Det framgår av protokollet från det senaste penningpolitiska mötet som ägde rum den 19 mars.
Protokollet visar att det diskuterades mycket kring inflationsuppgången som har setts senaste tiden.
Vice riksbankschef Per Jansson sa i sitt anförande att inflationen har stigit ganska mycket sedan Riksbankens senaste penningpolitiska möte. Det finns dock starka skäl till att tro att uppgången inte kommer att vara bestående, uppgav Jansson.
“Det är hävdvunnet att man i penningpolitiken bör se igenom tillfälliga inflationsvariationer, både uppåt och neråt. Men i rådande läge, där den svenska konjunkturen fortfarande behöver så mycket penningpolitiskt stöd som bara möjligt och det finns stora risker för att även svensk ekonomi drabbas av påtagligt ogynnsamma förändringar från omvärlden, är det särskilt viktigt att inte skapa några onödiga förväntningar om att en åtstramning i penningpolitiken är nära förestående.”
Han avslutade med: “Min bild är alltså inte att styrräntan, så som vissa nu spekulerar i, snart kommer att behöva höjas. Det är bara om förtroendet för inflationsmålet börjar hotas som jag tycker att sådana förväntningar är motiverade.”
Förste vice riksbankschef Anna Breman:
“Jag stödjer förslaget att lämna styrräntan och räntebanan oförändrad. Men, om inflations-och konjunkturutsikterna ändras kommer vi att agera. Trots oron i omvärlden gör jag sammantaget bedömningen att de svenska inflations- och konjunkturutsikterna är goda.”
Breman diskuterade bland annat om räntebanan.
“Räntebanan signalerar att styrräntan väntas vara oförändrad, men det är viktigt att ha med sig att vi kommer att agera om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det. Penningpolitiken är framåtblickande, och om händelser inträffar som riskerar att ge varaktigt för hög eller låg inflation är det viktigt att vi agerar snabbt med höjd eller sänkt styrränta.”
Vice riksbankschef Anna Seim tog tillfället i akt och diskuterade hur hon bedömer att dagens situation skiljer sig från inflationsuppgången som inleddes vintern 2021/22 och hur Riksbanken kan bedriva en förutsägbar penningpolitik i detta osäkra läge.
“Det finns mycket att säga om inflationsuppgången våren 2022, men låt mig fokusera på varför jag bedömer att situationen är annorlunda nu. Fyra faktorer som gjorde att inflationen steg kraftigt då var (i) persistenta effekter av pandemirelaterade utbudsstörningar; (ii) Rysslands illegala invasion av Ukraina; (iii) en uppdämd efterfrågan i spåren av pandemin; (iv) att många hushåll hade ackumulerat stark köpkraft på grund av ett högt sparande under pandemin.
Vice riksbankschef Aino Bunge uppgav att en central fråga inför mötet har varit att analysera orsakerna till uppgången i inflationen och om de bedöms påverka inflationen även på sikt.
“En viktig orsak till inflationsuppgången är att betrakta som beräkningsteknisk och har att göra med den årliga uppdateringen av vikterna i KPI och den så kallade korgeffekten. Förutsatt att korgeffekten blir mer normal nästa år upphör pressen uppåt på inflationen, och därför bör den här faktorn i sig själv inte föranleda en ändring av den penningpolitiska planen.”
Riksbankschef Erik Thedéen uppgav att det finns skäl att tro att den senaste tidens uppgång i inflationen är övergående. Men utvecklingen manar trots det till vaksamhet.
“Det går inte att utesluta att prisökningarna är ett tecken på en ny dynamik i prissättningsbeteendet hos företagen. Det finns alltid en risk, när prisökningstakten stiger, att inflationsförväntningarna påverkas och att dessa förväntningar om högre framtida priser börjar påverka dagens priser.”
Han sa också förtroendet för inflationsmålet är dock fortsatt högt bland allmänheten, något som minskar risken att högre inflationsförväntningar ska börja påverka hur företagen sätter sina priser.
“Vi har därför ett visst utrymme att se igenom uppgångar i inflationen, om vi bedömer att de är övergående.”
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
