För en vecka sedan kunde man läsa marknadsbedömare som menade att “befrielsedagen” skulle sätta stopp för den osäkerhet som pressat aktiemarknaden sedan president Donald Trump tillträdde. Vissa förutspådde en “sälj ryktet, köp fakta”-handel när hans planer var klara.
Det är fel. Osäkerheten är större än någonsin. Resultatet är skador på portföljerna i en historisk skala.
Om inte Trumps handelskrig snabbt avblåses behöver investerare inte blicka långt tillbaka för att se hur stor och långvarig denna störning av den globala ekonomin kan bli. Tänk bara på hur effekterna av den globala finanskrisen 2008 kunde märkas i form av låga räntor under mer än ett decennium, fram till den inflationsökning som följde på covid-19-pandemin. På många sätt är de ekonomiska och politiska svallvågorna från pandemin i allra högsta grad fortfarande kvar hos oss.
Varför marknader “hatar osäkerhet”
Uttrycket “marknaderna hatar osäkerhet” används för ofta. Men det ligger till grund för vad långsiktiga investeringar handlar om, särskilt när det gäller aktier. Att välja en aktie innebär att man måste förutse vad dess värde kommer att vara i framtiden jämfört med idag. En central del av detta är lönsamhet, vilket kräver en känsla för kostnaderna för vad ett företag gör, vad det kan ta ut och hur väl det kan upprätthålla och utveckla sin verksamhet. Morningstars ekonomiska vallgravsbetyg passar in i denna mall, där våra analytiker avgör om ett företag har en konkurrensfördel som kommer att pågå de närmaste 10-20 åren.
Framtiden är naturligtvis alltid osäker. Men ju mindre klarhet investerarna har, desto svårare blir det att värdera investeringarna. Ju större osäkerheten är, desto mer kommer investerarna att diskontera det framtida värdet av investeringarna. Med andra ord kräver de lägre priser.
En ny världsordning för handeln
Med en enda svårläst affisch tog Trumps presskonferens om tullar osäkerheten till en helt ny nivå genom att kasta omkull globala handelsnätverk som byggts upp under flera decennier.
Detta börjar med den enkla frågan om hur länge tullarna kommer att finnas kvar. Som vanligt sedan Trump återvände till makten har administrationen skickat motstridiga signaler, ibland säger man sig vara öppen för förhandlingar och andra gånger antyder man att tullarna är här för att stanna. På söndagen sa Trump att tullarna kommer att finnas kvar tills USA:s handelsunderskott försvinner. (Preston Caldwell, seniorekonom på Morningstar i USA, har förklarat varför han redan före Trumps uttalande trodde att tullarna inte skulle leda till detta).
Osäkerheten kring hur länge tullarna kommer att gälla, på vilken nivå och hur andra länder kommer att reagera innebär att de otaliga företag som påverkas av tullarna inte kan förutsäga vad deras kostnader kommer att bli eller vad konsumenterna kommer att behöva betala för deras produkter.
“Okända faktorer” oroar marknaderna
Men osäkerheten går djupare än hur mycket en bil kommer att kosta i sommar, eller priset på parmesan.
Som exempel på hur chocker kan påverka ekonomin långt efter att en händelse är över nämner Caldwell pandemin och dess inverkan på ekonomin. “Den här typen av regimskifte är så ovanligt att historiska data och modeller som härletts från dessa endast är en bästa gissning”, säger han. “När vi ser tillbaka på pandemin hade vi ingen aning om vilka konsekvenser det skulle få om vi plötsligt stängde av och vände om i den globala ekonomin. Detsamma gäller när vi försöker ställa om från globala till inhemska leveranskedjor. Det kommer också att ta tid innan de fulla effekterna visar sig, precis som det tog ungefär ett år av ansträngda leveranskedjor under pandemin innan saker och ting verkligen började falla sönder i mitten av 2021.”
Om vi tänker på finanskrisen 2008 var räntorna fortfarande extremt låga långt efter Lehman Brothers och fastighetsmarknadens kollaps. Under krisen uppstod omedelbar panik över huruvida det finansiella systemet som vi känner det ens skulle överleva. Men även när förhållandena hade stabiliserats fortsatte krisen i flera år på en mängd olika sätt, vilket minskade obligationernas förmåga att ge avkastning och drev på de höga värderingarna av tillväxtaktier ända fram till pandemin.
Och så finns det “okända okända”, som Caldwell uttrycker det, såsom “en varaktig försämring av det globala förtroendet för den amerikanska ekonomin”.
Dollarns fall som en kanariefågel i kolgruvan
Denna försämring kan potentiellt komma till uttryck genom nedgången i värdet på USD. Det är en anomali i kristider, då globala investerare vanligtvis söker sig till säkerheten i USD och amerikanska tillgångar.
Caldwell pekar dessutom på ett ekonomiskt samband mellan nivån på USD och tullar. “En ökning av den genomsnittliga tullsatsen med cirka 20% bör leda till en förstärkning av USD med 5-10%, beroende på omfattningen av de utländska tullåtgärderna”, säger han.
Den här gången verkar investerarna tycka att det kan vara som att springa in i ett brinnande hus istället för ut ur det, att köpa USD. Denna nedgång “tyder på att den motverkande kraften i form av minskad aptit på att placera kapital i USA är ganska stor”, säger Caldwell.
Om USD:s fall skulle förebåda en varaktig förändring i de globala kapitalflödena kan det få betydande konsekvenser. Det skulle kunna innebära att det blir svårare för USA att finansiera sin enorma statsskuld, vilket i sin tur skulle kräva högre räntor på obligationer, vilket skulle slå igenom i ekonomin genom högre bolåneräntor och göra det dyrare för företag att finansiera sin tillväxt.
Samtidigt är en svagare USD inflationsdrivande, vilket kan göra det svårare för Federal Reserve att sänka räntan. Det är särskilt fallet när, som Fed-chefen Jerome Powell klargjorde i fredags, tullar bidrar till det uppåtriktade trycket på inflationen.
Det finns en viktig skillnad mellan den nuvarande krisen och både 2008 års kris och pandemin. “År 2008 kunde man inte ‘öppna upp’ en bubbla som höll på att spricka”, säger Caldwell. “På samma sätt kunde regeringen under pandemin bara mildra de ekonomiska konsekvenserna, inte bota pandemin helt och hållet.” Men när det gäller tullar är det en annan sak. Caldwell säger att “mer än 90% av skadan kan göras ogjord om tullarna snabbt upphävs och det finns ett trovärdigt löfte om att inte återinföra dem”.
Fram till dess råder osäkerhet.
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
