Varför föll statsobligationsräntorna efter beskedet om tullarna?

I USA föll den tioåriga statsobligationen under 4% den 4 april, till nivåer som inte setts sedan februari 2024, medan den öppnade något högre på måndagen. I Italien föll den 10-åriga BTP-räntan under 3,7% på fredagen och sjönk därmed tillbaka från en topp på nästan 4% som nåddes efter beskedet om att Tysklands “skuldbroms” skulle upphöra i början av mars. I skrivande stund återhämtar den sig runt 3,8%. Den mest betydande rörelsen var dock den för den tioåriga tyska bundräntan, som används som riktmärke för euroområdet, som föll till 2,5% efter att ha toppat på 2,9% under första halvan av förra månaden. Ännu större var nedgången i räntan på den tvååriga tyska statsobligationen, som föll med mer än 9% på måndagsmorgonen.

Vilka är orsakerna till de sjunkande statsobligationsräntorna?

Beskedet om tullar mot Europa och andra länder på “befrielsedagen” och Kinas snabba svar ledde till en våldsam omprövning av de ekonomiska tillväxtutsikterna och inflationsuppskattningarna, särskilt i USA, men även i resten av världen.

“Amerikanska statsobligationer innehåller en sannolikhet för recession som inte är obetydlig och inte långt ifrån de 30-35% som ekonomer förutspår”, säger Marco Piersimoni, co-head Euro multi asset på Pictet Asset Management, till Morningstar.

Framtidsscenariot i USA är dock fortsatt svårtolkat. Preston Caldwell, Morningstars seniorekonom för USA, kallade Trumps tullar för “en självförvållad ekonomisk katastrof” för USA och ser nu oddsen för en recession till 40-50% under nästa år.

I eurozonen verkar situationen vara lättare att tolka. Enligt Mauro Valle, räntechef på Generali Asset Management, kan tullarna få en “måttlig” negativ effekt på tillväxten, vilket kommer att kompenseras av tyska finanspolitiska satsningar mot slutet av 2025 och under 2026. I en kommentar daterad den 4 april tror Valle också att inflationen i euroområdet kommer att fortsätta att sjunka under de kommande månaderna, vilket gör det möjligt för Europeiska centralbanken att sänka räntan vid kommande möten och eventuellt sänka den till under 2% om det behövs.

BTP-Bund-spreaden stiger

Men i euroområdet finns det olika verkligheter och vissa verkar mer sårbara än andra, eftersom de har en högre statsskuld. Detta återspeglas i spreaden, dvs. skillnaden mellan den tyska Bund och andra länders statsobligationer, som har stigit kraftigt de senaste dagarna.

På måndagsmorgonen uppgick spreaden mellan den italienska BTP:n och den tyska Bund till cirka 125 punkter, en nivå som inte setts sedan november förra året och som framför allt förklaras av det kraftiga räntefallet i Tyskland. Spreaden mot andra statsobligationer som spanska bonos eller franska OAT steg också kraftigt, då räntorna föll kraftigare än för italienska statsobligationer.

“Inom blocket är det bara Tyskland som har kvar ett betydande finanspolitiskt manöverutrymme, vilket potentiellt kan absorbera en del av chocken”, förklarar Daniele Bivona, portföljförvaltare AcomeA SGR. “Frankrike, Italien och de andra länderna i halvkärnan och periferin har däremot redan en utsatt position för de offentliga finanserna, vilket gör en endogen expansiv respons osannolik.”

För Bivona är ECB:s roll avgörande i detta sammanhang, som “skulle kunna överraska i duvaktig bemärkelse, med en djupare nedskärningsrunda än vad marknaden för närvarande förväntar sig. ECB:s ingripande skulle vara den enda verkligt paneuropeiska transmissionskanalen”.

Investerare flyr till säkra tillgångar

Rädslan för ett fullskaligt handelskrig, tillsammans med osäkerhet kring ekonomin och den geopolitiska utvecklingen, ledde till kraftiga försäljningar på aktiemarknaderna, vilket fick till följd att investerare sökte sig till mindre riskfyllda tillgångar som statsobligationer och till säkra tillgångar som guld. Den ökade efterfrågan drev upp priserna och sänkte räntorna.

Mot bakgrund av en makroekonomisk bakgrund med ökad sårbarhet har fondförvaltarna intagit en försiktig och flexibel hållning. “Vi är redo att snabbt ombalansera portföljen om den politiska utvecklingen, handelsutvecklingen eller marknadsutvecklingen skulle kräva det”, säger AcomeA SGR:s Bivona, som anser att bunds och österrikiska statsobligationer har “en gynnsam risk/avkastningsprofil ur ett defensivt perspektiv”. Periferin framstår däremot som mer bräcklig. “Vi har initierat en taktisk kort positionering på BTP-Bund-spreaden, mot bakgrund av stigande politisk risk och fundamenta som kan försämras ytterligare vid en global inbromsning, vilket skulle kunna resultera i en negativ tillväxtdifferens mot Tyskland. Den största risken i detta sammanhang är den politiska fragmenteringen av unionen”, säger han.

Slutligen anser Bivona att brittiska statsobligationer (Gilt) med löptid till 2045 och amerikanska inflationsskyddade obligationer (TIPS) med löptid till 2051 utgör “två värdeankare” i den långa änden av avkastningskurvan.

Vincent Chaigneau, analyschef på Generali Investments, medger att han föredrar räntepapper och att han kommer att återvända till aktiemarknaden när det finns tecken på en nedtrappning av handelskriget. Valle, Generali Asset Management, förklarar att han “behåller en måttlig övervikt i obligationer och övervakar 2,5%-nivån för att besluta om han ska minska eller inte” och tillägger att kreditspreadarna har ökat, men att större spreadar kompenseras av lägre räntor, så det finns ingen betydande smärta för krediter just nu.

I Robecos senaste kreditutsikter betonas att det är viktigt att “undvika namn som kommer att påverkas särskilt mycket av handelskriget, särskilt de fall som inte är fullt inprisade av marknaden”, men samtidigt säger förvaltarna i en kommentar den 7 april att de är redo att göra fynd om de hittar dem bland aktier som kommer att överreagera på oro, men som har solida fundamenta.

Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.