ETF-marknaden växer rekordsnabbt i Europa med investerare som placerade rekordhöga 247 miljarder euro i europeiska börshandlade fonder och börshandlade råvarufonder under 2024. Det tidigare rekordet sattes 2021 med inflöden på 159 miljarder euro.
“2024 var det starkaste året någonsin för den europeiska ETF-industrin. Aktie-ETF:er var årets obestridda vinnare och samlade 197,2 miljarder euro i flöden - mer än dubbelt så mycket som 2023 - och stod för dominerande 80% av de totala flödena”, säger Jose Garcia-Zarate, senior principal of manager research på Morningstar.
Svenska ETF-marknaden sticker ut
Men i Sverige går det inte att se samma utveckling, och utbudet på hemmaplan är relativt skralt. Om man kollar på de ETF:er som finns tillgängliga för svenska sparare i svenska kronor finns det endast nio, en blygsam siffra jämfört med de 891 fonder i SEK som sparare kan välja bland. Om man inkluderar ETN:er, Exchange Traded Notes, eller certifikat på svenska, kommer vi upp i 45 produkter. Certifikat är dock vanligtvis väldigt icke-transparenta och kan beskrivas som ett noterat skuldebrev, till skillnad från ETF:er som snarare är väldigt transparenta och oftast även är UCITS-klassificerade.
Sett till förvaltat kapital är trenden densamma: i de svenskregistrerade ETF:erna ligger för tillfället cirka 75 miljarder kronor, att jämföra med de 7 459 miljarder som förvaltas i traditionella fonder, exklusive penningmarknadsfonder, fond-i-fonder och matarfonder. Det innebär att endast 1% av kapitalet i Sverige är placerade i ETF:er, jämfört med 16% i Europa och nästan 34% i USA.
Trots det skrala utbudet av svenska ETF:er kan såklart den som är intresserad av börshandlade fonder välja bland flertalet utländska alternativ på flera av de vanligaste sparplattformarna, dessa handlas dock då i en annan valuta med tillkommande valutaväxlingskostnad.
Skralt utbud av ETF:er bland svenska aktörer
Det låga utbudet kan ses som ett tecken på ett bristande intresse för ETF:er i Sverige. Frågan är dock från vem, speciellt när motsatt trend går att se på andra marknader. I en intervju med Morningstar förklarar Daniel Aarenstrup, vd SAVR, att den svenska marknaden länge har varit duktiga på traditionella fonder, där vi också har haft ett gott utbud av billiga indexfonder. Men det kan också ligga en ovilja från branschen att distribuera ETF:er, menar Aarenstrup.
”En anledning är ju också vår förkärlek för kickbacks hos distributörerna. Det finns så pass mycket befintliga återkommande intäkter på kickbacks hos distributörerna så att det finns ju en rädsla att det ska kannibalisera på den intäkten”, säger Daniel Aarenstrup som konstaterar att incitamenten att erbjuda ETF:er i stor utsträckning helt enkelt inte har funnits.
Kickbacks innebär att distributörer får en del av den förvaltningsavgift som fondbolagen tar ut. Det kallas i branschen även för tredjepartsersättning och kan innebära att fondbolag ger upp ungefär hälften av avgiften för att få exponering mot kunder som använder sig av plattformar som exempelvis Nordnet eller Avanza för att köpa och sälja fonder. Det är ett system som kritiserats av bland andra Finansinspektionen som tidigare sagt att de vill se ett totalförbud för kickbacks inom fondbranschen mot bakgrunden att nuvarande modell riskerar att försäljningen drivs mot det som är gynnsamt för det egna företaget i stället för det som är bra för kunden.
Valutaväxlingsavgifter en barriär för svenska ETF-investerare
Att svenska sparare framför allt har tillgång till utländska ETF:er, vilket innebär en tillkommande valutaväxlingsavgift, blir självfallet problematiskt för privatsparare som blir alltmer kostnadsmedvetna. I kombination med det breda utbudet av billiga indexfonder kan denna valutaväxlingsavgift resultera i att en ETF som till en början såg konkurrenskraftig ut prismässigt helt plötsligt är dyrare och tappar sin glans. En ytterligare aspekt som sparare måste vara uppmärksamma över är courtagekostnaden vid köp av en ETF.
Att lista ETF:er i kronor på den svenska marknaden är inte nödvändigtvis heller den unika drivkraften, och framför allt inte för institutionella investerare, resonerar Vincent Denoiseux, chef för investeringsstrategi på Amundi ETF Index och Smart beta, som även tillägger att det kan bli problematiskt för likviditeten.
“När man multiplicerar antalet börser är det ibland inte nödvändigtvis bra för likviditeten. Och det är mycket viktigt för en ETF”, förklarar han.
Svenska sparare börjar få fler alternativ
En lösning för att svenska investerare ska få tillgång till utländska ETF:er, utan att straffas med courtagekostnader och valutaväxlingsavgifter, kan vara att distributörer helt enkelt tar på sig dessa avgifter själva. Något som distributören SAVR gjort tillsammans med det amerikanska fondbolaget Vanguard i ett ETF-erbjudande där sparare nu kan köpa Vanguard FTSE Developed World UCITS ETF - (USD) Acc utan både courtage och valutaväxlingsavgifter. Om det är en strategi som kostnadsmässigt kommer stå sig framöver får framtiden utvisa, men om intresset visar sig vara stort från svenska sparare kanske detta kan vara startskottet för att fler svenska ETF:er tar form.
I veckan kom även nyheten att Montrose lanserar Sveriges första månadsutdelande ETF, vilket är den första ETF:en att noteras på Stockholmsbörsen på hela fem år. Finansuppstickaren meddelade även i samband med lanseringen att en global ETF med inbyggd hävstång också kommer att lanseras inom kort. Året har med andra ord inletts med att svenska sparare har betydligt fler ETF-alternativ än någonsin.
ETF-trenden i USA inte vägvisande för Sverige, eller Europa
Att ETF:er är så pass populära i USA, och fortsätter att plocka marknadsandelar kvartal efter kvartal, innebär inte att samma utveckling automatiskt kommer ske på andra marknader. Trots att USA ofta ses som en indikation för vad som komma skall.
En stor del av flödet till ETF:er drivs nämligen av skattefördelar, vilket innebär en annan kraft bakom efterfrågan. Börshandlade produkter utanför USA:s gränser måste å andra sidan bidra med något annat för att locka kapital. Lägre priser kan vara en faktor, och intradagshandel en annan. Men exakt hur attraktiva dessa parametrar är beror på, både på investeraren och vilken marknad man befinner sig på. Indexfonder kommer troligtvis fortsätta plocka marknadsandelar i Sverige i takt med att sparares kostnadsmedvetenhet fortsätter öka, medan de sparare som värdesätter transparens och daglig handel troligtvis kommer föredra ETF:er - om de är billigare än de alternativ som redan finns tillgängliga på svenska fondmarknaden.
Författaren eller författarna äger aktier i ett eller flera värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
