Efter en räntesänkning i januari väntas Riksbanken lämna styrräntan oförändrad vid marsmötet då en högre inflation än väntat under årets första månader sätter käppar i hjulen för fortsatta räntesänkningar.
Riksbanken sänkte styrräntan för första gången i maj 2024 sedan den rekordsnabba räntehöjningscykeln tog fart våren 2022. Totalt har Riksbanken levererat sex räntesänkningar sedan toppen ifjol, vilket tog styrräntan från 4,0% till 2,25%. Marknaden anser nu att vi har nått slutet på denna räntesänkningscykel, med viss oro för att räntan kan behöva höjas igen.
Styrräntan i Sverige
• Ligger för närvarande på 2,25%
• Riksbanken väntas lämna räntan oförändrad vid mötet i mars
• Följande räntebesked är 8 maj, 18 juni och 20 augusti
Högre inflation än väntat i januari och februari stänger dörren för fler räntesänkningar
Den svenska inflationstakten kom in högre än marknaden hade förväntat sig för både januari och februari. KPIF-inflationen, som är det mått som Riksbanken använder där ränteeffekter är borträknade, har nu återigen klättrat över målnivån på 2%.
”Efter en påtagligt högre inflation i början av 2025 är det nästan säkert att Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad i mars”, skriver SEB i en analys.
Handelsbankens ekonomer håller med och konstaterar att det växte en oro för en alltför hög inflation bland vissa ledamöter redan innan utfallet i februari – en oro som sannolikt har förstärkts.
”Därtill har den senaste tidens data stärkt bilden av en pågående svensk ekonomisk återhämtning, med starkare BNP-tillväxt än väntat i slutet av 2024”, tillägger storbanken i en analys.
Kompott av stökig omvärld, återhämtning i ekonomin och starkare krona gör läget svårbedömt
Samtliga fyra storbanker är nu överens om att Riksbanken kommer hålla styrräntan oförändrad på 2,25% under de närmaste åren. Samtidigt finns det en hel del faktorer som kan påverka den svenska ekonomin och i sin tur Riksbankens agerande framöver. Exempelvis lyfter Handelsbanken att ökade offentliga investeringar i Tyskland och eventuellt andra europeiska länder kan ge mer stöd från exporten än vad som tidigare antagits.
”Mot detta står en ökad osäkerhet om den globala handeln och den geopolitiska utvecklingen, inte minst dess effekter på hushåll och företag. Osäkerheten riskerar att dämpa investeringsbesluten och leda till att hushållen skjuter upp större inköp”, tillägger storbankens ekonomer. Utöver detta har stigande europeiska räntor pressat upp svenska räntor, vilket kan bidra till mer dämpade ekonomiska utsikter.
”Den svenska kronan har dessutom stärkts betydligt på senare tid, vilket delvis motverkar inflationsriskerna och tynger exporttillväxten”, förklarar Handelsbanken som därmed drar slutsatsen att Riksbanken sannolikt inte ser några skäl att justera sin ränteprognos i någon riktning.
Kommer Riksbanken tvingas höja styrräntan igen?
Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson ser dock att risken har svängt påtagligt i deras prognos på styrräntan, från sänkning till höjning. Det som avgör är hur länge Riksbanken kan beskriva den oväntat höga inflationen som en tillfällig avvikelse, för att inte ställa trovärdigheten för inflationsmålet på 2% på sin spets. Enligt Nordeas bedömning kommer inflationen variera kring 3% under en stor del av 2025.
”Givet den höga inflationen i år behöver Riksbanken ha ovanligt mycket is i magen för att lämna styrräntan oförändrad. Riksbanken lär betona att de står redo att strama åt penningpolitiken om de ser tecken på att trovärdigheten för 2-procentmålet urholkas, en beredskap som bland annat manifesteras i en räntebana som har en bias för åtstramning”, resonerar Torbjörn Isaksson.
SEB är inne på samma spår och ser också att Riksbanken kan komma att indikera viss sannolikhet för en räntehöjning senare i år, men flaggar för att arbetslösheten stiger och att återhämtningen i tillväxten fortfarande behöver bekräftas.
Hur påverkar Riksbankens ränteändringar börsen och marknaden?
Aktiemarknaderna tenderar att stiga vid förväntade räntesänkningar. På obligationsmarknaderna innebär sjunkande räntor lägre avkastning, vilket driver upp obligationspriserna. Lägre räntor gör också befintliga obligationer, och i synnerhet de som redan emitterats under en period med höga räntor, mer attraktiva för avkastning.
Samtidigt kommer räntorna på kontantsparande på bankkonton sannolikt att sjunka, vilket är till nackdel för spararna. De räntor som spararna får beror främst på inlåningsfaciliteten, som definierar den ränta som bankerna får för att sätta in pengar hos ECB över natten. Låntagare gynnas däremot av lägre räntor eftersom konsumentskulder och bolån blir billigare.
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
