USA:s President Donald Trumps införande av 20-procentiga tullar på europeiska varor och tjänster fick omedelbar effekt på europeiska börser som föll på torsdagen. När sedan Kina svarade med egna tullar på fredagen utökades börsfallen.
“Handelshinder är särskilt negativa för ett exportberoende land som Sverige”, sade vice riksbankschef Anna Breman i ett tal i Kiruna tidigare i år och tillade att handelshinder tenderar att ge högre inflation.
Detta kommer i ett skede då Riksbanken sänkt styrräntorna med 1,75 punkter från i maj i fjol då inflationen återigen ansågs vara under kontroll. Marknaden oroar sig nu för huruvida Riksbankens delikata inflationsdämpande manövrering kommer slås ur spel samtidigt som ett annalkande handelskrig kan tynga den ekonomiska återhämtningen. Effekterna på inflationen är mindre tydliga - medan billiga varor från Asien kan pressa ned vissa priser kommer USA:s motåtgärder att lyfta andra.
Globala tullar kan ge effekter på svensk inflation
På fredagsmorgonen kom snabba inflationssiffror för svensk del in lägre än väntat och inom räckhåll för målnivån på 2%, troligtvis en lättnad för Riksbanken. Men det är Trumps tullkrig som är på allas läppar och som skapar stor osäkerhet – inte bara i USA utan även för svensk ekonomi.
”Inflationsutsikterna har blivit mycket mer komplicerade med det pågående handelskriget, försvarsutgifterna, den snabba förstärkningen av SEK och den potentiella kinesiska exportomläggningen från USA till Europa”, skriver Swedbanks ekonom Carl Nilsson.
Enligt Amanda Sundström, FI- och FX-strateg SEB, är det inte helt uppenbart vilken effekt tullarna har på inflationen i Europa och Sverige, och mycket hänger fortfarande på hur omvärldens svar ser ut och påverkan på globala värdekedjor.
”Riksbanken lyfte ett tullscenario med högre inflation i sin senaste rapport, men man kan också tänka sig en situation där överutbud både från Asien och Europa – export som annars hade gått till USA – faktiskt pressar ned svenska priser”, säger strategen i en kommentar. ”Däremot kan man nog med övertygelse utgå från att tullarna får en negativ effekt på tillväxten, något som också skulle kunna dämpa inflationstrycket längre fram. Men osäkerheten är mycket hög, och det troligaste är fortfarande att Riksbanken fortsätter med sin avvaktande inställning.”
Svenska kronan stärks till högsta nivån på tre år
Sedan inledningen av året har samtidigt den svenska kronan visat på styrka mot dollarn, en utveckling som dock förstärktes kraftigt i samband med de annonserade tullarna. Det här är en rörelse som förvirrar många marknadsaktörer.
“Kronan har en hårdkodad historia som säger att FX-marknaden säljer kronan i tider av stress och köper dollar. Det tycks inte gälla nu”, skriver Nordeas seniora analytiker Henrik Unell.
I samband med att Stockholmsbörsen föll som en sten på torsdagen, då handelstullarna innebär en “korseld mot svenska exportbolag som är beroende av global handel, svag krona och stark dollar”, så har inte den relativa kronstyrkan något med aktieflöden att göra här och nu menar analytikern, utan pekar i stället på fortsatta fondflöden ut ur globalfonder som till 70% är dollarfonder.
Den svenska kronan kan fortsätta att stärkas under året, men SEB:s Sundström menar att rörelsen ska ses i ljuset av att banken tror på en tydlig ekonomisk återhämtning i svensk ekonomi under de kommande åren.
”Osäkerhet och ett vikande konsumentförtroende gör dock att vi ser en del risker för vår tillväxtprognos i närtid. Försämras riskaptiten och det ekonomiska läget ytterligare kan kronan få svårt att fortsätta prestera som den gjort sedan årsskiftet”, säger strategen som samtidigt konstaterar att hon tror att Riksbanken är rätt nöjda med att kronan stärkts.
”Liksom vi betraktar de den som undervärderad, och en starkare krona hjälper dessutom till att dämpa inflationstrycket något. Det gör Riksbankens balansgång lite enklare”, tillägger strategen.
Kan tullkriget leda till att Riksbanken tvingas sänka styrräntan igen?
De senaste dagarnas utveckling med tydligt lägre ränteförväntningar i omvärlden, en välkommen överraskning på nedsidan i inflationen och risken för sämre tillväxt innebär att risken för eventuella räntehöjningar har minskat, konstaterar Sundström som pekar på att arbetsmarknaden och konsumentsidan blir viktiga för Riksbanken här i närtid.
”Även om inflationen var lite lägre än väntat är den fortfarande tydligt högre än målet, och ribban för en räntesänkning i närtid är därför hög. Men om situationen förvärras tydligt kan räntesänkningar ändå åter stå på agendan. Inflationslättnaden ger också Riksbanken mer manöverutrymme att följa med andra centralbanker och sänka räntan i ett läge där de finansiella och ekonomiska utsikterna försämras markant.”
Kommande räntebesked från Riksbanken:
- 8 maj
- 18 juni
- 20 augusti
- 23 september
- 5 november
- 18 december
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
