Lägre räntenivåer innebär en lättnad i plånboken för svenska hushåll, som kämpat med höga levnadskostnader de senaste åren. Svenska hushåll tillhör de mest skuldsatta i världen och är även bland de i Europa som drabbats hårdast av de kraftiga räntehöjningar, då 75% av bolånen har en löptid på 3 månader - en så kallad rörlig ränta.
Men under våren 2024 kom vändningen på riktigt, och likväl som att de rekordsnabba räntehöjningarna drabbade svenska hushåll kraftigt kommer lättnaderna snabbt få effekt.
Riksbanken inledde 2025 med ännu en räntesänkning på 25 punkter vid januarimötet, vilket innebär att styrräntan har sänkts med sammanlagt 1,75 procentenheter sedan toppen i maj 2024. Men efter att ha lämnat styrräntan orörd vid mötet i mars konstaterar nu många bedömare att Riksbanken har sänkt klart för denna cykel.
Har Riksbanken sänkt klart?
I Riksbankens räntebana bottnar styrräntan på 2,25% från och med tredje kvartalet 2025. Det innebär att sänkningen i januari var den sista för denna cykel.
Ekonomer och prognosmakare har nu också kommit till samstämmighet: det blir inga fler räntesänkningar. Det är ett tydligt skifte från bara några månader sedan då prognoserna spretade rejält. Innan jul förutspådde exempelvis Konjunkturinstitutet att styrräntan skulle ner till 1,5% till sommaren, medan majoriteten av storbankerna såg en styrränta på 2,0% till sommarvärmen.
“Inkommen data tyder på att den ekonomiska utvecklingen blir svag det första halvåret i år när hög inflation och stor osäkerhet om den framtida ekonomiska utvecklingen håller tillbaka hushållens konsumtion och företagens investeringar”, konstaterar dock Konjunkturinstitutet i en färsk rapport över konjunkturläget i Sverige.
“Osäkerheten gör dessutom att det finns en risk att den svaga konjunkturutvecklingen fortsätter längre än vad som prognostiseras”, tillägger de.
Deppiga hushåll fördröjer återhämtningen för svensk ekonomi
Den globala utvecklingen sedan det penningpolitiska mötet i januari har varit dramatisk och Riksbanken lyfte vid sitt senaste möte att det framför allt är omläggningen av handelspolitiken och kraftigt ökade försvarsutgifter i Europa i spåren av det förändrade säkerhetsläget som har betydelse för den ekonomiska utvecklingen.
”Händelseförloppen har i viss mån påverkat Riksbankens prognoser, men osäkerheten är betydande”, skrev Riksbanken.
Utöver detta har inflationstakten på hemmaplan överraskat på uppsidan, och bedöms ligga kvar mellan 2% och 3% resten av året.
“Inkommen data tyder på att den ekonomiska utvecklingen blir svag det första halvåret i år när hög inflation och stor osäkerhet om den framtida ekonomiska utvecklingen håller tillbaka hushållens konsumtion och företagens investeringar”, konstaterar KI.
Trots att KI ser begränsade effekter på inflation och tillväxt i såväl Sverige som EU som helhet av prognostiserade tullhöjningar från USA på 10% bedömer de att det osäkra omvärldsläget sannolikt är en delförklaring till hushållens ökade pessimism och inbromsningen i den svenska ekonomin.
Utöver detta påverkas hushållens stämningsläge av den överraskande höga inflationstakten i början av året och att det nu inte längre förväntas ytterligare sänkningar av styrräntan.
Kan Riksbanken höja styrräntan igen?
I protokollet från det penningpolitiska mötet som ägde rum den 19 mars var det tydligt att Riksbankens ledamöter diskuterade inflationsuppgången under inledningen av året ingående.
"Riksbanken ser igenom inflationsuppgången och tar hänsyn till den bräckliga återhämtningen i den svenska ekonomin. Den senaste tidens indikatorer har varit blandade med svagare producent- och importpriser samtidigt som företagens prisplaner har stigit ytterligare", resonerade Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.
SEB:s chefsstrateg Olle Holmgren och strateg Amanda Sundström menar samtidigt att med en inflation som är tydligt över målet och en ekonomisk återhämtning som tar fart är ribban för en räntesänkning på kort sikt förmodligen hög, “medan en räntehöjning inte kan uteslutas om inflationen skulle överraska rejält på uppsidan igen och visa tecken på att vara mer bestående.”
Men det finns scenarier som skulle kunna tvinga fram ännu en räntesänkning.
”En svagare konjunktur eller en starkare krona är risker som kan tvinga Riksbanken att sänka styrräntan senare i år”, resonerade Swedbank exempelvis efter räntebeskedet i mars och konstaterade att sannolikheten för en sänkning är högre än för en höjning 2025.
Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson såg även det senaste räntebeskedet som något mjukare än förväntat och lyfter fram att Riksbanken ”i stort sett ser igenom uppgången i KPIF-inflationen.”
Även Nordeas prognos är att banken lämnar styrräntan oförändrad framöver, men chefsanalytikern hade väntat sig att banken skulle indikera en ökad höjningsberedskap och därmed en liten åtstramningsbias i räntebanan.
”Riskerna för vår prognos om Riksbankens styrränta ligger fortfarande på uppsidan, men mindre än före dagens besked från banken. En anledning till uppsidesrisken för styrräntan är att vi ser en något högre inflation under 2025 än vad banken gör”, skrev Torbjörn Isaksson i samband med räntebeskedet i mars.
Författaren eller författarna äger inga aktier i de värdepapper som nämns i denna artikel. Läs mer om Morningstars redaktionella policy.
