Tysklands tillträdande förbundskansler har presenterat utgiftsplaner som bryter med landets långvariga doktrin om låg belåning, vilket har satt fart på skuldmarknaderna och samtidigt stärkt aktier och euron.
EUR steg till 1,07 USD, den högsta nivån sedan början av november, men rörelsen har haft störst inverkan på tyska statsobligationer (Bunds), vars räntor steg till över 2,7%, den högsta nivån på nästan tre år.
“Den finanspolitiska förändringen kommer att permanent förändra hur Bunds handlas”, sade Tomasz Wieladek, chefekonom för T. Rowe Price, på onsdagsmorgonen. “Bunds kommer sannolikt att säljas betydligt idag och börja handlas mer som andra säkra obligationsmarknader där ute i framtiden.”
Planerna tillkännagavs av valvinnaren Friedrich Merz konservativa CDU och hans blivande juniora koalitionspartner innan de ens tillträtt. Partierna kom också överens om att reformera landets konstitutionella lånegräns, i dagligt tal kallad “skuldbromsen”. Ett sådant steg skulle behöva tas före den 25 mars medan det nuvarande parlamentet, baserat på valet 2021, fortfarande är på plats, eftersom anti-etablissemangspartierna vann en blockerande minoritet i februari månads omröstning.
Vid en gemensam presskonferens på tisdagskvällen signalerade de konservativa och socialdemokraterna att landets parlament kan komma att samlas så snart som nästa vecka för att rösta om förslagen.
Hur kommer Tysklands skuldbroms att förändras?
Tisdagskvällens förslag består av ett infrastrukturpaket på 500 miljarder euro som kringgår skuldbromsen, vilket kan liknas vid 2022 års särskilda försvarsbudget på 100 miljarder euro. Försvarsutgifterna ska vara fria genom att alla utgifter över 1 procent av BNP undantas från skuldbromsen - vilket innebär att alla begränsningar tas bort eftersom försvarsutgifterna redan överstiger denna nivå. Slutligen kommer skuldbromsen inte längre att tvinga Tysklands federala stater att hålla balanserade böcker, vilket tillåter underskottsutgifter på delstatsnivå.
I kombination med EU:s föreslagna undantag av militärutgifter från EU:s finanspolitiska stabilitetsregler genom att aktivera en undantagsklausul avsedd för kristider, öppnar dessa förändringar dörren för en drastisk ökning av försvarsutgifterna.
”Beskedet överraskade marknaden, särskilt när det gäller försvarssektorn, där förväntningarna var en fond liknande den för investeringar, snarare än en allmän indikation på den nedre gränsen för potentiella utgifter”, kommenterade Monica Zani, förvaltare av AllianzGI:s ränteportfölj. ”Dessa beslut innebär ytterligare minst 1 biljon euro i utgifter under tio år, vilket är strax under 25% av Tysklands BNP.”
En 180-graders vändning för Tysklands finanspolitiska hök
I och med detta har Merz plötsligt bytt fot från den ståndpunkt han länge haft, nämligen att Tysklands skuldbroms var ändamålsenlig och behövde finnas kvar. Han sade på tisdagen att Tysklands förmåga att försvara sig måste stärkas genom att göra “vad som än krävs”, vilket är ett eko av ECB-chefen Mario Draghis tal 2012 då han tillkännagav en aggressivt expansiv penningpolitik för att bevara EUR.
Inom Merz parti är planerna fortfarande mycket kontroversiella. “Det blir inte mycket värre än så här”, citerade den tyska dagstidningen Handelsblatt medlemmar av CDU:s finanspolitiskt konservativa fraktion på onsdagen, efter att partiet i sitt valmanifest hade uteslutit särskilda engångsbudgetar som kringgår skuldbromsen.
Effekter på statsskulden utanför Tyskland
På grund av Bund-obligationens status som riskfritt index för kostnaden för att ta upp lån i hela regionen får Tysklands omläggning av finanspolitiken en dominoeffekt på statsobligationer i euroområdet, där räntorna också väntas stiga, vilket skapar ett tryck på andra regeringar i EUR att begränsa upplåningen på längre sikt.
Skillnaden mellan den italienska BTP-räntan och Bund-räntan minskade med cirka 2,5% till 105 punkter, den snävaste nivån sedan oktober 2021, när den italienska tioårsräntan steg till 3,7%, mindre kraftigt än den tyska Bund-räntan.
Spreaden mellan franska OAT och Bund minskade också till 71 punkter när OAT-räntan steg till 3,4% medan spreaden mellan spanska Bono och Bund minskade med 4% till 66 punkter, enligt Teleborsa.
Aktier inom byggsektorn leder aktierally
Utsikterna för en ny era av skattemässig eftergivenhet stärkte också de europeiska aktierna på onsdagen. Det tyska DAX-indexet steg med 3,2% och det regionala Stoxx Europe 600-indexet hade ökat med 1,6% vid halvtid på dagen, lett av byggaktier som Kion KGX, upp 17,6%, Wienerberger WIE, upp 16,3% och Hochtief HOT, upp 15,2%.
Europeiska banker återhämtade sig också, med Deutsche Bank DBK och Commerzbank CBK vardera upp cirka 9%, Italiens UniCredit UCG upp 5,2% och BNP Paribas BNP upp 4%. Utanför euroområdet handlades Barclays BARC 4% högre och schweiziska UBS UBS var upp 3,1%, även om det inte finns något uppenbart orsakssamband med Tysklands politiska rörelser.
“Dagens rally i den europeiska banksektorn har effektivt återhämtat gårdagens kraftiga förluster” på grund av rädsla för tullar, sade Johann Scholtz, analytiker på Morningstar. “Vi är något förvånade över den snabba vändningen, givet att tullfrågan är oförändrad. Vi tror att europeiska banker, som ofta ses som en temperaturmätare för den bredare ekonomin, kan fortsätta att uppleva ökad volatilitet under pågående geopolitiska osäkerheter.”
Försvarsaktier förlänger rally
Regionens flyg- och försvarsaktier fortsatte ett dramatiskt rally som började med tvåsiffriga vinster på måndagen. Tyska Rheinmetall RHM och italienska Leonardo LDO ökade vardera med cirka 4% medan franska Thales HO steg med 6,7% och Dassault Aviation AM steg med 4,4% och svenska SAAB SAAB B handlades upp med cirka 6%.
Mindre försvarsaktier steg också ytterligare, med den tyska sensorspecialisten Hensoldt HAG upp 7% och den norska missil- och elektronikkoncernen Kongsberg KOG handlades 3,5% högre.
Sara Silano och Valerio Baselli bidrog till den här artikeln.
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
