Europeiska aktier handlades kraftigt lägre och de globala obligationsmarknaderna var i gungning på onsdagen när så kallade ömsesidiga tullar med 60 handelspartners, inklusive en tull på 104% på Kina, trädde i kraft.
Stoxx Europe 600-indexet återupptog sin nedgång, ledd lägre av hälsovårdsaktier inklusive Novartis NOVN, Sanofi SAN och Roche ROG. I London stängde AstraZeneca AZN, den största aktien i FTSE 100-indexet, nästan 7% lägre.
S&P 500-indexet och det tekniktunga Nasdaq 100-indexet gjorde båda blygsamma vinster i den tidiga amerikanska handeln. Amerikanska läkemedelsaktier, inklusive Pfizer PFE, Eli Lilly LLY och Merck MRK, följde sina europeiska motsvarigheter lägre.
”Marknaden vet inte var den är”, sade Michael Field, chefstrateg på Morningstar för de europeiska marknaderna, på onsdagen. ”Ingen kunde räkna ut tisdagens uppåtgående rörelse: det finns ingen tydlig väg, vi kommer sannolikt att se upp- och nedgångar härifrån tills tullsituationen läggs till sängs på det ena eller andra sättet.”
Tariffer för läkemedel är nära förestående
Detta kommer efter att USA:s president Donald Trump sa på tisdagskvällen att han ” mycket snart kommer att tillkännage en stor tull på läkemedel”, i ett försök att flytta läkemedelstillverkningen till USA.
Enligt Ailsa Craig och Marek Poszepczynski, förvaltare av Schroders International Biotechnology Trust (IBT), ”återstår det att se den omedelbara effekten av de nyligen aviserade amerikanska tullarna, särskilt eftersom vi ännu inte vet om ömsesidighet kommer att införas av de berörda länderna”.
”Gränsen mellan bioteknik och läkemedel är otydlig och det är oklart i vilken utsträckning bioteknikföretag med behandlingar som redan finns på marknaden kommer att påverkas”, säger de. ”Mindre bioteknikföretag som ännu inte har några intäkter kommer att påverkas mindre av tullarna eftersom de ännu inte har några produkter att handla med. Vissa av dessa företag kan dock vara beroende av komplexa internationella leveranskedjor för forskning och utveckling. Tullar kan därför höja utvecklingskostnaderna eller bromsa utvecklingen.”
Upptrappningen av tullarna fortsätter
Från och med onsdag inför USA en tull på 20% på varor som importeras från EU och en tull på 10% på varor från Storbritannien, vilket är den basnivå som infördes för de flesta större handelspartner under helgen. Medan EU:s tjänstemän inte har formulerat något svar på avgiften, slog Kina tillbaka mot sin 34-procentiga tull med en 34-procentig vedergällningstull mot USA. Trump höjde därefter USA:s totala tullar mot Kina till 104%.
Vid slutet av de asiatiska handelstimmarna var de kinesiska aktierna i stort sett oförändrade jämfört med tisdagens stängning. Kina hade signalerat en allmän vilja att samarbeta med USA i en vitbok om handel som den kinesiska regeringen publicerade på onsdagen. Förhoppningarna om en lösning i tullkonflikten mellan USA och Kina grusades på onsdagseftermiddagen när Kina återigen höjde sina egna tullar mot USA, till 84 procent.
Ungefär samtidigt gick Europeiska unionen med på att införa en tull på 25% på en begränsad uppsättning amerikanska produkter, inklusive vissa jordbruksvaror och aluminium. Avgiften kommer att påverka den amerikanska exporten med cirka 22 miljarder euro per år.
Turbulent på den globala obligationsmarknaden
Statsobligationer såldes också på onsdagen när investerare byggde upp sina kontantallokeringar för att möta en plötslig ökning av osäkerhet och volatilitet. Räntorna på amerikanska 10-åriga statsobligationer, som rör sig i motsatt riktning när obligationspriserna sjunker, ökade till nästan 4,5%. Så sent som i måndags hade räntorna varit så låga som 3,9% då det var stor efterfrågan på säkra tillgångar.
”Scenariot ‘sälj Amerika’ blir påtagligt igen, eftersom statsobligationer och amerikanska aktier är under press”, sade Francesco Pesole, valutastrateg på ING. ”Det kan vara en mycket giftig kombination för dollarn. Marknaderna straffar tydligt amerikanska tillgångar igen efter att 104% kinesiska tullar sparkade in.”
US Dollar Index förblev nära den lägsta nivån sedan oktober förra året, som den nådde i slutet av föregående vecka. Råoljepriserna fortsatte sin nedgång, och Brent-terminen testade 60-dollarsnivån för första gången sedan pandemin.
Sara Silano och Christopher Johnson bidrog till den här artikeln.
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
