Johanna Englundh: Välkomna till Morningstar! Efter ett år med fortsatt fallande inflation, ett pärlband av räntesänkningar och en svensk ekonomi som kämpar med rekordmånga konkurser och en hög arbetslöshet ska vi kolla närmare på hur svenska fondsparare hanterade året, vad sparade man i, vad sparade man inte i, vad stack ut och varför? Jag har med mig Rebecca Jansson, fondekonom på Fondbolagens förening, varmt välkommen Rebecca!
Kan du inte du börja med att beskriva fondåret 2024, hur såg det ut egentligen?
Rebecca Jansson: Ja, men först och främst kan jag beskriva det faktiskt med ett ord. Och det är rekordår. Ett rekordår för fondsparandet såg vi förra året, 2024.
Och det man framför allt kan säga är att det har sparats mest i aktiefonder. Och sedan har det också sparat i långa räntefonder, korta räntefonder och sen har det varit uttag ur blandfonder.
Men fondspararna har alltså köpt fonder som aldrig förr och för över 200 miljarder svenska kronor. Och även fondförmögenheten har växt med, drygt 1200 miljarder. Så det vart en fin värdeökning även för fondspararna som då är fondsparare tillgodo helt enkelt.
Sen om man dyker ner lite just liksom på aktiefonder, om du trattar ner lite, vad är det som hänt där? Även då ser vi än en trend som vi sett i många år och det är att det mesta av nysparandet i aktiefonder går till just globalfonder. Men även också det mesta av nysparandet i aktiefonder går just till indexfonder.
Så det är väl egentligen de stora trenderna som vi ser, och vad fondspararna har köpt och också sålt under året.
JE: Så en rekordhög fondförmögenhet och ett rekordstort nysparande var det någonting som förvånade dig med årets siffror?
RJ: Det var det. Det var faktiskt det rekordstora nysparandet.
Precis som du nämnde i inledningen så har vi, jag menar det är inte som att det är guld och gröna skogar ute, utan vi har ju levt i ganska tuffa ekonomiska tider och geopolitiskt oro.
Så att man ändå har hållit i det här starka fondsparandet och sparat mycket pengar i fonder, det var liksom lite förvånande.
Men det kanske har att göra med också som du nämner, räntesänkningarna, man har lite mer pengar i plånboken.
Och det verkar som att fondspararna ändå har prioriterat sitt långsiktiga sparande i fonder. En annan anledning till att man har sparat så mycket pengar skulle också, i fonder, skulle också kunna vara att vi är människor, och vi brukar se att när börsen går starkt så tenderar också fondspararna att spara mer.
Och jag vet att ett i alla fall ett globalfondindex eller globala fonder i genomsnitt, om man tittar, det var ert eget index är, så har det gått omkring 20% plus och det är ju en jättefin avkastning som fondsparare fått och då brukar man också vilja vara med på den här uppgången.
Men det är en del som som jag förvånades över, det stora nysparandet och sedan det andra är att man, fondsparare har alltså satt in pengar och köpt fonder alla månader utom en under 2024.
Och det här alltså trots att Stockholmsbörsen har gått liksom blandat under året. Stockholmsbörsen slutade på drygt 8% inklusive utdelningar, men månad för månad så har vissa månader gått upp och andra ner. Så trots att det har varit en blandad börsutveckling på Stockholmsbörsen så har fondspararna hållit i sitt långsiktiga sparande och varit ihärdiga.
Och de gör helt rätt för att det är ett bra sätt att sprida risken att köpa både när börsen går upp och ner.
JE: Jag tycker också som du säger att det är otroligt. Jag tycker det är kul att se att svenska fondsparare faktiskt fortsätter att köpa fonder månad in månad ut, oavsett hur börsen ser ut.
För det är ju den här långsiktigheten vi faktiskt vill åt och som är fantastiskt med fondsparandet. Men en sak som du nämnde som jag tycker är intressant, det är det här stora nysparandet i räntefonder.
För det här är en kategori som svenska sparare annars är liksom notoriskt underviktade mot om man jämför med många andra marknader i Europa och globalt.
Vad tror du ligger bakom det stora intresset för räntefonder förra året?
RJ: Precis, det är ett stort intresse för räntefonder. Och då har vi sett ca 80 miljarder in i långa räntefonder och ungefär 20 miljarder in i korta. En en del av förklaringen till det stora nysparandet i långa räntefonder, det skulle man kalla det, kan beskrivas av en rebalansering i AP7 Såfa som då är förvalsalternativet i premiepensionen.
Det är ungefär 35 miljarder som har omplacerats från AP7 Aktiefond till AP7 räntefond. Men utöver det, alltså utan det, om man exkludera det så är det fortfarande 50 miljarder in i långa räntefonder, hälften ungefär in i företagsobligationsfonder.
Jag tror att en av anledningarna till det här stora nya intresset skulle kunna vara att det för några år sedan så var det liksom nollräntemiljö och ibland eller till och med minusränta som räntebärande värdepapper och i sin tur då kanske räntefonder, medan nu är vi en helt ny miljö där man kan få en ganska bra ränta på räntebärande värdepapper och räntefonder.
Så att det finns ett case för räntefonder helt enkelt. Och det tror jag också bidrar till det här starka intresset.
JE: Jag tyckte också det var spännande att det är faktiskt inte är liksom på bekostnad av aktiefonder utan det snarare är blandfonder som har haft nettouttag så att man har ökat räntefonder och också i aktiefonder som faktiskt är en stor favorit.
Men om vi blickar framåt mot 2025, finns det någonting du skulle vilja skicka med till fondspararna inför det här året?
RJ: Ja, fortsatt som ni gjorde förra året, det vill säga att spara regelbundet. Så det vill jag verkligen, fortsatt spara regelbundet.
Månadsspara är ett fantastiskt sätt att göra det. Man sprider risken. Och något att skicka med, det kan ju vara bra och veta, att vi vet ju att väldigt mycket pengar går till globala indexfonder och att en global indexfond vanligtvis innehåller ca 70-75% USA och ganska mycket tekniktunga bolag.
Så bara man har med sig det. Och att man liksom diversifierar sitt fondsparande. Så sprid risken genom att till exempel komplettera sitt sparande eller spara på fler geografisk marknad, kanske Europa, Sverige, men också andra branscher,läkemedel eller fastighetssektorn. Så att sprida risken i fondsparandet också.
JE: Verkligen. En annan sak som också är viktig med de här globalfonderna som är så tunga i USA som du säger, blir ju också dollarns utveckling mot svenska kronan så ha med er det också skulle jag säga.
Stort tack för att du var med oss här i dag Rebecca och målade en bild av 2024 och hur fondspararna agerade. Och tills vi ses nästa gång, jag är Johanna Englundh för Morningstar.
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
