Europeiska centralbanken väntas fortsätta sin räntesänkningscykel under 2025. Analytiker räknar med måttliga sänkningar på 0,25 procentenheter vardera, troligen vid vart och ett av de fyra penningpolitiska mötena under första halvåret, även om vissa frågor kvarstår om den totala omfattningen mot bakgrund av geopolitiska osäkerheter som kan komma att påverka inflationen och tillväxten i euroområdet.
ECB:s räntesänkningsstrategi hänger på inflationsutvecklingen
“ECB väntas återigen visa vägen 2025 med räntesänkningar”, säger Michael Field, europeisk marknadsstrateg på Morningstar.
“Marknaden prisar för närvarande in 100 punkters räntesänkningar, jämfört med bara ungefär hälften så mycket för både Federal Reserve i USA och Bank of England. Detta hänger naturligtvis på att inflationen förblir under kontroll i Europa. Med 2,4% är det den lägsta av de tre regionerna, men skulle den ticka upp ytterligare är allt i princip kört.”
ECB:s chefekonom Philip R. Lane betonade i en nyligen publicerad intervju med den österrikiska tidningen Der Standard nödvändigheten av en balanserad penningpolitik för att hantera inflationen utan att utlösa en recession. Han sade också att ECB kommer att fortsätta att göra sina penningpolitiska beslut databeroende och flexibelt svara på den ekonomiska utvecklingen, och upprepade därmed tidigare uttalanden från ECB-chefen Christine Lagarde om att banken inte kommer att ge någon framåtblickande guidning.
ECB började sin räntesänkningscykel i juni, pausade i juli och återupptog sina räntejusteringar i september, oktober och december. Från och med den 18 december ligger de tre ECB-styrräntorna på:
- Ränta på inlåningsfaciliteten: 3,00%
- Huvudsaklig refinansieringsränta: 3,15%
- Marginell utlåningsfacilitet: 3,40%
Hur många räntesänkningar från ECB förväntar sig marknaden?
Efter att ha sänkt räntan med 100 punkter 2024 skulle de förväntade fyra eller fem ytterligare sänkningarna 2025 sänka inlåningsräntan till 1,75-2% i slutet av året.
DWS förväntar sig sänkningar med 0,25 procentenheter vardera vid de kommande fyra mötena i ECB-rådet i januari, mars, april och juni. “ECB kommer att vilja undvika att göra ett misstag genom att agera för starkt och riskera att förlora sin trovärdighet”, sade Ulrike Kastens, europeisk ekonom på DWS, till Morningstar den 13 januari.
“Jag förväntar mig större räntejusteringar på 0,5 procentenheter endast om den ekonomiska situationen i euroområdet försämras avsevärt”, tillade hon.
DWS räknar med att terminalräntan kommer att nå 1,5%, men först 2026.
Bastian Freitag, chef för ränteförvaltningen i Tyskland på Rothschild & Co, räknar också med fyra räntesänkningar under 2025 i basscenariot. Dessa sänkningar kommer sannolikt att ske gradvis i steg om 25 baspunkter. Han förväntar sig ett datadrivet och försiktigt tillvägagångssätt från ECB utan några förhastade åtaganden, sade han till Morningstar i en intervju den 10 januari.
Är en neutral ränta realistisk?
Freitag ser diskussionen kring den neutrala eller terminala räntan, den nivå där politiken varken stimulerar eller begränsar tillväxten, som en nyckelfråga under första halvåret 2025. Den neutrala räntan uppskattas av ECB ligga mellan 1,75% och 2,5%, medan Freitag anser att den långsiktiga neutrala räntan sannolikt ligger i intervallet mellan 2% och 2,5%.
Amundi sänkte nyligen sina prognoser för den slutliga räntan till 1,75%. Medan det råder osäkerhet kring Fed förväntas ECB vara mer duvaktig på grund av att inflationen faller snabbare, skrev den franska kapitalförvaltaren i sin Global Investment Views för januari 2025.
“Vi har sänkt ECB:s förväntningar på sluträntan med 50 punkter till 1,75%, som ska nås i juli 2025”, skrev kapitalförvaltaren. Amundi förväntar sig fem sänkningar om 0,25 procentenheter vardera vid vart och ett av de fem ECB-rådsmötena, inklusive det i juli.
Varför stiger obligationsräntorna när räntorna faller?
Trots ECB:s sjunkande styrräntor har obligationsräntorna i euroområdet stigit, påverkade av faktorer som global marknadsdynamik och rörelser i amerikanska statsobligationer. Denna situation undergräver den avsedda lättnadseffekten av räntesänkningar på kreditvillkoren eftersom högre obligationsräntor innebär högre lånekostnader för regeringar och företag, vilket potentiellt kan bromsa den ekonomiska tillväxten, sade Kastens.
“Det här är en viktig återkopplingsslinga där ECB:s ansträngningar att stimulera ekonomin delvis motverkas av marknadsdrivna faktorer”, sade hon till Morningstar.
Tyska obligationsräntor steg kraftigt i slutet av 2024, med 10-årsräntor som steg från 2,02% i december till 2,65% i januari 2025. Detta återspeglar stigande amerikanska statsobligationsräntor i spåren av oro för den amerikanska finanspolitiken, inklusive potentiella skattesänkningar och stigande skuldnivåer, tillade Kastens. Dessutom har inflationen i euroområdet och särskilt i Tyskland överraskat på uppsidan.
De nationella centralbankerna i euroområdet stoppade också sina återinvesteringar av kapital inom ramen för ECB:s PEPP-program (Pandemic Emergency Purchase Program) i slutet av 2024, säger Shannon Kirwin, analytiker på Morningstar.
“Att PEPP löper ut minskar efterfrågan, samtidigt som många investerare räknar med att emissionerna av statsobligationer från Tyskland och Frankrike kommer att öka framöver eftersom regeringarna kan komma att öka utgifterna, vilket ökar utbudet.” Tyskland kan komma att lätta på sitt strikta finanspolitiska skuldavbrott efter landets snabbval den 23 februari.
Kastens noterade också att spreadarna i euroområdet har förblivit stabila trots ökad oro för de offentliga finanserna: “Även om situationen i Frankrike har dragit till sig uppmärksamhet på grund av högre budgetunderskott och politisk instabilitet har spreadarna mellan franska och tyska obligationer inte ökat nämnvärt ännu. Detta är dock fortfarande en potentiell riskfaktor.”
En politisk kris i Frankrike efter misslyckade budgetreformer har lett till oro för statsskuldens hållbarhet.
Hon sade också att även om spreadarna för närvarande är begränsade så utgör ECB:s Transmission Protection Instrument (TPI) ett skyddsnät. “Till skillnad från under statsskuldkrisen på 2010-talet har ECB alternativ att ingripa”, sade hon.
Inflationen i Eurozonen på ojämn väg nedåt
Den totala inflationen i euroområdet sjönk till 2,4% i december 2024, från en topp på 10% i slutet av 2022. Kärninflationen, som drivs av tjänstesektorn, ligger kvar på 2,7%. ECB:s Lane lyfte fram utmaningen att minska inflationen i tjänstesektorn, som för närvarande ligger på 4%, för att inflationen ska nå 2% på ett hållbart sätt.
Bankens personal tror att inflationen kommer att ligga i genomsnitt:
- 2,4% år 2024 (ned från 2,5% i bankens septemberprognos)
- 2,1% år 2025 (ned från 2,3%)
- 1,9% år 2026 (ned från 2,0%)
- 2,1% 2027, när EU:s utvidgade system för handel med utsläppsrätter tas i bruk. Detta är första gången bankens ekonomer gör en prognos för 2027.
För inflationen exklusive energi och livsmedel räknar tjänstemännen med ett genomsnitt på 2,9% 2024, 2,3% 2025 och 1,9% både 2026 och 2027.
Rothschilds Freitag räknar med att inflationen i euroområdet kommer att följa en ojämn bana, med fluktuationer som påverkas av volatilitet i energipriserna och geopolitiska risker.
“Kärninflationen, särskilt i tjänstesektorn, är fortsatt motståndskraftig på grund av lönetryck men bör gradvis dämpas under 2025”, sade han.
“I Tyskland är höjningen av koldioxidskatten och stigande priser på kollektivtrafik betydande inflationsdrivande faktorer, medan dynamiken i energipriserna, inklusive volatiliteten i gaspriserna, är viktiga faktorer att hålla ögonen på.”
Ekonomisk avmattning i Eurozonen
ECB:s gradvisa räntesänkningar under 2024 har fått kritik från vissa ekonomer. I en Financial Times-undersökning sa nästan hälften av de 72 respondenterna att centralbanken hade “hamnat bakom kurvan” och var för långsam för att hjälpa euroområdets stagnerande ekonomi.
Regionens tillväxtutsikter för 2025 är fortfarande bräckliga, och analytiker varnar för att den potentiella införandet av tullar av Trump-administrationen kan ytterligare anstränga regionens redan svaga ekonomiska momentum genom att störa handeln och öka kostnaderna för viktiga industrier.
Tyskland, som är EU:s största ekonomi, har stagnerat i tre år, vilket återspeglar strukturella svagheter inom tillverkningsindustrin och energiintensiva sektorer. Bundesbank prognostiserar att Tysklands BNP kommer att krympa med 0,2% 2025, vilket står i skarp kontrast till andra europeiska ekonomier. Spanien väntas leda den ekonomiska tillväxten bland de större ekonomierna i euroområdet med en BNP-ökning på cirka 2%.
Trots dessa motvindar finns det glimtar av försiktig optimism bland vissa analytiker. Bastian Freitag på Rothschild & Co. förutser “något konstruktiva utsikter” för den ekonomiska utvecklingen 2025, med blygsamma förbättringar. Han varnar dock för geopolitiska och strukturella risker som kan dämpa tillväxten, bland annat tullar.
ECB-personalens prognoser för euroområdets tillväxt
- 0,7% år 2024 (en minskning från 0,8% i september)
- 1,1% år 2025 (en minskning från 1,3%)
- 1,4% år 2026 (en minskning från 1,5%)
- 1,3% år 2027 (första uppskattningen)
Hur kommer räntesänkningar att påverka marknaderna?
Aktiemarknaderna tenderar att stiga vid förväntade räntesänkningar. På obligationsmarknaderna innebär sjunkande räntor lägre avkastning, vilket driver upp obligationspriserna. Lägre räntor gör också befintliga obligationer, och i synnerhet de som redan emitterats under en period med höga räntor, mer attraktiva.
Samtidigt kommer sparräntorna på bankkonton sannolikt att sjunka, vilket är till nackdel för spararna. De räntor som spararna får beror främst på inlåningsfaciliteten, som definierar den ränta bankerna får för att sätta in pengar hos ECB över natten. Låntagare gynnas däremot av lägre räntor eftersom konsumentskulder och bolån blir billigare.
“Lägre räntor bör vara en betydande medvind för europeiska aktier 2025”, säger Morningstars Field. Europeiska aktier handlas för närvarande med en attraktiv rabatt i förhållande till sina amerikanska och globala motsvarigheter."
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
