Preliminära siffror för svensk inflation väntas torsdagen den 6 februari och de slutliga siffrorna publiceras tisdagen den 18 februari.
Majoriteten av storbankernas ekonomer förväntar sig att inflationen kommer att komma in lägre än Riksbankens prognos i januari, med priserna på tjänster ex hyror som stiger mindre än under de senaste två åren då insatskostnaderna har dämpats. Samtidigt är januari-KPI alltid mer osäkert än normalt, inte bara på grund av många stora enskilda prisförändringar utan också på grund av den årliga korgpåverkan, konstaterar SEB:s chefsstrateg Olle Holmgren och ekonom Marcus Widén.
”Korgeffekten spås bli mindre än normalt i år eftersom SCB har meddelat att man återgår till den normala viktrevideringscykeln efter att under några år ha använt mer uppdaterade data för vikter för att försöka hantera vissa problem som uppstod under pandemin. Detta innebär att konsumtionsdata från 2023 kommer att användas för både 2024 och 2025”, förklarar de.
Inflationen i januari påverkas av stigande livsmedelspriser och säsongseffekter
KPIF-inflationen, som är det mått som Riksbanken använder där ränteeffekter är borträknade, har legat under målnivån på 2% sedan i juni. KPIF-inflationen väntas antingen stiga marginellt till 1,6% y/y i januari, eller vara oförändrad från december månads nivå på 1,5%. Endast Handelsbanken tror på en högre KPIF än Riksbanken, med en prognos på 1,9% jämfört med Riksbankens 1,8%.
Inflationssiffrorna för januari väntas påverkas av stora säsongseffekter, som reor på varor och fallande priser på resor efter julhelgen, som drar ned KPI för månaden i januari, menar Nordeas Torbjörn Isaksson. Samtidigt flaggar han för att livsmedelspriserna stiger något i januari och räknar med ytterligare uppgång de närmaste månaderna.
”Det är mycket annat som händer i januari. Till exempel sänktes åldern för fri tandvård, vilket drog upp KPIF en aning. Utöver höjda elpriser höjdes även nätavgifterna för el. Avgifterna för vatten och avlopp höjdes, om än mindre än förra året. Från och med januari har SCB en ny metod för att mäta tandvårdsavgifter, vilket minskar säsongseffekterna och drar upp KPIF och tjänsteinflationen mindre under första halvåret”, tillägger chefsanalytikern.
Oväntat låg inflationstakt i december
Inflationstakten enligt KPI var 0,8% i december 2024, vilket var en nedgång från 1,6% i november. Inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) var samtidigt 1,5% i december vilket var en minskning från november då den var 1,8%. Ingen av storbankerna hade förväntat sig en KPI på 0,8% i december, men Nordea var närmast med en förväntad inflationstakt på 0,9% medan Handelsbanken låg längst ifrån med 1,2%.
”Mycket av de senaste månadernas inflationsvolatilitet har drivits av baseffekter - den sena Black Week-försäljningen i år höll de månatliga prisförändringarna i november-december ganska stabila - men kärninflationsmomentumet sjönk samtidigt i december”, förklarade Swedbanks ekonom Carl Nilsson.
Ekonomen tror att en del av överraskningen på nedsidan kan förklaras av låga flygpriser, i likhet med tidigare månader.
Hyror för hyresrätter samt bostadsrättsavgifter ökade från december 2023 till december 2024. Detta motverkades av sjunkande elpriser samt lägre räntekostnader för bostadsrätter. Boendekostnaderna minskade något i årstakt, vilket senast skedde i november 2020.
Hur mycket kommer Riksbanken sänka räntan?
Riksbanken inledde 2025 med en räntesänkning på 25 punkter vid januarimötet, vilket innebär att styrräntan har sänkts med sammanlagt 1,75 procentenheter sedan räntetoppen våren 2024. Med en styrränta på 2,25% vid inledningen på 2025 ställer många sig nu frågande till hur många räntesänkningar vi kan förvänta oss detta år, om ens det kommer komma några fler.
Både Nordea och SEB väntar sig en paus från Riksbanken i mars, men att de återkommer med en sänkning på 25 punkter i maj. Enligt Nordea är det försiktigheten från såväl hushåll som företag i sin efterfrågan som gör att Riksbanken tvingas leverera ännu en sänkning innan styrräntan bottnar på 2%.
Swedbanks ekonomer menar dock att det skulle kunna levereras en sänkning redan i maj, då den balanserade kommunikationen vid räntebeskedet i januari “lämnar alla alternativ på bordet”. Enligt Swedbank är Riksbanken verkligen är databeroende och eftersom de tror att makrodata kommer att vara något svagare än Riksbankens prognos på kort sikt håller de fast vid sin prognos att Riksbanken sänker styrräntan i mars med 25 punkter.
Handelsbanken är den enda av de fyra storbankerna som tror att sänkningen i januari var den sista, då en styrränta på 2,25% är deras uppskattning av en neutral ränta som de menar kommer stödja en normalisering av den ekonomiska aktiviteten och inflationen under loppet av detta år.
Konjunkturinstitutet är dock av uppfattningen att Riksbanken är långt ifrån klar, och förutspår en styrräntan på 1,5% i juni 2025. Det innebär en sänkning med 0,25 procentenheter vid varje ordinarie penningpolitiskt möte till och med juni 2025, ner till 1,50%. Där väntas sedan styrräntan hållas oförändrad till det första halvåret 2027.
Hur kan eventuella tullar från USA påverka inflationen?
Trumpadministrationen undertecknade under helgen en exekutiv order om att införa en tilläggstull på 25% på den mesta importen från Kanada och Mexiko, samt en tilläggstull på 10% på all import från Kina. Senare på måndagen meddelade Trump att tullarna kommer pausas i minst 30 dagar. Men han har tidigare också sagt att han mycket snart kommer att höja tullarna på varor från Europeiska unionen, med hänvisning till det stora underskottet gentemot EU.
“Tullar tvingar, och i vissa fall provocerar, fram en reaktion från länder som konkurrerar med USA, som tenderar att devalvera sina valutor för att dämpa den negativa effekt som tullarna har på exporten. Detta har betydande konsekvenser för inflationen i dessa områden, eftersom devalveringen leder till högre priser”, säger Saverio Berlinzani, senioranalytiker på ActivTrades.
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
