Preliminära siffror för svensk inflation väntas torsdagen den 6 mars och de slutliga siffrorna publiceras torsdagen den 13 mars.
Majoriteten av storbankernas ekonomer förväntar sig att inflationen kommer att komma in högre än Riksbankens prognos i februari, efter den överraskande uppgången i januari. Ekonomer och prognosmakare har som ett resultat av detta reviderat upp inflationsprognoserna för 2025 med korgeffekten som uppges som en viktig orsak.
”Delar av överraskningen förklaras av korgpåverkan, som adderade 0,2% till KPIF ex energi i januari. Baseffekter från en större korgpåverkan än normalt i januari förra året (-0,6%) innebär att merparten av accelerationen i kärninflationen på 0,7 procentenheter i januari beror på en förskjutning i korgpåverkan. En normalisering av korgen väntas sänka inflationen i januari nästa år med 0,3-0,4 procentenheter”, konstaterar SEB:s chefsstrateg Olle Holmgren och strateg Amanda Sundström.
Inflationen i februari påverkas av höga elpriser
KPIF-inflationen, som är det mått som Riksbanken använder där ränteeffekter är borträknade, hade legat under målnivån på 2% sedan i juni innan uppgången i januari. KPIF-inflationen väntas fortsatt ligga kvar över målnivån i februari, med prognoser på 2,7-2,8%.
Enligt SEB har elpriserna stigit markant i februari, vilket kommer att bidra till att lyfta den totala inflationen betydligt. Samtidigt lyfter banken att terminspriserna på el senare i år snarare har sjunkit något och indikerar kraftigt lägre priser under våren och sommaren.
”Enligt terminsprissättningen kommer elpriserna att ha sjunkit med 80% i juni och juli jämfört med februari. Även bränslepriserna är på väg nedåt”, förutspår SEB:s strateger.
Swedbanks analytiker Carl Nilsson ser också att livsmedelspriserna ser ut att öka i snabb takt den närmaste tiden, men menar att den totala prisuppgången kommer att avgöras av varaktigheten i råvaruprisökningarna och marginalutvecklingen inom handeln.
Oväntat hög inflationstakt i januari
Inflationstakten enligt KPI var 0,9% i januari 2025, vilket var en uppgång från 0,8% i december. Inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) var samtidigt 2,2% i januari vilket var en ökning från december då den var 1,5%. Utfallet var betydligt högre än marknaden väntat.
”Det viktigaste att ta med sig är att januari levererade ett snabbare inflationstryck än väntat (det vill säga prisförändringar här och nu), även om en del av det rekordstora prognosfelet också delvis förklarades av en positiv omviktningseffekt i korgen”, konstaterade Handelsbankens prognosansvarige Johan Löf.
Han noterade att kärnlivsmedel, kärnvaror och kärntjänster alla överraskade på uppsidan, tillsammans med många fler delkomponenter. Detta menade Löf tyder på en brett baserad, ganska stark underliggande inflation, ”även om vi inte helt kan skilja ut komponentutfallen från den övergripande omviktningseffekten.”
Hur mycket kommer Riksbanken sänka styrräntan 2025?
Riksbanken inledde 2025 med en räntesänkning på 25 punkter vid januarimötet, vilket innebär att styrräntan har sänkts med sammanlagt 1,75 procentenheter sedan räntetoppen våren 2024. Med en styrränta på 2,25% vid inledningen på 2025 ställer många sig nu frågande till hur många räntesänkningar vi kan förvänta oss detta år, om ens det kommer komma några fler.
Det råder dock delade meningar bland ekonomer och prognosmakare om huruvida det kommer komma fler räntesänkningar från Riksbanken eller inte. Samtidigt som inflationstakten väntas vara högre än målnivån utvecklas konjunkturen och arbetsmarknaden alltjämt svagt.
SEB väntar sig exempelvis en paus från Riksbanken i mars, och sedan en räntesänkning på 25 punkter i maj. En inflation över målet kommer att vägas mot en fortsatt svag arbetsmarknad, konstaterar banken som samtidigt ser räntesänkningen i maj som den sista.
Innan inflationsutfallet i januari var Swedbank den enda av de fyra storbankerna som förutspådde en räntesänkning i mars. Men efter den oväntat höga inflationstakten i början på året valde storbanken att ändra sin prognos och ser nu en räntesänkning i juni i stället, vilket innebär en sänkning mer än Riksbankens egna prognos.
“Fortsatt svaga ekonomiska förhållanden, som förvärras av nedåtrisker som svagare exporttillväxt och försiktigt konsumentbeteende, förklarar varför Riksbanken sänker styrräntan lite mer under våren än vad räntebanan antyder. Givet dominansen av dessa nedåtrisker på längre sikt kan vi inte heller utesluta att Riksbanken sänker styrräntan under 2% senare i år eller in i 2026”, skriver banken i en analys.
Handelsbanken, som innan inflationssiffrorna för januari var den enda av storbankerna som trodde att Riksbanken hade sänkt klart för denna cykel, har nu fått sällskap av Nordea.
”Inflationen är högre än väntat. Den förhöjda januarimätningen påverkar inflationsbanan påtagligt. Det är en första och preliminär uppdatering av vår inflationsprognos, men förändringarna är så pass omfattande att det motiverar en revidering av synen på Riksbanken. Vår reviderade inflationsbana ligger över Riksbankens prognos och väl över målet på 2%, vilket understryker att Riksbanken är färdig med att sänka räntan”, skrev Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson efter inflationssiffrorna för januari.
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
