Lägre räntenivåer innebär en lättnad i plånboken för svenska hushåll, som kämpat med höga levnadskostnader de senaste åren. Svenska hushåll tillhör de mest skuldsatta i världen och är även bland de i Europa som drabbats hårdast av de kraftiga räntehöjningar, då 75% av bolånen har en löptid på 3 månader - en så kallad rörlig ränta.
Men nu är vändningen här på riktigt, och likväl som att de rekordsnabba räntehöjningarna drabbade svenska hushåll kraftigt kommer lättnaderna snabbt få effekt.
Riksbanken avslutade 2024 med en räntesänkning på 25 punkter vid decembermötet, vilket innebär att styrräntan har sänkts med sammanlagt 1,5 procentenheter sedan i maj samma år. Trots en oenighet kring hur mycket Riksbanken kommer sänka framöver är ekonomer eniga om att fler sänkningar kommer att komma.
Men trots att Riksbanken levererat ett pärlband av räntesänkningar, och rörliga bolåneräntor har fallit, inleddes året av att flera bolåneinstitut höjde räntenivåerna för de bundna bolåneräntorna.
Varför stiger de bundna bolåneräntorna?
Bolåneräntor påverkas av en rad förhållanden – inflation, ekonomiska cykler och internationella händelser. Den rörliga räntan, som justeras var tredje månad, brukar generellt följa styrräntan och marknadsutvecklingen relativt snabbt. Det beror på att de rörliga räntorna i huvudsak sätts utifrån de korta marknadsräntorna som direkt påverkas när styrräntan ändras.
De bundna räntorna påverkas å andra sidan mer av andra faktorer, så som förväntningar på det framtida ränteläget och vad som händer i den globala ekonomin. Anledningen till att vi ser högre bundna bolåneräntor går även att koppla till just USA, menar Robert Boije, chefsekonom på det statliga bolåneinstitutet SBAB.
”Det beror framför allt på att de globala långa marknadsräntorna har gått upp till följd av oro för högre inflation i USA, stigande amerikanska budgetunderskott och ökade riskpremier. De globala långräntorna påverkar i hög grad även dem i Sverige som i sin tur smittar av sig på bankernas upplåningskostnader och därmed de långa bolåneräntorna”, förklarar chefsekonomen.
Utöver detta tror även SBAB att bankernas marginal på bolån – mätt som skillnaden mellan bolåneräntan och räntan på obligationsfinansiering – kommer att öka lite framöver samtidigt som sparräntorna i stället inte sjunker i samma takt som Riksbankens styrränta.
Vad skulle kunna få räntan på långa bolån att sjunka igen?
SBAB förutspår att snitträntan med fem års bindningstid ligger på 3,6% i januari nästa år, en uppgång med 3 tiondelars procentenheter från där de tror att de ligger nu i februari i år. Det finns dock vissa faktorer som skulle kunna leda till det omvända, med bundna bolåneräntor som faller tillbaka.
”Om styrkan i den amerikanska ekonomin minskar med stigande arbetslöshet och sjunkande inflation till följd, eller om Trumps hot om införande av höga tullar mest visar sig vara vapenskrammel eller förhandlingsargument, tror jag att vi kan komma att få se sjunkande långräntor igen”, resonerar Robert Boije och tillägger att de bundna bolåneräntorna även har varierat ganska kraftigt det senaste året.
Även Américo Fernández, privatekonom SEB, framhäver att det är utvecklingen i den amerikanska ekonomin som kommer vara avgörande för de långa bolåneräntorna i Sverige.
”Uteblir många av de amerikanska inflationshöjande reformförslag, som massdeportering och tullar, i kombination med tydliga lågkonjunktursignaler så bör det pressa ner långa marknadsräntor och därmed bundna bolåneräntor i Sverige”, säger han.
Rörliga bolåneräntor väntas fortsätta falla
Samtidigt som statsobligationsräntorna har vänt upp under inledningen av året har dock de kortare statsskuldsväxlarna fortsatt falla tillbaka. För bolånetagare innebär situationen med fortsatta räntesänkningar från Riksbanken samtidigt som de långa räntorna stiger att det är ett svårbedömt läge. Då det innan årsskiftet kan ha sett attraktivt ut att binda sina bolån kan kalkylen nu behöva göras om.
”Av strikta prisskäl skulle jag säga att bindatåget har börjat rulla från perrongen vilket talar mer för rörligt. Men för de hushåll som behöver få ner räntekostnaden omgående finns fortfarande möjligheten att binda delar eller hela bolånet till relativt förmånliga nivåer. I sådant fall bör man dock överväga något längre löptider och göra det inom en snar framtid”, resonerar Américo Fernández.
En ytterligare problematik ligger i det faktum att högre obligationsräntor undergräver den avsedda lättnadseffekten av räntesänkningar på kreditvillkoren eftersom regeringar och företag ställs inför högre lånekostnader, vilket potentiellt kan bromsa den ekonomiska tillväxten. Det är en problematik som inte är unik för Riksbanken, utan även ECB.
“Det här är en viktig återkopplingsslinga där ECB:s ansträngningar att stimulera ekonomin delvis motverkas av marknadsdrivna faktorer”, sade exempelvis Ulrike Kastens, europeisk ekonom på DWS till Morningstar.
Hur mycket påverkas mitt bolån av räntekostnaderna?
Enligt SBAB:s boränteprognos, som publicerades i januari, spår de en styrränta från Riksbanken på 2,0% under våren, och prognostiserar en rörlig bolåneränta, mätt som snittränta på hela bolånemarknaden, på knappt 3% till sommaren.
Länsförsäkringar förutspår dock ännu fler räntesänkningar från Riksbanken, och därmed betydligt lägre bolånekostnader. Till sommaren prognostiserar de en styrräntan på 1,50% med rörliga bolåneräntor runt 2,50%. Det innebär att bolånetagare med rörliga räntor kan komma att se räntekostnader som fortsatt faller tillbaka under året, medan osäkerheten kring de bundna bolåneräntorna är något större.
Kom ihåg att listräntan och den faktiska räntan som hushåll betalar skiljer sig, beroende på vilken ränterabatt det enskilda hushållet har förhandlat till sig.
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
