen nedgraderade UBS sina tillväxtutsikter för euroområdet till 0,5% 2025 från 0,9% och till 0,8% 2026 från 1,1%. Men högre finanspolitiska utgifter i EU och Tyskland väntas leda till en återhämtning 2027, enligt banken. Tysklands inkommande koalitionsregering har kommit överens om ett stimulanspaket på flera miljarder EUR, och analytiker tror att det kan gynnas oproportionerligt jämfört med sina kamrater i euroområdet.
Kurvan för tyska Bund-räntor blir brantare mot bakgrund av räntesänkningar och tulloron
De förväntade räntesänkningarna har pressat ned den främre delen av avkastningskurvan för obligationer i euroområdet, i synnerhet för tyska 2-åriga obligationer.
Däremot har obligationsräntor med längre löptider stigit de senaste månaderna, drivet av förväntningar om ökade obligationsemissioner efter att Tyskland i början av mars annonserade ökade offentliga utgifter.
“Obligationer upplevde sin mörkaste dag i euroområdets historia den 5 mars, då räntan på indexet för 10-åriga obligationer steg med 30 punkter”, säger AXA:s Tentori.
“Marknadens starka reaktion är kopplad till det faktum att Berlin går bortom rollen som förespråkare för en ortodox finanspolitik och använder sitt stora finanspolitiska utrymme för strukturprojekt. Detta skulle kunna signalera en stor förändring i Europas ekonomiska förutsättningar.”
Stödet för den tyska 10-åriga obligationen intensifierades i veckan när handelsspänningar ifrågasatte amerikanska statsobligationers status som säker tillflyktsort och investerare köpte obligationer som säkra tillgångar.
Hur påverkar räntesänkningar marknaderna?
Aktiemarknaderna tenderar att stiga vid förväntade räntesänkningar. På obligationsmarknaderna innebär sjunkande räntor lägre avkastning, vilket driver upp obligationspriserna. Lägre räntor gör också befintliga obligationer, och i synnerhet de som redan emitterats under en period med höga räntor, mer attraktiva för avkastning.
Samtidigt kommer kontantsparräntorna på bankkonton sannolikt att sjunka, vilket är till nackdel för spararna. De räntor som spararna får beror främst på inlåningsfaciliteten, som definierar den ränta bankerna får för att sätta in pengar hos ECB över natten. Låntagare gynnas däremot av lägre räntor eftersom konsumentskulder och bolån blir billigare.
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
