Den preliminära inflationstakten enligt KPI för februari 2025 var 1,3%, vilket var en uppgång från 0,9% i januari. Månadsförändringen för KPI från januari till februari var 0,6%. Den ordinarie publiceringen för februari sker den 13:e mars.
Endast Handelsbanken hade förväntat sig en KPI på 1,3% i januari, medan övriga storbanker förutspådde en inflationstakt på 1,1-1,2% medan Riksbankens prognos var 0,9%.
Den preliminära inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) steg samtidigt från 2,2% i januari till 2,9% i februari. Månadsförändringen för KPIF från januari till februari var 0,9%. Även KPIF-inflationen kom in högre än förväntat, med storbankerna som förutspått 2,7%-2,8%.
”Preliminära siffror visar på en fortsatt ökning av inflationstakten i februari”, säger Frida Stark, prisstatistiker på SCB.
Det innebär att KPIF, som är Riksbankens målvariabel för inflationen och används som underlag för Riksbankens penningpolitiska beslut, nu kommit in över målet på 2% för den andra gången i rad sedan i maj ifjol.
”Sammantaget finns det inga detaljer i flash-utfallet, vilket gör det svårtolkat. Vi misstänker att livsmedelspriserna är en orsak till den högre inflationen än väntat i februari, troligen även priserna på andra varor”, konstaterar Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson och tillägger att det i så fall är globala trender som slår igenom i de svenska butikerna.
Energipriser inte boven i inflationsdramat
Enligt Nordeas uträkning sänkte energipriserna KPIF med 0,1 procentenheter i årstakt. Bankens prognos var att energipriserna skulle vara neutrala på årsbasis varav de konstaterar att energipriserna således inte var orsaken till att inflationen kom in högre än väntat.
“Energipriserna har fallit den senaste tiden och den starkare kronan drar också ned inflationen”, förklarar Torbjörn Isaksson.
Även Swedbank pekar ut livsmedelspriserna som den bidragande faktorn till den oväntat höga inflationstakten.
”Även om det var en tillbakagång från den massiva överraskningen på uppsidan i januari var momentum för kärninflationen fortsatt förhöjt, vilket troligen pekar på stigande livsmedelspriser”, skriver Swedbank.
Riksbanken kommer inte sänka styrräntan igen
Nordea resonerar att Riksbanken kommer behålla styrräntan oförändrad på 2,25% under ”överskådlig tid”.
”Riskerna för prognosen för styrräntan har tydligt skiftat, från ytterligare räntesänkningar till räntehöjningar”, konstaterar Torbjörn Isaksson
Enligt Swedbank kommer inflationen av allt att döma att bli betydligt högre än väntat i år och de förutspår att Riksbankens prognos står inför en stor revidering.
”Utsikterna för en räntesänkning i närtid är därför små”, säger bankens analytiker Carl Nilsson.
Handelsbanken lyfter samtidigt att de globala riskerna är stora, vilket innebär att en ny inflationsuppgång inte går att utesluta.
”Sådana betydande inflationsimpulser ser ut att komma och testa den svenska ekonomin inom en snar framtid. De viktigaste kända okända faktorerna att ta höjd för är USA:s upptrappning av handelskonflikten och det ökande behovet av europeiska försvarsutgifter och dess makroeffekter”, skriver Johan Löf, prognosansvarig Handelsbanken.
För närvarande håller Handelsbanken fast vid sin långvariga prognos att Riksbanken kommer att hålla styrräntan oförändrad på 2,25% och avvakta.
”Men framöver - när nästa inflationsimpuls slår till - kommer vi att noga följa potentialen för förnyade andrahandseffekter i inflationen och/eller tendenser till avförankring i inflationsförväntningarna, för att kunna förutse Riksbankens nästa drag”, meddelar Löf och tillägger att det är värt att notera att den starkare kronan, om den håller i sig, kommer att ge en viss lättnad från inflationstrycket.
SEB, som innan dagens inflationssläpp trodde att Riksbanken skulle sänka styrräntan en gång till med 0,25 punkter i maj, har ändrat sig till att styrräntan kommer hållas oförändrad.
“Vår prognos om en sista räntesänkning i maj var under press redan innan dagens inflationsöverraskning. I ljuset av dagens siffror ändrar vi vår prognos och spår nu att Riksbanken avvaktar framöver. En svag arbetsmarknad gör att en sänkning senare i år inte kan uteslutas, men Riksbanken behöver få bekräftat att inflationen vänder nedåt igen innan man sänker. Detta kräver flera månader med låga månatliga inflationsutfall, vilket tyder på att en räntesänkning i närtid är osannolik”, resonerar storbanken.
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
